Marcus Ericsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sverige Marcus Ericsson
Marcus Ericsson på Svenska Idrottsgalan i Globen i Stockholm den 13 januari 2014.
Marcus Ericsson på Svenska Idrottsgalan

i Globen i Stockholm den 13 januari 2014.

Personlig information
Namn Marcus Ericsson
Smeknamn "Mackan"
Födelsedatum 2 september 1990 (23 år)
Födelseplats Kumla, Sverige
Formel 1 2014
Nummer 9
Team Malaysia Caterham F1 Team
Bil Malaysia Caterham CT05
Starter 3
Pole Position 0
Segrar 0
Snabbaste varv 0
Poäng 0
Placering 20
Mästerskapstitlar
År Mästerskap
2007
2009
Formula BMW UK
Japanska F3-mästerskapet
Hitta fler artiklar om bilsport med Bilsportportalen

Marcus Ericsson, född 2 september 1990 i Kumla, är en svensk racerförare som tävlar på internationell nivå. Han är den ende svensk som tävlat inom GP2 Series som är en feederserie till Formel 1. Han har nu avslutat sin 15:e säsong inom racing totalt och nu den 4:e säsongen i GP2 där han tävlade med DAMS racing team och slutade som 6:a i GP2 Championship 2013. Han kör Formel 1 för Caterham 2014.

Racingkarriär[redigera | redigera wikitext]

Karting[redigera | redigera wikitext]

Ericsson började tävla i karting år 2000, då i formel Micro, som var tävlingsklassen för Sveriges yngsta kartingförare. Året efter, 2001, blev han totaltrea i Mellansvenska kartracingserien, MKR, i samma klass. Året efter gick han upp i formel Mini och 2003 stod han som totalsegrare i MKR. 2004 påbörjades Ericssons internationella karriär i klassen ICA Junior med tävlingar bland annat i Italian Open Masters och samma år blev han fyra i de svenska mästerskapet. Framgångarna fortsatte och 2005 blev han såväl svensk som nordisk mästare i ICA Junior och dessutom totaltrea i Italian Open Masters. 2006 tog Ericsson en sensationell delseger i Italian Open Masters[1] i Garda för Team WARD. Under 2006 tävlade han också i de europeiska mästerskapet, där han blev tolva.

Formel BMW[redigera | redigera wikitext]

Ericsson slog igenom som sjuttonåring, då han som rookie vann Formula BMW UK.

Han hade aldrig kört en riktig racerbil innan FBMW-debuten, vilket gjorde det ännu mer imponerande. Tidningen Autosport utsåg honom till årets nationella förare i Storbritannien i sin säsongssammanfattning 2007.

Formel 3[redigera | redigera wikitext]

Under 2008 körde han i det Brittiska F3-mästerskapet, utan att lyckas vinna någon tävling. Han slutade på femte plats sammanlagt.

Han körde i det japanska F3-mästerskapet 2009 och vann serien efter flera segrar, bland annat i det sista loppet[2]. Samma år tog Ericsson två segrar på sex starter i inhopp för Double R Racing i det brittiska mästerskapet. Ericsson deltog även i Macaus Grand Prix 2009, där han slutade fyra efter ha startat i pole position.[3]

GP2 Series[redigera | redigera wikitext]

Ericsson körde sin sista säsong i GP2 hos DAMS.

Ericsson deltog i ett test i GP2 Series den 7 och 8 oktober 2009. Han fick sjunde bästa tid första dagen och satte den snabbaste tiden den andra dagen, då han slog flera erfarna GP2-förare.[4] Ericsson gjorde sin GP2 Asia Series debut för ART Grand PrixYas Marina Circuit den 31 oktober 2009.

Säsongen 2010 körde Ericsson för Super Nova Racing i GP2 Series. Hann vann featureracet på Valencia Street Circuit, men i övrigt tog han inga topplaceringar, eftersom bilen inte räckte till. Totalt slutade han på sjuttonde plats.

Till säsongen 2011 gick han över till det brittiska teamet, iSport International, där han hade Sam Bird som teamkamrat. Detta blev en mellansäsong där Ericssons bästa placering var en 3:e plats vid featureracet på Silverstone Circuit. I förarmästerskapet slutade Ericsson på 10:e plats.

Under säsongen 2012 fortsatte Ericsson köra för iSport International med Jolyon Palmer som teamkamrat men fick en tung inledning på säsongen med mycket tekniska problem. Under de 8 första racen på säsongen samlade han bara ihop 8 poäng. Detta förändrades under racehelgen i Monaco där han kvalade näst snabbast och slutade 2:a i lördagens featureracet och 4:a i söndagens sprintrace. I Valencia stod Ericsson åter på pallen i featureracet men sedan följde en period med dålig poängskörd. Efter sommaruppehållet återkom han och teamet i en helt ny form och under de sista 7 racen under säsongen 2012 tog ingen förare fler poäng än Ericsson. Featureracet på Spa vann han i överlägsen stil och på Monza stod han återigen på pallen i featureracet. I förarmästerskapet 2012 slutade Ericsson på plats 8.

Under 2013 körde Marcus Ericsson för DAMS som vann teammästerskapet 2012 och vars förare vunnit förarmästerskapet både 2011 och 2012. Under 2011 vann Romain Grosjean och 2012 tog Davide Valsecchi hem förartiteln. Ericsson slutade på sjätte plats efter en strulig säsong.

Formel 1[redigera | redigera wikitext]

2009[redigera | redigera wikitext]

1-3 december 2009 gjorde Ericsson sin Formel 1-testdebut, då han var med under ett test för förare som inte hade provat på att köra en Formel 1-bil tidigare eller kört maximalt två Grand Prix. Ericsson körde då för Brawn GP, som blivit världsmästare samma år. Han lyckades ta en sjundeplats och två åttondeplatser under de tre dagarna. Ross Brawn, teamchef för Brawn GP, var nöjd med prestationerna.[5]

2014[redigera | redigera wikitext]

Den 21 januari 2014 bekräftades det att Ericsson kommer att köra för Caterham. Ericssons stallkamrat blir Kamui Kobayashi.[6]

Försäsongstest[redigera | redigera wikitext]

Under första testet på Circuito de Jerez i Spanien fick han inte alls många varv, bilen bara strulade.[7] Andra testet, som var på Bahrain International Circuit i Bahrain, gick bättre men långt ifrån felfritt. Tredje testet, som också var i Bahrain, gick betydligt bättre. Under en av dagarna körde han flest varv av alla.[8]

Australiens Grand Prix[redigera | redigera wikitext]

Ericssons debut gick inte särskilt bra. Under första och andra fria träningen körde han inte mer än 1 varv sammanlagt.[9] Under tredje träningen kom han ut men var långt efter täten. I kvalet hann Ericsson inte sätta mer än ett varv innan det började regna. Han kvalade in på tjugonde plats men fick starta loppet dagen efter på nittonde plats efter att Esteban Gutiérrez fick 5 platsers nedflyttning på grund av ett otillåtet växellådsbyte.[10] I loppet var han ganska försiktig men var uppe på elfte plats ett tag. På varv 29 försvann plötsligt oljetrycket och han var därmed tvungen att bryta.[11]

Malaysias Grand Prix[redigera | redigera wikitext]

Under kvaltävlingarna fick Ericsson först motorstopp och kraschade senare sin bil, vilket resulterade i att han fick starta på sista plats. Han lyckades dock köra upp sig och slutade på fjortonde plats, strax bakom stallkamraten Kamui Kobayashi.[12]

Bahrains Grand Prix[redigera | redigera wikitext]

Ericsson fick starta näst sist efter att han i slutet av kvalet petade ner Max Chilton till sista plats.[13] I racet var han uppe på sjuttonde plats när han kände att bilen inte var som den skulle och han blev några varv efter det tvungen att bryta på grund av ett oljeläckage.[14] Detta betydde att Ericsson hade brutit två av de tre första loppen i sin formel 1-karriär.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mackans genombrott - expressen.se 23 april 2006
  2. ^ Marcus mästare efter drama - na.se 28 september 2009.
  3. ^ Ericsson i pole position i Macau - eurosport.se 20 november 2009
  4. ^ Marcus Ericsson snabbast i GP2-test - automotorsport.se 8 oktober 2009.
  5. ^ Ericsson hails 'great experience' with Brawn GP - gpupdate.net 4 december 2009
  6. ^ Ericcson klar för Formel 1 -expressen.se 21 januari 2014
  7. ^ Viasat Motor: Testerna i Jerez -viasatsport.se
  8. ^ Ericsson i topp - bloggar.aftonbladet.se 1 mars 2014
  9. ^ Katastrof och glädje i Melbourne -automotorsport.se 14 mars 2014
  10. ^ Spektakulärt kvaldrama i Melbourne -automotorsport.se 15 mars 2014
  11. ^ Väntad vinnare, överraskning på pallen -automotorsport.se 16 mars 2014
  12. ^ Ericsson på 14:e plats -sverigesradio.se 30 mars 2014
  13. ^ Ericsson näst sist i kvalet -eurosport.se 5 april 2014
  14. ^ Ericsson bröt: Självklart besviken -eurosport.se 6 april 2014
  15. ^ Dubbelt straff för Maldonado -bloggar.aftonbladet.se 6 april 2014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]