Margareta von Ascheberg
| Margareta von Ascheberg | ||
|---|---|---|
| ||
Titlar
| ||
| Yrke | Godsägare och regementschef | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Land | Sverige Belgien
| |
| Tjänstetid | 1700-1702 | |
| Grad | Överstinna | |
| Enhet | Prestdragoner | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 9 juli 1671 Holma gård i Bohuslän | |
| Nationalitet | Sverige
| |
| Residens | Vittskövle slott | |
| Död | 1753 | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | von Ascheberg | |
| Sätesgård | Vittskövle slott | |
| Far | Rutger von Ascheberg | |
| Mor | Maria Eleonora von Busseck | |
Familj
| ||
| Gift | 1691 | |
| Make/maka | Kjell Christopher Barnekow | |
| ||
Margareta von Ascheberg, som gift Barnekow, född 9 juli 1671 på Holma gård i Bohuslän, död 1753, var en svensk grevinna, godsägare och regementschef.
Biografi
Margareta von Ascheberg var dotter till fältmarskalken Rutger von Ascheberg och Maria Eleonora von Busseck, genannt München, och gifte sig 1691 med greven och översten Kjell Christopher Barnekow.
Hon följde maken, som var i holländsk tjänst, till kriget i Belgien på 1690-talet.
Änka och Överste
Hon blev änka 1700. Som änka blev det hennes skyldighet att agera överste för makens s. k. Prestdragoner, som han i mottagit med skyldighet att med 211 man, tillika med hästar och mundering, komplettera regementet, en uppgift ovanlig för en kvinna som hon fullgjorde väl, trots att hon hade ansökt om att få slippa.
Hon värvade alla soldater av 200 utom 89, tillsatte regementets officerare och intog platsen vid mönstringsbordet då regementet avreste från Kristianstad 1702.
Detta imponerade stort på samtiden, och man kallade det: "Eljest outredligt för ett fruntimmer".
Hon deltog sedan i regementets underhåll och affärer under kriget och brevväxlade med Karl XII om dess ämbeten och anmälde officerare till erhållande av kungliga fullmakter; hon kallades "överstinna".
Godsägare
Hon beskrivs också som en skicklig affärskvinna, som utvidgade och utvecklade sin egendom. Hon grundade även sjukhus och skolor på sina gods och gav en del privata bidrag anonymt. Många fattiga sades följa henne då hon rest emellan sina gods.
Hon blev känd som "Aschebergskan på Vittskövle".
Se även
Fakta om andra framgångsrika kvinnor under samma tid :
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Margareta von Ascheberg i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Karolinska kvinnoöden av Alf Åberg. Förlag: Natur och Kultur.