Marija Jurić Zagorka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marija Jurić Zagorka
Zagorka Maria.jpg
Född Marianna Jurić
2 mars 1873
Negovec, Österrike-Ungern
Död 29 november 1957 (84 år)
Zagreb, Jugoslavien
Yrke Journalist, författare
Nationalitet Kroat
Språk Kroatiska

Marija Jurić Zagorka, född 2 mars 1873[1] i Negovec, död 29 november 1957 i Zagreb, var en kroatisk journalist och skribent. Hon var den första kvinnliga professionella journalisten i Kroatien och hör till en av de mest lästa författarna i landet. Marija Jurić är även ihågkommen för att ha arbetat mot diskriminering, tysk och ungersk hegemoni och kvinnors rättigheter.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Marija Jurić föddes 1873 i byn Negovec, idag en del av Vrbovec, i dåvarande Österrike-Ungern. Föräldrarna gav henne namnet Mariana.[1] Hennes far Ivan Jurić arbetade på baron Levin Rauch de Nyéks ägor och familjen var ekonomiskt välmående. Jurić växte upp i Zagorje och utbildades i Varaždin och Zagreb. Fadern ville sända dottern till Schweiz för vidare utbildning vilket dock motsattes av modern Josipa Domin. På grund av dispyter med familjen avbröt Marija sina studier som femtonåring. På moderns inrådan gifte hon sig 1891 med en för henne ditintills okänd ungersk tjänsteman vid de statliga järnvägarna. Hennes far motsatte sig initialt äktenskapet på grund av den stora åldersskillnaden (17 år). Det turbulenta förhållandet fick ett abrupt avslut 1895 där Marija under dramatiska former flydde från parets hem i ungerska Szombathely till Sremska Mitrovica. Hon kom därefter tillbaka till Zagreb och skulle senare komma att gifta sig med kollegan och journalisten Slavko Vodvařku. Marija Jurić Zagorska avled 1957 i Zagreb och begravdes på Mirogojkyrkogården.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Staty på Tkalčić-gatan i Zagreb föreställande Marija Jurić Zagorka

Historiska romaner[redigera | redigera wikitext]

  • 1910 - Kneginja iz Petrinjske ulice (Furstinnan från Petrinja-gatan, en kriminalroman.)
  • Grička vještica (Grič-häxan, en serie om 7 romaner varav den första utgavs 1912.)
  • 1921-1922 - Kći Lotrščaka (Lotrščaks dotter, en historisk kärleksroman som handlar om den kroatiska adelns uppror på 1500-talet mot markgreven George of Brandenburg-Ansbachs plundrande praxis.)
  • 1934-1935 - Gordana (Zagorskas längsta roman beskriver kungen Mattias I Corvinus död, kampen om tronen mellan dennes änka Beatrix av Neapel och oäkta son János Corvinus samt de händelser som ledde till slaget vid Mohács.)
  • 1937 - Kamen na cesti (En sten på vägen, självbiografi i romanform som beskriver författarens tidiga år.)
  • 1937-1939 - Kraljica Hrvatâ (Kroaternas drottning)

Dramer[redigera | redigera wikitext]

  • Kalista i Doroteja
  • Filip Košenski
  • Evica Gupčeva

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • Plameni inkvizitori (Flammande inkvisitorer)
  • Republikanci (Republikaner)
  • Vitez slavonske ravni (Slavonska slättlandets riddare)
  • Jadranka (Adriana, Zagorkas sista roman handlar om kejsaren Frans Josef I förtryck av illyrismen.)
  • Roblje (Fångeskap)
  • Mala revolucionarka (Lilla revolutionärskan)
  • Nevina u ludnici (Oskyldig i dårhuset)
  • Crveni ocean (Röd ocean)

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

  • Ženski list (Kvinnobladet, grundades av Zagorka 1925 och var den första tidningen i Kroatien riktad till kvinnor. Tidningen utgavs fram till 1938.)[1]
  • Hrvatica (Kroatiskan, utgavs 1938-1940)[1]

Pseudonymer[redigera | redigera wikitext]

Marija Jurić skrev under följande pseudonymer:

  • M. Jurica Zagorski
  • Petrica Kerempuh
  • Jurić Vodvařka
  • Iglica

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Ured-ravnopravnost.hr - Jämställdhetsbyrån (statlig kroatisk myndighet, officiell webbplats) (kroatiska)