Sremska Mitrovica

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 44°59′N 19°37′Ö / 44.983°N 19.617°Ö / 44.983; 19.617
Sremska Mitrovica
Сремска Митровица
Stad
Vy över staden.
Vy över staden.
Sremska Mitrovica Wappen.JPG
Stadsvapen
Land Serbien
Koordinater 44°59′N 19°37′Ö / 44.983°N 19.617°Ö / 44.983; 19.617
Area 762 km²
Folkmängd 85 605 (2002)
Befolkningstäthet 112 invånare/km²
Borgmästare Zoran Miščević
Serbia Sremska Mitrovica.png
Webbplats: http://www.sremskamitrovica.org.yu

Sremska Mitrovica (Сремска Митровица, kroatiska: Srijemska Mitrovica, ungerska: Szávaszentdemeter) är en stad och kommun i området Srem i den serbiska provinsen Vojvodina. Staden har en lång historia och var bland annat huvudstad för några romerska kejsare. Idag har staden nära 40 000 invånare och kommunen runt 85 000 invånare.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Srem är en geografisk region och Mitrovica kommer av namnet Demetrios (efter helgonet Sankt Demetrios från Saloniki) som på serbiska är Mitar (även detsamma som ryskans Dmitri). I Serbien finns även två andra Mitrovica - Kosovska Mitrovica och Mačvanska Mitrovica.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Sremska Mitrovica ligger på floden Savas stränder i nordvästra Serbien och sydvästra Vojvodina. Staden är belägen 75 kilometer nordväst om huvudstaden Belgrad, på motorvägen E70 och 50 kilometer sydväst om Novi Sad. Staden ligger dessutom 35 kilometer från den kroatiska gränsen. Sremska Mitrovica ligger 80 meter över havet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Aurelianus (285-275)

Under romersk tid hette staden Sirmium, en strategiskt viktig plats i Pannonien. Romarna erövrade staden i det första århundradet fvt. Området är rikt på arkeologiska föremål och arkeologer har hittat spår av människoaktiviteter från 5000 f. Kr.

I Sirmium föddes tio romerska kejsare:

Förutom dessa var Sirmium hemstad för många andra romarska kejsare.

I slutet av 300-talet erövrade Ostrogoterna Sirmium och år 441 hunnerna. År 582 övertogs staden av avarerna och den tidigare befolkningen emigrerade till Dalmatien. Omkring 600 år senare ingick staden i Ungern. Bysans försökte flera gången överta makten men utan resultat. Istället tog turkarna över kontrollen 1526 och hade den till 1688 då staden tillfall Habsburg. På den här tiden flydde många serber från södra delarna av Serbien till Vojvodina och även Sremska Mitrovica på grund av turkisk terror. Samtidigt flyttade andra folkgrupper hit: tyskar, kroater, ungrare och rusiner. På 1700- och 1800-talet utvecklades Sremska Mitrovica till en stad.

Efter första världskriget blev Sremska Mitrovica en del av Sloveners, kroaters och serbers stat, senare Jugoslavien. Staden utvecklades långsamt trots att den låg på järnvägen mellan de två viktigaste städerna i det landet - Belgrad och Zagreb - eftersom industrialiseringen var koncetrerad i storstäderna. Under andra världskriget ockuperades staden och hela Srem av fascistiska Oberoende staten Kroatien. Staden hade då namnet Hrvatska Mitrovica - kroatiska Mitrovica. Fascisterna dödade runt 7 000 civila från området runt Sremska Mitrovica. Efter kriget hade staden 13 000 invånare. 1945 tillfall staden åter igen Jugoslavien och Vojvodina som blev en provins inom delrepubliken Serbien. Efter Jugoslaviens fall på 1990-talet ingick staden en kort tid i statsbildningen Serbien och Montenegro för att 2006 tillhöra det självständiga Serbien.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Biblioteket i Sremska Mitrovica

Staden Sremska Mitrovica hade enligt folkräkningen från år 2002 39 084 invånare, medan hela kommunen hade 85 605.[1] Enligt vissa källor hade stadsbefolkningen ökat till 39 487 år 2008.[2]

Etniska grupper i staden[redigera | redigera wikitext]

Etniska grupper i kommunen[redigera | redigera wikitext]

  • serber - 75 003 (87,31%)
  • kroater - 2 547 (2,96%)
  • jugoslaver - 1 212 (1,41%)

Varje ort i kommunen har en serbisk majoritet.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Följande orter ligger i Sremska Mitrovicas kommun:

Jarak - typisk Vojvodinaby

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sremska Mitrovica är ett "museum under bar himmel" med fornlämningar från romerska tiden samt sin 1700- och 1800-talsarkitektur. Staden har sitt eget museum, bibliotek, teater och flera konstgallerior. Där finns flera skolor och ett gymnasium som inrättades redan 1838.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Sremska Mitrovica byggdes 2007 en friidrottsarena som blev den första arenan i Serbien avsedd för endast friidrott.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Књига 9, Становништво, упоредни преглед броја становника 1948, 1953, 1961, 1971, 1981, 1991, 2002, подаци по насељима, Републички завод за статистику, Београд, мај 2004, ISBN 86-84433-14-9
  2. ^ World Gazetteer: Sremska Mitrovica - profil de l'entité geographique

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]