Marksänd digital-TV

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Marksänd digital-tv, är en teknik med vilken man sänder digital television från sändarmaster utplacerade på marken och som sänder på ungefär samma frekvenser som den vanliga analoga terrestra televisionen.

Sändarnät baserade på standarden DVB-T (digital video broadcasting - terrestrial) finns i dagsläget i bland annat Tyskland, Italien, Sverige, Norge, Storbritannien, Belgien och Finland.

Flera länder har ersatt det gamla analoga nätet med digitala sändningar, och ytterligare länder planerar att göra det. År 2003 blev Berlin i Tyskland först i världen att släcka de analoga sändningarna och släckningen fortsatte genom landet och var i princip helt genomförd i november 2008. I Sverige genomfördes en stegvis släckning från den 19 september 2005 till den 29 oktober 2007, medan man i Finland stängde av hela analoga TV-nätet samtidigt den 1 september 2007.

Sändningar i digitala marknät förekommer både som krypterade och okrypterade sändningar. I Storbritannien är nästan alla sändningar i det digitala nätet okrypterade, så man kan se runt trettio kanaler utan att betala för det. I exempelvis Sverige är en handfull TV-kanaler fria, men majoriteten av kanalerna krypterade.[förtydliga]

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Tre etablerade standarder finns: ATSC för Nordamerika, ISDB-T för Japan och DVB-T för Europa. Det mesta av övriga världen har inte bestämt någon standard ännu.

Flera tekniker för mobil marksänd mobil-TV finns, där DVB-H är ett exempel som förekommed i Europa.

En ny version av DVB-T planeras, kallad DVB-T2, och som är avsedd för HDTV. Emellertid förekommer HDTV-sändningar med DVB-T-transmission redan idag.

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Bland annat Sydafrika och Kenya har inlett digitala sändningar. Nedsläckning av det analoga nätet i Sydafrika beräknas ske 2011.

Asien[redigera | redigera wikitext]

  • Azerbajdzan
  • I september 2004 sades det att Brunei var klara med förberedelserna och kunde inleda sändningar 2007.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Alla sändningar i Europa sker med DVB-T-standarden.

Belgien[redigera | redigera wikitext]

I Belgien har nästan alla hushåll tillgång till kabel-tv, så marksänd television används bara i begränsad omfattning. Bland annat så sänder den Flamländska statsändaren VRT (Vlaamse Radio en Televisie) sina kanaler "één" ("Ettan") och "Canvas", plus ett antal radiokanaler, via DVB-T. Täckningen omfattar ännu ej hela Flandern, men planer finns att utvidga denna. I huvudstaden Bryssel finns även lokalsändare på DVB-T. I den fransktalande landsdelen är DVB-T inte särskilt utbyggt. Den belgiska sändningsutrustningen för analog television är på sina håll 15-20 år gammal, och man passar därför på att byta till digital sändningsteknik i och med att de gamla sändarna ska uppdateras. Analog släckning beräknas till senast år 2010.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I april 2006 inleddes nationella digitala marksändningar för DR1, DR2 och TV2. Detta innebar bland annat att DR2 nu kunde tas emot i hela landet. Den 22 juni 2005 beslutade en bred majoritet i Folketinget att det analoga nätet ska släckas. Detta skedde 2009-11-01[1].

Färöarna följer dock inte denna plan. De inledde sändningar redan 2002.

Estland[redigera | redigera wikitext]

Började sända digitalt 2008 och man kommer släcka det analoga sändningarna 1 juli 2010 för närvarande finns att tillgå 6st fria kanaler bl.a. ETV,ETV2,KANAL2.

Finland[redigera | redigera wikitext]

De finländska marksändningarna inleddes den 27 augusti 2001. I Finland kallar man multiplexer för kanalknippen. Det finns tre kanalknippen, A med Rundradions kanaler, B med MTV3 och Fyrans kanaler samt C med olika kanaler, bland annat betalkanaler. Kanalknippe A och B är breddade så att 99 procent av Finlands befolkning kan ta in de sändningarna. Kanalknippe C började sända 2004 och har inte lika stor täckning. Regeringen har tilldelat licenser för två nya kanalknippen. Kanalknippe D ska användas till DVB-H och E till rikssvenska samt betalkanaler. Alla analoga sändningar upphörde den 1 september 2007.

Ålands marksändningar är helt digitala. De utförs av Ålands Radio och TV till skillnad från övriga Finland. De digitala tv-sändningarna startade 2003 med SVT:s kanaler. 2005 startade sändningar av TV4 (Sverige), FST, TV1, och TV2 (Finland). Återstående analoga sändningar (SVT 1 och 2) stängdes av den 3 april 2006.

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

De franska sändningarna inleddes officiellt den 31 mars 2005 med runt 14 gratiskanaler. I november 2011 beräknar man kunna släcka ned det analoga marknätet.

Italien[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2012 har satts som en tidsgräns då övergången till digitalt sänd tv ska vara slutförd.

Kroatien[redigera | redigera wikitext]

Kroatiens digitala marksändningar rapporterades i juni 2005 vara igång från tre olika sändare. År 2010 beräknar man kunna släcka de analoga sändningarna.

Norge[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Television i Norge

Officiella sändningar kom igång 1 september 2007. Den sista analoga sändaren stängdes den 1 december 2009[2]. NRK:s utbud är gratis och okrypterat, medan TV2 (Norge) kommer att vara tillgängligt gratis, men krypterat fram till 2009. I Norge används MPEG-4-teknik, vilket innebär att det inte går att se norsk digital-tv med en svensk digital-tv-box över gränsen. Sedan 2008 finns det dock boxar med MPEG-4 att köpa även i Sverige och då går det utmärkt att se de norska okrypterade kanalerna (NRK) över gränsen.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien var tidiga med sina sändningar som inleddes 1998. Vid starten gavs tre sändarnät till de existerande analoga programbolagen, medan resten auktionerades ut. Det blev ett företag som senare fick namnet ITV Digital som fick licensen. Det gick dock inte bra för ITV Digital som lades ner 2002. Istället tog ett nytt konsortium över multiplexrarna och tjänsten Freeview startades. Med hjälp av den kan man se ungefär 30 kanaler utan abonnemang, bara man har en marknätsbox.

En rikstäckande övergång till digitala marksändningar, region för region, inleddes den 17 oktober 2007 och ska vara fullt genomförd i mars 2013, då de sista sändarna i London, Tyne Tees och Ulster stängs av.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige inleddes sändningarna i april 1999.

De analoga sändningarna släcktes ner stegvis med början den 19 september 2005. Den 1 februari 2008 övergick Sverige helt till de digitala sändningarna.

I Sverige är det Radio- och TV-verket som ger tillstånd för att få sända i marknätet (undantaget licensavgiftsfinansierade sändningar, dvs SVT och UR, som får sändningstilstånd från regeringen), Teracom som sköter sändningarna samt Boxer TV Access som tar hand om försäljning av programkort för krypterade sändningar. Om programbolaget får tillstånd att sända i marknätet kan det välja mellan att sända fritt (okrypterat) eller sluta avtal med Boxer. För närvarande sänds SVT-kanalerna, SVT1, SVT2, Kunskapskanalen, SVTB, SVT24, SVT1 HD, SVT2 HD, TV4, TV6, TV Finland, TV4 News och ett antal lokala kanaler[3] okrypterat i nätet. Övriga kanaler är kodade. Det finns sex utbyggda sändarnät (multiplexer). Ett sjunde sändarnät för HDTV kommer byggas ut under 2010-2011. Fem av dem täcker 99 procent av befolkningen, en av dem 90 procent. Sammanlagt sänds 42 tv-kanaler, beroende på var man bor. Till fotbolls-VM 2006 startades en sjätte mux i Stockholmsområdet speciellt för de utlovade HD-sändningarna från VM.

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland är digital marksänd tv tillgänglig i hela landet. Man hade först en omställningsperiod, då man sände både analogt och digitalt, innan man helt släckte de analoga sändningarna, vilket var genomfört den 25 november 2008 (så när som på en huvudsändare som släcktes i juni 2009). Den 4 augusti 2003 blev Berlin först i världen med att släcka sändningarna. De hade då haft en omställningsperiod från 1 november 2002.

Österrike[redigera | redigera wikitext]

I Österrike inleddes digitala försökssändningar i marknätet i april 2004. I början uppstod många problem på grund av särskilda elektromagnetiska förhållanden i Alperna. Digitala sändningar blev dock reguljära i hela landet i oktober 2006 efter ett antal tekniska anpassningar genomfördes.

Jämfört med andra länder i Europa började digital-TV-övergången i Österrike sent men skedde relativt snabbt, redan ett år efter lanseringen var 80 % av det analoga marknätet ur drift. De allra sista kvarvarande analoga sändarna släcktes slutligen i juni 2011.

Efterfrågan för marksänd digital-TV i Österrike är väldigt låg, eftersom 60 % av alla hushållen har parabol riktad mot satelliten Astra 19,2° öst som gör det möjligt att motta alla tyskspråkiga kanaler från både Österrike och Tyskland helt utan abonnemang. Inget annat land i Europa har en sådan hög spridning av digital satellitmottagning. Resten av hushållen som inte har parabol har vanligtvis anknytning till digitalt kabelnät eller IPTV via bredband och det är faktiskt mindre än 10 % av landets hushåll som återstår med TV-mottagning via marknätet.

Kanalerna i det digitala marknätet sänds okrypterade i DVB-T-standarden och det är ORF eins, ORF 2, ORF III, Puls 4, Servus TV, ATV, ORF Sport Plus och 3sat samt en kommersiell regionalkanal för varje delstat som sänds. Public-servicekanalen ORF 2 visar regionala nyheter och kanalen sänds då alltid dubbelt - med regionala nyheterna för det egna delstaten och för en granndelstat.

I svåråtkomliga områden i Alperna finns slavsändare med mindre sändareffekt som erbjuder endast public-servicekanalerna ORF eins och ORF 2 samt kommersiella ATV. Dessa tre kanaler sändes förr redan i det analoga marknätet och utgör det minimala basutbudet som måste sändas rikstäckande även om satellitmottagningen faktiskt är det enda sättet för TV-mottagning som används av hushållen i sådana regioner.

Dessutom finns många sändare som drivs av olika lokala småföretag som sänder lokala kanaler och vanligtvis ytterligare kommersiella kanaler.

I april 2013 inleddes sändningar i DVB-T2-standarden som komplement till det befintliga digitala marknätet som sänds i DVB-T-standarden.

De högupplösta kanalerna ORF eins HD, ORF 2 HD och Servus TV HD sänds då okrypterade. Dessutom infördes krypterade sändningar via DVB-T2. Lågprisabonnemangen (10 Euro per månad) kallas simpliTV och erbjuder både public-servicekanaler och några kommersiella kanaler från Tyskland samt ett fåtal internationella kanaler som CNN och Eurosport. DVB-T2 i Österrike är då faktiskt ett mycket nischat erbjudande som riktar sig framför allt åt de få hushåll som vill eller kan inte skaffa parabol, kabel-TV eller IPTV.

Övriga länder[redigera | redigera wikitext]

Andorra har en enda multiplex som täcker hela befolkningen

I Bosnien och Hercegovina har planerna på DVB-T stannat upp. Ett företag, Sartelcom, har bildats för att driva frågan vidare och få en eventuell licens. De säger att det är byråkratiska problem som ligger bakom.

Sammanfattande tabell för Europa[redigera | redigera wikitext]

Land Digital start Analog släckningsstart Analogt släckningsslut Antal sändarnät
Andorra ? ? 25 september 2007 1
Danmark 2006 ? 1 november 2009[1] 5
Finland 27 augusti 2001 1 september 2007 1 september 2007[4] 4
Frankrike 17 januari 2005 4 februari 2009 November 2011 ?
Irland ? ? 2012
Italien 1 januari 2004 1 mars 2008 ? 31 december 2012 (prel)
Norge 1 september 2007 4 mars 2008 1 december 2009[2] Upp till 3
Ryssland 2010 ? 2015 ?
Spanien 19 november 1999 2009 3 april 2010 ?
Storbritannien 1998 17 oktober 2007 Mars 2013 Upp till 5
Sverige April 1999 19 september 2005 29 oktober 2007 7 (MUX1-5 SD, 6-7 HD)
Tyskland 1 november 2002 1 november 2002 Juni 2009 Upp till 6-7
Österrike 2004 (försök)

26 oktober 2006 (reguljärt)

5 mars 2007 2010 upp till 6
  • ? = Uppgift saknas

Oceanien[redigera | redigera wikitext]

Australien[redigera | redigera wikitext]

I Australien sker sändningar via digitalt marknät med DVB-T-standard.

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

USA släckte ner sina analoga marksändningar den 13 juni 2009.[5]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Brasilien inledde gratis digitala HD-sändningar den 2 december 2007 i São Paulo, vilka i januari 2008 utökades till Brasilia, Rio de Janeiro och Belo Horizonte. Parallella analoga/digitala sändningar kommer att fortsätta till och med juni 2016, då det analoga nätet släcks. Planerade släckningsår för andra länder i Sydamerika är: Chile 2018, Colombia 2019 och Peru 2020.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svart i rutan för danska tv-kanaler Sydsvenskan 2009-11-01
  2. ^ [a b] Slukket de siste analoge signalene Post- og teletilsynet
  3. ^ 24nt/24Corren/24Norrbotten/Kanal 12
  4. ^ Digi-tv esillä ympäri maata
  5. ^ http://www.dtv.gov/needtoknow.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]