Television i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tittartidsandelar per ägare i Sverige 2011
Tittartidsandelar per kanal i Sverige 1994-2010

Televisionssändningar i Sverige påbörjades 1956 i statlig regi. TV2 startade 1969 och 1988 fick SVT konkurrens för första gången, av TV3. 1992 påbörjade TV4 marksändningar och blev då den första kommersiella kanalen med riktigt stor räckvidd i Sverige.

TV-marknaden domineras av fyra aktörer:

De två största kanalerna 2011 var SVT1 och TV4 med 23% respektive 20% av tittartiden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svensk TV-historia
Spelordning för fotbolls-VM 1958 presenteras i direktsändning av Gunnar Gren och Agneta Ljungström i TV-rogrammet Stora famnen.

Den officiella starten av TV-sändningar i Sverige ägde rum 1956. TV-sändningar hade dock kunnat tas emot från Danmark sedan 1951 då deras TV-sändningar inleddes. Svenska TV-sändningar inleddes i mindre skala redan den 29 oktober 1954. Inledningsvis genom ett kort program på fredag kväll då vädret och händelser i helgen rapporterades under ca 30 minuter. Från årsskiftet 1954-1955 ökade provsändningarna till att visa program under någon timme flera kvällar i veckan. Måndagar visades långfilm, andra kvällar testbild med ljud, filmade radioprogram (som samtidigt sändes i radio) samt fredag och lördag underhållning och sport.

Det fanns ett motstånd mot televisionen bland de svenska politikerna, men i och med att sändningarna kom igång 1954 minskade detta motstånd och TV-sändningar kunde officiellt inledas av Radiotjänst den 4 september 1956. På förslag av utredningen om television skulle program sändas 10 timmar per vecka de första två åren, därefter 15 timmar i två år och sedan 25 timmar per vecka. Utredningens majoritet föreslog en kanal, en minoritet föreslog två kanaler med samma sändningstid, varav en skulle vara reklamfinansierad. På förslag av utredningens majoritet beslutades att televisionen skulle vara reklamfri och finansieras genom licensavgifter. Antalet TV-licenser ökade kraftigt redan från start för att kulminera vid fotbolls-VM 1958. 1957 inleddes reguljära sändningar och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio.

Under 1960-talet diskuterades frågan om en andra TV-kanal flitigt. Näringslivet och de borgerliga ville att den nya kanalen skulle finansieras av reklam för att garantera konkurrensen. Socialdemokraterna ville dock att även den andra TV-kanalen skulle vara reklamfri och drivas av Sveriges Radio, främst med tanke på dagstidningarnas annonsförsäljning. Så blev det. Den 5 december 1969 startade TV2 och den första TV-kanalen fick därför namnet TV1. Dessa två kanaler skulle konkurrera även om de tillhörde samma företag.

Färg-TV-sändningar inleddes officiellt den 1 april 1970. De första färgsändningarna skedde dock redan 1965. 1970 inleddes även testsändningar av regional television genom starten av Sydnytt. De regionala sändningarna täckte hela landet från 1987 då ABC startade.

Sverige hade två TV-kanaler ändå fram till den 31 december 1987 då Kinnevik inledde sina sändningar av TV3 via satellit. Detta var den första svenska kanalen som finansierades av reklamintäkter. 1989 lanserades Nordic Channel, nuvarande Kanal 5. Den första betalkanalen, FilmNet (numera Canal+) lanserades 1987 och följdes av TV1000 1989.

TV4 startade sina sändningar den 15 september 1990. Man hade uttalade höga publicistiska ambitioner och startade bland annat ett nyhetsprogram, Nyheterna, som skulle konkurrera med då dominerande Rapport i TV2 och Aktuellt i Kanal 1.

Hösten 1991 skulle beslut fattas om att en tredje kanal skulle börja sända i det dåvarande analoga marknätet. En jämn strid stod mellan Kinnevik med TV3 och f.d Nordisk Television AB med TV4 om det nya sändningsutrymmet i det analoga marknätet. Denna vanns till slut av Nordisk Television AB med TV4. I TV4:s tillstånd stod det bland annat att man skulle upplåta sändningsutrymme i kanalen till tjugo lokala programbolag (senare ändrat till enbart sexton). På så vis hade Sverige två nät av lokala TV-sändningar.

Andra svenska kanaler som startade under 1990-talet var ZTV (start 1991), TV 21 (1993), TV6 (1994) och TV8 (1997).

Under senare delen av 1990-talet började en digitalisering av TV-sändningarna diskuteras. Några av pionjärerna var kabelbolaget Com Hem och satellitdistributören Canal Digital.

1997 fattade riksdagen beslut om att digitala sändningar i marknätet skulle inledas. Dessa inleddes 1999. De första kanalerna som sändes där var SVT1, SVT2 och SVT24 samt fem regionala SVT-kanaler. Under 1999/2000 började bland annat TV4, Kanal 5, Canal+, TV3, ZTV, TV8, TV1000, Viasat Sport, eTV och K-world sända i digitala marknätet.

Den 15 augusti 2001 slutade MTG:s kanaler sända i marknätet, vilket ledde till en omfattande debatt. Istället fick andra kanaler ta över MTG:s utrymme.

Under 2000-talet startades en uppsjö av nya kanaler. SVT startade ett par nya kanaler och TV4-Gruppen startade ett stort antal kanaler (den äldsta är TV4 Plus). Även MTG lanserade flera nya kanaler. Under 2004 mångdubblerades betalkanalerna genom att flera programbolag startade nya kanaler, bl.a. utökades TV1000-kanalerna, Canal Plus-kanalerna och kanalerna från Viasat Sport.

Den 19 september 2005 inleddes släckningen av det analoga marknätet. Beslut var fattat att marknätet skulle vara helt digitaliserat den 1 februari 2008.

Den första kanalen som sände högupplöst TV, HDTV, riktad till Sverige startade hösten 2005 och hette C More HD (nuvarande Canal+ Film HD). År 2006 sändes VM i fotboll från Tyskland i HDTV i marknätet av SVT och TV4-Gruppen. Under hösten 2006 inleddes en mer omfattande lansering av HDTV via satellit och kabel-TV.

Distribution[redigera | redigera wikitext]

Marknät[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Marksänd digital-TV i Sverige

I det svenska TV-marknätet fanns år 2006 åtta sändarnät: tre analoga och fem digitala.

Två av de analoga näten hade 99,8 procents hushållstäckning och sände ut SVT1 respektive SVT2. Det tredje analoga nätet hade 98 procents täckning och sände TV4. Anledningen till att TV4:s nät hade mindre täckning sägs vara att det inte anses kommersiellt lönsamt att betala för de sista 1,8 procenten. Dessa tre nät släcktes etappvis ner för att vara helt nedlagda den 1 februari 2008. Två av näten gick att dela upp för regionala sändningar. SVT2 finns i elva versioner och TV4 i sexton. SVT1 finns dock bara i en version.

Ett digitalt nät byggs successivt ut för att få 99,8 procents hushållstäckning när de analoga sändarna släckts. Ytterligare tre byggdes under 2005 ut för att täcka 98 procent, medan det femte bara har drygt 50 procents täckning. De digitala näten kallas för "multiplexer" (MUX). Länge var nästan samtliga sändningar kodade (utöver SVT:s kanaler och TV4 som blev fria år 2003 respektive 2004). År 2006 började dock ytterligare nationella kanaler sända fritt.

Den första multiplexen (MUX1) innehåller de kanaler som sänds av Sveriges Television och Utbildningsradion. Dessa utgörs sedan år 2010 av SVT1, SVT2, Kunskapskanalen samt SVTB och SVT24. SVT1 och SVT2 sänds i elva varianter beroende på var i Sverige man bor. Dessutom finns två kanaler som endast sänder ljud, nämligen SVT1 Talande textremsa och SVT2 Talande textremsa. Även Sveriges Radio har tre radiokanaler i MUX1 som är P1, P2 musik och P3.

Den andra multiplexen (MUX2) innehåller TV4:s fem kanaler: TV4, Sjuan, TV4 Film, TV11, TV4 Fakta samt CNN International och Viasat Broadcastings TV-kanal TV6. TV4 sänds i sexton varianter beroende på var i Sverige man bor.

Den tredje multiplexen (MUX3) innehåller Kanal 5, TV3, TV8, Disney Channel/VH1, C More First, C More Hits SF-kanalen/C More Sport.

Den fjärde multiplexen (MUX4) innehåller Eurosport, Animal Planet, Nickelodeon/Comedy Central, MTV, Discovery Channel och Kanal 9.

Den femte multiplexen (MUX5) innehåller Axess TV, Kanal Global, Silver, Turner Classic Movies, och TV4 Sport. Dessutom finns flera regionala kanaler: 24nt, 24Corren, 24Norrbotten och Kanal 12 som sänder över Norrköping, Linköping, Norrbotten och Värmland.

Den sjätte multiplexen (MUX6) innehåller BBC World, Disney XD/Showtime, Discovery Science/Travel & Living, Star!/TNT.

Den sjunde multiplexen (MUX7) innehåller TV Finland och sänder för tillfället endast över Mälardalen. Till senhösten 2010 så kommer gissningsvis SVT1 HD, SVT2 HD och kanske även TV4 HD sända här istället för TV Finland som flyttat till MUX5.

Flera kanaler utnyttjar så kallad "time-sharing", vilket betyder att två kanaler delar på samma utrymme.

Satellit[redigera | redigera wikitext]

Satellitsändningar som riktar sig till Sverige kommer främst från Thor- och Siriussatelliterna, med Canal Digital som operatör för Thor och Viasat för Sirius. Alla sändningar sker krypterat och digitalt, de sista analoga satellitsändningarna släcktes den 15 maj 2004.

Viasat har en speciell position eftersom de både äger en distributionsplattform såväl som flera TV-kanaler. Detta har präglat den svenska satellit-TV-marknaden till stor del. Inga av Viasats kanaler finns tillgängliga hos konkurrenten. Samtidigt finns det många kanaler som sänds av Canal Digital, men som inte har avtal med Viasat.

Flera TV-kanaler har dock kunnat sluta avtal med Viasat efter en tid, men fortfarande (februari 2013) sänder Canal Digital exklusivt Kanal 9 från SBS, Discovery Communications, NonStop Television och C More.

Programföretag och kanaler som har avtal med båda distributörerna är MTV Networks (MTV, VH1 och Nickelodeon), SVT, TV4-gruppen, BBC World, Turner Entertainment Networks (Cartoon Network, Boomerang och TCM) samt The Walt Disney Company (Disney Channel, Disney Junior och Disney XD).

Kabelnät[redigera | redigera wikitext]

Com Hem är den överlägset största kabel-TV-distributören med 1 761 000 kunder. Andra operatörer är Canal Digital och Tele2Vision. Dessutom finns flera mindre kabelnät.

Om kabelnätet innehåller analoga signaler måste TV-operatören enligt lag tillhandahålla SVT1 och SVT2, så kallat must carry. För digital distribution måste TV-operatörerna tillhandahålla SVT:s och UR:s fyra TV-kanaler (SVT1, SVT2, Kunskapskanalen och SVTB/SVT24.

Com Hem, som dominerar kabel-TV-marknaden, har sänt digital-TV sedan 1997 och har ett begränsat utbud av analoga kanaler, ibland bara sex kanaler utöver de som de måste sända analogt. Åtskilliga kanaler sänds digitalt, men ändå har bara en mindre del av kunderna övergått till digital teknik. Tele2Vision bytte namn från KabelVision den 1 juli 2005 och meddelade samtidigt att man gradvis kommer att digitalisera sina nät. Det första digitala nätet i Tele2Vision system beräknas tas i drift i januari 2006. Utöver de redan nämnda näten finns i landet ett flertal mindre nät som ännu bara sänder analogt.

Bredband[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera aktörer som erbjuder TV via bredband, exempelvis Telia och Bredbandsbolaget/Viasat. Vid TV via bredband finns inte möjligheten att bara ha de fria kanalerna.

Ägarförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över TV-kanaler i Sverige

De största ägarkonstellationerna kring televisionen i Sverige är Modern Times Group (bl.a. TV3), ProSiebenSat.1 Media (bl.a. Kanal 5), Bonnier (TV4-Gruppen) (bl.a. TV4) och Sveriges Television.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Månatliga tittartidsandelar för de fem största svenska TV-kanalerna 2000-2007. SVT1 markeras med orange färg, SVT2 med blå färg, TV3 med limegrön färg, TV4 med röd färg och Kanal 5 med mörkblå färg.

Den mesta statistiken som används kommer från MMS. Den tas fram genom en speciell användarpanel som använder en särskild teknik, kallad people meters, för att registrera sitt tittande samt vanliga telefonintervjuer.

Tittande[redigera | redigera wikitext]

TV-tittandet i Sverige domineras av fem kanaler: SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5 - kallade "Big5" av MMS. Av de 157 minuter som en svensk dagligen ägnade åt TV-tittande under 2007 fick dessa fem kanaler 119 minuter. Under 2006, 2007 och 2008 var TV4 Sveriges största TV-kanal.

Från 1994/1995 var TV4 största kanal och tog över platsen som TV2 haft till dess. År 2001 gjorde SVT om sin kanaler genom att man lade mer publikattraktiva program i SVT1 och mindre publikattraktiva i SVT2. Därigenom blev SVT1 åter den största kanalen 2002, tittarmässigt. Sedan 2007 är TV4 dock åter största kanal. Som helhet har SVT:s samlade andel krympt relativt stadigt sedan den kommersiella televisionen startade.

De senaste åren har dock övriga kanaler ökat kraftigt, och år 2005 införde MMS även begreppet "Small 5", även kallat "Little Big 5", om de fem kanaler som näst efter "Big 5" har flest tittare; TV6, TV4 Plus, Discovery Channel, MTV och Eurosport. Tillsammans har dessa kanaler cirka 12-13% av tittartidsandelen, vilket motsvarar ungefär lika mycket som SVT2 ensamt har, och något mer än vad Kanal 5 och TV3 har var för sig.

Genomsnittlig tittartidsandel i procent
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
SVT1 27 25 24 22 22 22 20 25 27 25 25 24 21,8 19 19,2
SVT2 27 26 26 26 26 25 24 17 16 15 15 14 14,5 12,5 10,5
TV3 9 9 9 10 10 11 11 11 10 10 10 11 9,4 9,3 8,8
TV4 26 28 28 27 27 27 27 28 25 25 24 23 22,2 21,2 20,1
Kanal 5 3 4 4 6 6 6 6 6 8 8 8 9 8,8 8,2 8,0
Övrig TV 8 8 8 9 9 9 12 13 14 16 17 19 23 30 21,0

* Siffrorna för 2007 omfattar inte december månad.

  • 2008:s TV-siffror för kategorin "Övrig TV" gäller 13 TV-kanaler och inte bara för de s.k. "Big 5".

Penetration[redigera | redigera wikitext]

Från den 1 juli 2005 görs penetrationsundersökningar fyra gånger per år. Med penetration menar man hur många som har tillgång till en kanal, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att de tittar på den. Nedanstående undersökning genomfördes mellan veckorna 42-49 år 2012 genom att 3 094 personer intervjuades och visar medveten penetration i procent. [1]

SVT1 99
SVT2 99
TV4 99
Kunskapskanalen 86
TV3 85
TV6 85
Kanal 5 84
SVT24 82
Barnkanalen 80
Sjuan 78
TV8 62
Kanal 9 62
TV11 56
TV4 Sport 56
TV10 50
TV4 Fakta 49
MTV 46
Discovery Channel 46
Eurosport 45
TV4 Film 35
Animal Planet 33
Nickelodeon 29
Disney Channel 28
CNN 26
National Geographic 24
Cartoon Network 20
TNT 18
Comedy Central 17
TV4 Guld 16
TV4 Komedi 15
Disney XD 15
Disney Junior 15
TV4 News 14
Star! 11
Silver 11
Viasat Film 10
C More First 10

Reklam[redigera | redigera wikitext]

Enligt gällande lagstiftning får TV4 sända 12 minuter reklam per timme. Innan 1 augusti 2010 fanns det krav på 20 minuters uppehåll mellan varje reklamavbrott i samma program och max 15% reklam per dygn.

Produktionsbolag[redigera | redigera wikitext]

De kommersiella kanalerna brukar i regel inte producera programmen själva, utan lägger över produktionen på ett produktionsbolag. Även SVT ska låta program produceras av självständiga produktionsbolag, men har även mycket egenproduktion.

Bland de svenska produktionsbolagen kan nämnas Zodiak Television, Baluba Television, Efti, Strix Television och Meter Film & Television.

Program[redigera | redigera wikitext]

Nyheter[redigera | redigera wikitext]

Två företag dominerar nyhetsproduktionen i svensk television, TV4 och Sveriges Television.

SVT:s Rapport 19.30 är Sveriges största nyhetsprogram och har så varit sedan 1970-talet. Under en genomsnittlig dag 2004 såg 13,7 procent av svenskarna på Rapport 19.30 (Källor: MMS). Andra riksnyhetsprogram når inte upp till dessa siffror. Aktuellts sändningar ses av 9,6 (18.00) respektive 8,6 (21.00) procent under samma år. TV4:s Nyheterna ses av 7,4 (19.00), respektive 7,5 procent (22.00). Dessutom sänder både TV4 och SVT nyheter på morgonen och dagen, SVT sänder även under natten.

Det finns ett nätverk av regionala nyhetsprogram för TV som SVT sänder. Den mesta sedda sändningen är SVT1:s sändning 19.10-19.30. Utöver denna har SVT tre sändningar under kvällstid. Tidigare sände även TV4 regionala nyhetssändningar, men TV4 sänder fortfarande regionala väderleksrapporter.

TV3 sände Update, ett kort program med nyhetstelegram, under kvällen. Kanal Lokal sänder sedan 2005 dagligen nyheter från Expressen. Under 2006 startade även TV7, en TV-kanal från tidningen Aftonbladet, ursprungligen kallad Aftonbladet TV, där nyhetssändningar förekommer flera gånger varje vardagkväll. Även TV8 sänder nyheter i form av en halvtimme finansnyheter varje vardag och en halvtimme direktsänt utrikesmagasin måndag till torsdag.

Det finns också flera nyhetskanaler. År 1999 startade den svenska nyhetskanalen SVT24, men den har medan tiden förändrats till en mer allmän kanal med sport såväl som repriser. Flera internationella nyhetskanaler finns representerade, däribland CNN International, Sky News, EuroNews, CNBC, Deutsche Welle och BBC World.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sportsändningar har en betydande plats i samtliga större kanaler. Det råder konkurrens om de dyraste sporträttigheterna och andra program får ofta flytta på sig eller göra uppehåll när en viktigare sporthändelse inträffar. Ofta är också sportsändningarna de program som lockar allra flest tittare.

Förutom SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5 sänder även TV4 Sport, TV4 Plus, TV6, Kanal 9 och SVT24 mycket sport.

Dessutom finns en rik flora av betalkanaler som helt är inriktade på sport. Den största av dessa är Eurosport som enligt MMS nådde 69 procent av befolkningen vintern 2007. Premiumkanalen Canal+ har nått flera abonnenter genom köp av bland annat herrarnas allsvenska matcher och herrarnas elitserie i ishockey, och har även renodlade sportkanaler, Canal+ Sport 1, Canal+ Sport 2 och Canal+ Sport Extra. Viasat har sedan 1999 sänt en egen sportkanal (Viasat Sport), som sedan 2005 är fyra kanaler, och TV4 AB är majoritetsägare i TV4 Sport.

Under flera år har TV4 AB och Sveriges Television köpt rättigheterna för herrarnas fotbolls-VM tillsammans med Danmarks Radio, TV2 Danmark, Norsk Rikskringkastning, TV2 Norge och Rundradion. Denna ordning gäller år 2006, 2010 och 2014.

De olympiska spelen har köpts upp centralt genom EBU, vilket givit SVT exklusiva rättigheter för OS. År 2004 behövde SVT sälja vissa sporter, och då valde man att sälja till TV4 AB.

Barnprogram[redigera | redigera wikitext]

Vad gäller barnprogram dominerar SVT tittandet med Bolibompa som sänder dagligen klockan 18.00 i Barnkanalen.

TV4 sänder barnprogram i form av Lattjo Lajban. Kanal 5 och TV3 sänder barnprogram samtliga morgnar medan TV4 och SVT1 sänder barnprogram på helgmorgnar. TV4 har också barnprogram i sitt morgonprogram Nyhetsmorgon på vardagarna. Morgonsändningarna har dock knappt mätbara siffror, förutom i SVT:s fall.

Det finns dessutom flera svenskspråkiga kanaler som mer eller mindre helt riktar in sig på barnprogram, däribland Cartoon Network (Time Warner), Nickelodeon (Viacom), Barnkanalen (Sveriges Television), Jetix, Disney Channel, Toon Disney och Playhouse Disney (samtliga Disney).

Ett av de mest sedda programmen i svensk television riktar sig egentligen till barn. Det rör sig om programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänts på julafton sedan 1960-talet. Sedan mätningarna inleddes 1994 har programmen fått mellan 3 och 4,2 miljoner tittare varje gång (fram till 2005, "tittarbefolkningen" har under den här perioden varit kring 8 och 8,7 miljoner och 1999 sågs programmet av knappt hälften av de svenska TV-tittarna).

Film[redigera | redigera wikitext]

Långfilm förekommer i samtliga större TV-kanaler. I SVT1 och SVT2 bryts inte filmerna för reklam, medan man oftast har avbrott med olika frekvens i TV3, TV4 och Kanal 5 samt även TV6, TV4 Plus och Kanal 9. Främst avbrotten i TV4 har lett till diskussioner där regissörerna Vilgot Sjöman och Claes Eriksson vann en tvist med TV4 AB om reklamavbrott i deras filmer.

Utöver de breda kanalerna finns en flora av specialiserade betalkanaler som i huvudsak visar film och i regel inte bryter för reklam. Den av dessa som når störst andel av befolkningen är TV4 Film, enligt en undersökning som gjorts av MMS under vintern 2007. TV1000 och Canal+ som båda har flera kanaler är inriktade på en mer pengastinn målgrupp. Andra filmkanaler i Sverige är TCM, Hallmark, Silver och Showtime.

Drama[redigera | redigera wikitext]

I Sverige produceras flera typer av dramaserier. Svenska dramaserier har främst producerats av Sveriges Television och deras sektion SVT Drama men också av kanaler som TV4.

Såpoperor som Rederiet och Tre kronor var populära under 1990-talet. Under 2000-talet har svenska draman som Bron gjort stor succé internationellt. Det har även gjorts flera svenska sitcoms och sketchprogram.

Underhållning[redigera | redigera wikitext]

Alla större kanaler visar olika sorters TV-underhållning. Vanligtvis är det underhållningen i SVT och TV4 som lockar flest tittare. Om SVT ska visa bred underhållning är dock något som ofta diskuteras.

Det mest populära underhållningsprogrammet tittarmässigt är Idol, den svenska upplagan till det världskända musiktävlingen.

Samhälle och dokumentärer[redigera | redigera wikitext]

Både SVT och TV4 har flera samhällsmagasin och alla större kanaler visar någon form av dokumentärer. Dessutom finns en stor flora av dokumentär- och samhällskanaler, både svenska, nordiska och internationella. Bland dessa kan nämnas TV4:s TV4 Fakta och SVT:s Kunskapskanalen, Discovery Channel (sex kanaler), National Geographic Channel och Viasats kanaler TV8, Viasat Explorer, Viasat History och Viasat Nature/Crime.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Den svenska TV-branschen skapade år 2005 priset Kristallen. Tidigare har Aftonbladets TV-pris varit det mest ansedda.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.mms.se/_dokument/rapporter/kanalpenetration/kanalpenetration%20121220.pdf

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]