Martel (robot)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Martel
AJ 168 Martel.png
De två varianterna av Martel;
AJ.168 (överst) och AS.37 (underst)
Typ Attackrobot (AJ.168),
Anti-radarrobot (AS.37)
Ursprungsland  Storbritannien
 Frankrike
Servicehistoria
Används av Argentina, Egypten, Frankrike, Indien, Irak, Kuwait, Storbritannien
Medverkan i krig Iran–Irak-kriget, Konflikten mellan Libyen och Tchad
Produktionshistoria
Tillverkare Hawker-Siddeley, Matra
Varianter AJ.168, AS.37
Specifikationer
Längd 4,12 meter (AS.37)
3,9 meter (AJ.168
Vikt 550 kg
Spännvidd 1200 mm
Diameter 400 mm
Stridsspetsvikt 150 kg
Tändrör Anslagsrör med fördröjning
zonrör (AS.37)
Brinntid 2,4 s (startmotot)
22,2 s (banmotor)
Målsökare TV (AJ.168)
Signalsökare (AS.37)
Vapenbärare Buccaneer, Jaguar, Mirage III, Tornado
Prestanda
Räckvidd 120 km
Maxhastighet 1025 km/h

Martel var en attackrobot som togs fram gemensamt av den franska firman Matra och brittiska Hawker-Siddeley. Namnet ”Martel” var en förkortning för Missile, Anti-Radiation, Television vilket syftar på de två varianterna, en signalsökande (AS.37) och en TV-styrd (AJ.168).

Varianter[redigera | redigera wikitext]

AJ.168[redigera | redigera wikitext]

TV-målsökaren utvecklades av Hawker-Siddeley, huvudsakligen för att användas mot fartyg men med möjlighet att även kunna användas mot landmål. Som sjömålsrobot var den inte ändamålsenlig; Räckvidden var för kort, TV-målsökaren gick inte att använda i mörker och dåligt väder, datalänk-kapseln kunde bara styra en robot åt gången och tvingade dessutom flygplanet att stanna kvar i närheten av målet för att kunna styra roboten. I rollen som sjömålsrobot kom den därför snart att ersättas av Sea Eagle men fortsatte att användas som attackrobot mot markmål.

AS.37[redigera | redigera wikitext]

Den signalsökande varianten var mer lyckad. Signalsökaren var bredbandig och avancerad för sin tid. Jämfört med AGM-78 Standard ARM hade den bättre målsökare, längre räckvidd och kraftigare sprängladdning, men den var långsammare vilket gav målet längre tid att hinna stänga av sin sändare. Dessutom behövde frekvensområdet ställas in innan start.

Källor[redigera | redigera wikitext]