Michail Tugan-Baranovskij

Från Wikipedia
Michail Tugan-Baranovskij
FöddТуган-Барановський Михайло Іванович
8 januari 1865 (g.s.)
Соляниковка, Ukraina
Död21 januari 1919[1] (54 år)
Zatyshshia, Ukraina
BegravdOdessa
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Ukrainska folkrepubliken
Utbildad vidfysiska och matematiska fakulteten vid Charkivs kejserliga universitet,
juridiska fakulteten vid Charkivs kejserliga universitet
SysselsättningNationalekonom, politiker
ArbetsgivareKejserliga Sankt Petersburg universitetet
Polytekniska Institutet i Sankt Petersburg
Politiskt parti
Kadettpartiet
MakaLydia Tugan-Baranovskaya[2]
Redigera Wikidata

Mychaylo Ivanovytj Tuhan-Baranovskij (Ukrainska: Михайло Іванович Туган-Барановський), född 20 januari (gamla stilen: 8 januari) 1865 i guvernementet Charkiv, död 21 januari 1919 i Odessa, var en ukrainsk nationalekonom av ukrainsk-tatariskt ursprung.

Tuhan-Baranovskij var huvudsakligen verksam vid Sankt Petersburgs universitet, men var av politiska skäl tidvis avskedad och fick av samma anledning aldrig någon professur. Nikolaj Kondratiev var hans lärjunge.

Tuhan-Baranovskij gjorde sig känd som konjunkturforskare och hävdade 1894 i arbetet Промышленные кризисы в современной Англии, их причины и влияние на народную жизнь (fransk översättning "Les crises industrielles en Angleterre", 1913) att de ekonomiska kriserna beror på en disproportion mellan kapital- och konsumtionsvaruproduktionen. Till skillnad från sparandet, som sker kontinuerligt, utförs i det privatkapitalistiska systemet investeringarna stötvis och konjunkturskiftet beror på brist på sparande, en idé, som upptogs av flera senare forskare.

I arbetet Русская фабрика в прошлом и настоящем. Историко-экономическое исследование (1898, tysk översättning "Geschichte der russischen Fabrik", 1900), uppvisade Tuhan-Baranovskij sympatier för marxismen, men i Теоретические основы марксизма (1905, "Theoretische Grundlagen des Marxismus", 1905) har han övergått till revisionismen. I Основы политической экономии (Den politiska ekonomins grunder, 1909) försökte han förena gränsnytteläran med Karl Marx arbetsvärdelära, trots att han inte delade den senares åsikter om arbetskraftens exploatering. Han författade även flera avhandlingar om kooperationen.

Från 1917 var Tuhan-Baranovskij verksam i Kyiv, en kort tid som finansminister.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok, andra upplagan, band 29 (1954), spalt 1132f.
  • Nationalencyklopedin, band 18 (1995), sid 479.
  1. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Michail Iwanowitsch Tugan-Baranowski.[källa från Wikidata]
  2. ^ Isabella Grinevskaya, Туган-Барановская, Лидия Карловна, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]