Mimas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av fjärilar, se Mimas (djur).
Mimas
Mimas, fotograferad av Cassini 2005 (NASA)
 Upptäckare William Herschel 
 Upptäcktsdatum 17 september 1789 
 Naturlig satellit till Saturnus 
Omloppsbanans egenskaper
 Medelavstånd från planet 185 404 km 
 Omloppstid 0,9424218 dygn 
 Lutning mot planetbanan 1,51° 
 Excentricitet 0,0202 
Fysikaliska egenskaper
 Diameter 418 x 392x 382 km 
 Massa 3,84·1019 kg 
 Densitet 1,14 g/cm3 
 Gravitation vid ytan 0,077 m/s2 
 Ytans area  
 Albedo 0,77 
Karta över Mimas.

Mimas (från grekiskans Μίμας) är en av Saturnus månar. Den går även under namnet Saturnus I.

Mimas låga täthet, endast 1,14 g/cm3, tyder på att den består till mesta delen av vattenis blandad med en liten andel sten.

Starka tidvattenkrafter sträcker ut månen och gör den något äggformad, vilket kan ses på nyare bilder från Cassini. Månens längsta axel är 10 % längre än dess kortaste.

Det mest utmärkande hos Mimas är den enorma nedslagskratern Herschel, som med en diameter på 130 km täcker en tredjedel av månens diameter. Om det fanns en motsvarande krater på jorden skulle den vara mer än 4000 kilometer i diameter och täcka ett område större än Kanada.

Kratern är hela tio kilometer djup och berget i mitten reser sig fem kilometer över kraterbotten. Nedslaget var så kraftigt att det nästan splittrade Mimas. Seismiska chockvågor från nedslaget kan ha skapat de sprickor som kan ses på månens motsatta sida.

Ytan täcks av mindre kratrar men ingen är i närheten av Herschels storlek. Kratrarna är dessutom ojämnt fördelade över ytan. Det mesta av ytan täcks av kratrar större än 40 kilometer, men vid sydpolen saknas kratrar mindre än 20 kilometer. Det antas att en hittills okänd process raderar ut mindre kratrar i detta område.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Mimas upptäcktes av William Herschel den 17 september 1789. Mimas är uppkallad efter en av jättarna i den grekiska mytologin. Namnen på alla sju kända månar (inklusive Mimas) har föreslagits av William Herschels son. Han döpte dem efter Titans specifikt eftersom Saturnus (den romerska motsvarande Kronos i den grekiska mytologin) var ledare för the Titans och härskare över världen för en tid.

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Bild på Mimas, tagen av Cassini.

Mimas har en densitet på 1,15 g/cm^, vilket tyder på att den huvudsakligen är sammansatt av vatten (i form av is) med endast en liten mängd sten. Dess längsta axel är ca 10% längre än den kortaste. Den ellipsoida formen Mimas är särskilt märkbar på senare bilder från Cassinisonden.

Mimas mest utmärkande drag är en kolossal effekt krater som är 130 kilometer (81 mi) i diameter. Det är en diameter som nästan är en tredjedel av månens egen diameter. Om det fanns en krater av motsvarande skala på Jorden att det skulle vara över 4 000 kilometer (2 500 mi) i diameter. Det är bredare än Australien. Den Mimantean ytan är mättad med mindre nedslagskratrar men inga andra är någonstans i närheten av storleken som på Herschel. Även om Mimas är kraftigt nedslagen av kratrar är kratrar inte enhetlig. Merparten av ytan är täckt med kratrar större än 40 kilometer i diameter men i det södra polarområdet är kratrarna i allmänheten större än 20 kilometer.

Mimas i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

  • Mimas påminner starkt till utseendet av Dödsstjärnan i filmserien Stjärnornas krig. Detta är dock helt ett sammanträffande då konceptet för Dödsstjärnan skapades långt innan de första fotografierna av Mimas togs.
  • Mimas beskrivs i boken "Red Dwarf: Infinity welcomes careful drivers" som den måne där Dave Lister levde på innan han hamnade på rymdskeppet Red Dwarf.
  • I tv-serien Star Trek finns en av stjärnflotteakademins nödutrymningsstationer på Mimas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]