Banditflugsnappare
| Banditflugsnappare Status i världen: Nära hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Vauriella |
| Art | Banditflugsnappare V. goodfellowi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vauriella goodfellowi | |
| Auktor | Ogilvie-Grant, 1905 |
| Synonymer | |
| |
Banditflugsnappare[2] (Vauriella goodfellowi) är en fågel i familjen flugsnappare.[3] Den förekommer i bergsskogar på den filippinska ön Mindanao. Arten är sällsynt och IUCN kategoriserar den som nära hotad.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Banditflugsnappare är en rätt stor flugsnappare, med mörkbrun ovansida, ljust gråbrunt på bröst och flanker samt vitt på strupe och buk. På huvudet syns vita "glasögon" och vit panna, med en tunn svart ring runt ögat och ett svart tygelstreck. Bland lätena hörs ljusa visslingar och vassa "tsik!".[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln återfinns i södra Filippinerna i bergsskogar på ön Mindanao.[3] Där är den känd från sex lokaler: Civolig (nära Gingoog City), Daggayan (inåt landet from Gingoog City), Mt Kitanglad, Mt Apo, Lake Sebu and Mt Busa. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Arten har tidigare först till släktet Rhinomyias, men genetiska studier visade att den då förmodade nära släktingen Rhinomyias insignis stod förvånande nog närmare kortvingarna i Brachypteryx och näktergalarna i Larvivora.[5][6] Båda arter har därför flyttats tillsammans med ytterligare två före detta Rhinomyias-flugsnappare till släktet Vauriella. Senare studier har bekräftat insignis släktskap, men samtidigt visat att goodfellowi istället utgör en egen utvecklingslinje i en klad bestående bland annat av Muscicapa. Detta har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Status[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett relativt litet utbredningsområde där den dessutom är sällsynt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den engelske upptäcktsresanden, ornitologen och samlaren Walter Goodfellow (1866-1953), verksam bland annat i Filippinerna. Släktesnamnet Vauriella är diminutiv av Charles Vaurie (1906–1975), en amerikansk ornitolog och systematiker.[7]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] BirdLife International 2016 Vauriella goodfellowi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Clement, P. (2020). Mindanao Jungle Flycatcher (Vauriella goodfellowi), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.minjuf1.01
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör banditflugsnappare.
Wikispecies har information om Vauriella goodfellowi.- Läten på xeno-canto.org
|