Moduloräkning

Från Wikipedia
Version från den 11 januari 2016 kl. 19.18 av Nisse Hulta (Diskussion | Bidrag) (I Inledning, rättat första exemplet.)
Matematiska operationer
Addition (+)
term + term
addend + addend
= summa
Subtraktion (−)
term − term
minuend − subtrahend
= differens
Multiplikation (× eller ·)
faktor × faktor
multiplikator × multiplikand
= produkt
Division (÷ eller /)
täljare / nämnare
dividend / divisor
= kvot
Moduloräkning (mod)
dividend mod divisor = rest
Exponentiering (^)
basexponent = potens
n:te roten (√)
grad radikand = rot
Logaritm (log)
logbas(potens) = exponent

Moduloräkning (även kallat kongruensräkning) är ett område inom elementär algebra. Relationen kongruens modulo används bland annat för datoraritmetik och inom kryptering.

Inledning

Två tal a och b är kongruenta modulo n om de ger samma rest vid division med n (a,b och n är heltal, n är större eller lika med 2).

Detta betecknas . Man kan också skriva .

Om a och b inte är kongruenta modulo n, säger vi att talen är inkongruenta.

Vilket betecknas

Exempel

  • , Resten kan i båda fallen bli 4 vid division med 5
  • , Resten kan i båda fallen bli 3 vid division med 7
  • , Resten blir olika vid division med 6

De fyra räknesätten

Vid moduloräkning fungerar addition, subtraktion och multiplikation som vanligt. Division fungerar bara i vissa fall, därför bör man undvika det, istället kan man förkorta enligt angiven moduloklass och sedan multiplicera för att ta sig runt problemet.

Addition

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första får vi samma svar

Subtraktion

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första får vi samma svar

Multiplikation

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första får vi samma svar

Division

Som tidigare nämnts, fungerar division bara i vissa fall, varför man bör undvika det. Istället kan man förkorta enligt angiven moduloklass och sedan multiplicera för att ta sig runt problemet.

Källor

Tryckta källor

  • A. Asratian, A. Björn, B. O. Turesson (2007). Diskret Matematik. Linköping: Matematiska institutionen, Linköpings Universitet 

Webbkällor