Muränor

Muränor
Muräna i Röda havet
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Ålartade fiskar Anguilliformes
Familj	Muränor Muraenidae
Vetenskapligt namn
§ Muraenidae
Släkten
Se text
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Muränor har två käkar.

Muränor (Muraenidae) är en familj i ordningen ålartade fiskar. Det finns ungefär 200 arter och den längsta muränan är Strophidon sathete som kan bli upptill 4 meter lång.

Biologi

Muränorna är med sin muskulösa, ålliknande kropp och sina kraftiga käkar en av revets potentiellt farligaste invånare. Trots sitt ormliknande utseende är muränan en fisk. De längsta arten kan bli upp till 4 meter lång medan den kraftigaste, jättemuränan, kan nå en vidd likt ett människolår.

De håller till i hålor och skrevor under dagen och kommer fram på natten för att söka sitt byte – fisk, kräftdjur och bläckfisk. Muränor har ett kraftigt, sönderslitande bett. Deras välutvecklade luktsinne vägleder dem till bytet, medan synen är mer begränsad.

Dåligt rykte

Muränorna har med sina kraftiga käkar och vassa tänder fått ett rykte om sig att attackera dykare. Det ryktet är betydligt överdrivet, och muränan håller sig helst undan människor. Dock försvarar muränan aggressivt sin bohåla, om den skulle bli trängd. Dykare som handmatar muränor med fisk löper också vissa risker, eftersom en synsvag muräna lätt kan ta miste på fisk och människofingrar.

Släkten

• Anarchias
• Channomuraena
• Cirrimaxilla
• Echidna
• Enchelycore
• Enchelynassa
• Ephidrena
• Gymnomuraena
• Gymnothorax
• Monopenchelys
• Muraena
• Pseudechidna
• Rhinomuraena
• Scuticaria
• Strophidon
• Uropterygius