Muslemurer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Muslemurer
arten Cheirogaleus major
arten Cheirogaleus major
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Strepsirrhini
Familj Muslemurer
Cheirogaleidae
Vetenskapligt namn
§ Cheirogaleidae
Auktor Gray, 1873
Hitta fler artiklar om djur med

Muslemurer (Cheirogaleidae) är en familj i ordningen primater. Tidigare räknades de som underfamilj till familjen lemurer men idag står djurgruppen som en egen familj. Tills vidare känner man fem släkten med 23 arter.

Utbredningsområdet[redigera | redigera wikitext]

Arterna av denna familj förekommer uteslutande på ön Madagaskar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Muslemurer är med en vikt av 200 till 300 gram jämförelsevis små och tillhör de minsta primaterna. Pälsen är lång och mjuk. På övre sidan är den mest gråbrun eller rödaktig och på undersidan lite ljusare. Typiska för familjen är de smala öronen, de stora ögonen som sitter tät intill varandra och de långa bakre extremiteterna. Som alla arter i underordningen Strepsirrhini har de en klo på andra tån av bakre foten för pälsens skötsel. Kroppens längd utan svans är mellan 13 och 28 cm. Svansen själv uppnår ibland en längd som motsvarar en och en halv gånger kroppens längd.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Muslemurer är aktiva under natten och lever i träd. Deras förmåga att klättra är särskilt utvecklad och de kan göra långa hopp. Vid hoppet håller de balansen med svansen. De rör sig sällan på marken. Där använder muslemurer sina långa bakre extremiteter och skuttar som en kanin. Under dagen vilar de i håligheter i träd eller i bon som de byggt själva. Arterna i denna familj är monogama och lever ihop med ungarna första ett till två åren. Några arter skapar sig ett fettskikt innan de heta månaderna och går i någon slags sommarvila.

Födan[redigera | redigera wikitext]

Muslemurer är allätare och äter såväl växtämnen som frukter, blommor, löv och kött från insekter, spindlar och mindre ryggradsdjur.

Fortplantningen[redigera | redigera wikitext]

Normalt har honorna tre par mjölkkörtlar. Efter dräktigheten som tar ca 60 dagar föder de en till fyra ungar (oftast två eller tre). Efter fem till sex veckor slutar modern att ge di. Vid slutet av det första året eller under andra året blir muslemurer könsmogna. I fångenskap kan de nå en ålder på upp till 15 år men i naturen blir de troligtvis inte så gamla.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Fiender i naturen är några ugglor, ormar och på Madagaskar förekommande rovdjur av familjen Eupleridae. Den största faran är kalhuggning av skogen i muslemurernas levnadsområde. Ofta överlever de bara i skyddszoner.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Familjen delas in i fem släkten:[1]

  • Cheirogaleus, med sju arter.
    • Cheirogaleus medius
    • Cheirogaleus adipicaudatus
    • Cheirogaleus major
    • Cheirogaleus crossleyi
    • Cheirogaleus sibreei
    • Cheirogaleus ravus
    • Cheirogaleus minusculus
  • Allocebus, med en art, Örontofsmaki.
  • Microcebus, med 16 arter.
    • Microcebus murinus
    • Microcebus rufus
    • Microcebus myoxinus
    • Microcebus griseorufus
    • Microcebus ravelobensis
    • Microcebus berthae
    • Microcebus sambiranensis
    • Microcebus tavaratra
    • Microcebus lehilahytsara
    • Microcebus jollyae
    • Microcebus mittermeieri
    • Microcebus simmonsi
    • Microcebus mamiratra
    • Microcebus danfossi
    • Microcebus bongolavensis
    • Microcebus macarthurii
  • Mirza, med två arter.
    • Mirza coquereli
    • Mirza zaza
  • Phaner, med fyra arter.
    • Phaner furcifer
    • Phaner pallescens
    • Phaner parienti
    • Phaner electromontis

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mittermeier et al (2008) Lemur diversity in Madagascar Int J Primatology 29:1607-1656. doi 10.1007/s10764-008-9317-y

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]