Phaner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Phaner
Phaner sp., teckning från Djurens liv av Alfred Brehm
Phaner sp., teckning från Djurens liv av Alfred Brehm
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Strepsirrhini
Familj Muslemurer
Cheirogaleidae
Släkte Phaner
Vetenskapligt namn
§ Phaner
Auktor Gray, 1870
Hitta fler artiklar om djur med

Phaner är ett släkte primater i familjen muslemurer som förekommer på Madagaskar. I släktet finns fyra arter som är specialiserade på trädvätskor som föda.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Dessa primater når en kroppslängd på mellan 23 och 29 centimeter och har en svanslängd på 29 till 37 centimeter. Vikten varierar mellan 300 och 500 gram, de är alltså jämförelsevis stora muslemurer. Pälsen har på ovansidan en röd, brun eller grå färg, främre halsen och undersidan är ljusare, ofta gulaktig. Arterna kännetecknas av två påfallande markeringar i ansiktet. Dessa två svart band går från huvudets ovansida över ögonen till nosen. Dessutom har de en mörk längsgående strimma på ryggen som når fram till svansroten. Deras händer och fötter är stora och utformade för att få bättre grepp i grenar och trädstammar. Alla framtänder är riktade framåt och de övre hörntänderna och premolarerna är förlängda. På så vis kan de bättre öppna trädens bark. Tungan är lång och smal, blindtarmen är förstorad. De liknar därför andra primater som klogalagoer och silkesapor men är inte närmare släkt med dessa. Ovannämnda kännetecken uppkom på grund av konvergent evolution.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla lemurer förekommer släktet på Madagaskar. De lever i regnskogen på östra sidan såväl som i torra skogar på västra sidan. Arternas utbredningsområde är inte helt klarlagt. Det finns till och med populationer med oklar arttillhörighet.

Levnadssätt och föda[redigera | redigera wikitext]

Bara för en art, Phaner pallescens, är levnadssättet väl känt. Dessa djur är aktiva på natten och sover på dagen i trädens håligheter, oftast högt över marken. De är snabba när de går på fyra extremiteter över grenar och dessutom har de särskilt god förmåga att hoppa (ibland över 10 meter). Individerna lever i monogama par som delar sovplats, men de letar var för sig efter föda. För kommunikationen mellan hane och hona (eller med artfränder utanför familjen) har de flera olika läten. Varje par har ett revir av ungefär 4 hektar som försvaras mot andra individer.

Släktets medlemmar livnär sig främst av trädens vätskor. Dessa födoämnen finns hela året och därför hålls i motsats till andra muslemurer ingen vinterdvala. Andra födoämnen är blommor, nektar och insekter. När de slickar i sig nektar, spelar de en betydande roll för vissa växters pollinering, till exempel för arter av baobabsläktet.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

I motsats till andra muslemurer, föds bara ett ungdjur åt gången, vanligen mellan februari och mars. Ungen lever sina första veckor i föräldrarnas bo och klamrar sig senare fast vid moderns buk. Äldre ungdjur sitter på honans rygg. Efter cirka 3 år lämnar ungdjuret sin ursprungliga grupp. Individer i fångenskap blir upp till 12 år gamla.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Arterna hotas av förstöringen av levnadsområdet genom skogsavverkning. IUCN listar två arter som sårbara (vulnerable) och de två andra arterna som livskraftiga.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Phaner utgör i kladistiken systergruppen till alla övriga muslemurer och listas därför i en egen underfamilj, Phanerinae. Tidigare räknades alla populationer till en art men numera skiljs mellan fyra arter.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 30 augusti 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ PhanerIUCN:s rödlista, besökt 24 januari 2010.
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Phaner (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]