Gycklare
- För dikten, se Gycklare (dikt).
En gycklare (eller narr, lekare) var under medeltiden en kringvandrande spelman och underhållare.
Människor har alltid underhållit eller blivit underhållna och gycklare har funnits världen över, under alla tider. Gycklare har gått under många namn, till exempel jester, clown, buffoon, fool, jongleur, jogleur, joculator, sot, morio, truhan, mimus, fou du roi, stultor, scurra, histrio, mm, mm.
Gycklare är även en benämning på en nutida underhållningsartist som efterliknar de medeltida gycklarna och för deras traditioner vidare. Dessa gycklare är vanliga på tornerspel och historiska marknader, men verkar också som självständiga artister med separata gyckelspel.
Innehåll |
Citat ur Äldre västgötalagen [redigera]
"Varder lekare slagen, skall det alltid vara ogillt. Varder lekare sårad, en som går med giga eller fiol eller trumma, då skall man taga en otam kviga och föra upp på bäsing. Sedan skall man raka allt håret av hennes svans och sedan smörja den. Så skall man skaffa honom nysmorda skor. Sedan skall lekaren taga kvigan om svansen. Någon skall slå till henne med en skarp piska. Lyckas han hålla henne, då ägde han det goda djuret och njuta det, som en hund njuter gräs. Kan han ej hålla henne taga och tåla det, han fått skam och skada, och begäre aldrig mer rätt än en hudstruken trälinna."
Hovnarr [redigera]
En narr eller hovnarr var under medeltiden, renässansen och barocken en gycklare som fått fast anställning vid ett europeiskt furstehov. En narr hade som funktion att säga "sanningen" som ingen annan vågade säga utan att bli halshuggen.
Att göra narr av någon betyder att göra sig lustig på denna persons bekostnad. Att narra (oftast i formen narras) är detsamma som att lura någon på ett skämtsamt sätt.
