Ngorongoro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Ngorongoro naturskyddsområde
Ngorongoro 2012 05 29 2253 (7500941860).jpg
Geografiskt läge
Koordinater 3°11′13.992″S 35°32′26.988″Ö / 3.18722000°S 35.54083000°Ö / -3.18722000; 35.54083000Koordinater: 3°11′13.992″S 35°32′26.988″Ö / 3.18722000°S 35.54083000°Ö / -3.18722000; 35.54083000
Plats Intill Serengeti
Land  Tanzania
Region* Afrika
Data
Typ Kultur- och naturarv
Kriterier iv, vii, viii, ix, x
Referens 39
Historik
Världsarv sedan 1979  (3:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.
Parks Tanzania.svg

Ngorongoro är ett naturskyddsområde i norra Tanzania som gränsar till Serengeti nationalpark i väster och Östafrikanska riftsystemet i öster och upptar en yta på 8 094 km2. 1979 upptogs på naturskyddsområdet på Unescos världsarvslista.[1]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ngorongorokratern, som är världens största hela caldera, har en diameter på 16-19 km (264 km2). Runt kratern finns en 400-600 meter hög kant. Kratern utgör bara en liten del av det totala naturskyddsområdet (8 094 km2). Inom området finns även Empakaaikratern.[1]

Flera viktiga paleontologiska och arkeologiska fyndplatser finns i Ngorongoro. I Olduvairavinen har tidiga fynd av Homo habilis och Australopithecus. Laetoli där 3,6 miljoner år gamla fossila mänskliga fotspår, som är det första direkta bevisen på mänsklig upprätt gång, upptäcktes av Mary Leakey.[2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ngorongoro naturskyddsområde skapades 1959 genom ett avtal med massajerna som ett område separerat från Serengeti nationalpark. Massajerna fick fortsätta leva och bo i naturskyddsområdet, men fick inte tillgång till Serengeti. Massajerna ansåg sig lurade av avtalet. Nu får massajerna endast bo i en del av området. 1979 fick området världsarvsstatus.[1]

Djurliv[redigera | redigera wikitext]

I Ngorongorokratern finns en mycket tät koncentration av djurarter där gnuer dominerar. Afrikanska Bufflar, Grantgaseller, thomsongaseller, zebror, vårtsvin och babianer är vanliga arter i kratern medan elefanterna stannar i skogen runt kratern medan giraffen saknas. I naturskyddsområdet finns mindre populationer av flodhästar, vattenbockar, buskbockar, rörbockar och koantiloper. På grund av den stora tillgången på bytesdjur finns även många rovdjur som hyenor, lejon, leopard och servaler. Den utrotningshotade svarta noshörningen kan ses i kratern, men antalet individer har minskat drastiskt sedan 1960-talet då det fanns drygt 100 djur.[1][2]

Dessutom finns många fågelarter (350-500, uppgifterna varierar). I den sodarike Makatsjön finns både mindre och större flamingo, småsnäppor, mongolpipare, krokodilväktare, skäggtärnor, nilgäss och kapänder med flera.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Ngorongoro Conservation Area”. UNESCO World Heritage Convention. http://whc.unesco.org/en/list/39. Läst 23 september 2012. 
  2. ^ [a b c] ”Ngorongoro – naturskyddsområde i norra Tanzania”. Naturhistoriks riksmuseet. http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/jourhavandebiolog/ekosystem/ngorongoro.4.18fc9baff6275048180006396.html. Läst 23 september 2012. 
  3. ^ ”Laetoli Footprints Preserve Earliest Direct Evidence of Human-Like Bipedal Biomechanics”. PLOS ONE. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2842428/. Läst 23 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]