Niagarafallen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Niagara omdirigerar hit, se även Niagara (olika betydelser).
Niagarafallen
Utsikt över Niagarafallen från Prospect Point
Utsikt över Niagarafallen från Prospect Point
43°04′41″N 79°04′33″V / 43.07806°N 79.07583°V / 43.07806; -79.07583Koordinater: 43°04′41″N 79°04′33″V / 43.07806°N 79.07583°V / 43.07806; -79.07583
Plats Gränsen mellan Ontario, Kanada och New York, USA
Vattendrag Niagarafloden
Total höjd 52 m
Antal fall 3
Total bredd 1203 m
Typ Segmenterat block
Medelvattenföring 2407 m3/s

Niagarafallen är en grupp vattenfall i Niagarafloden i östra Nordamerika, på gränsen mellan USA och Kanada. Fallen ligger vid tvillingstäderna Niagara Falls, New York och Niagara Falls, Ontario.

De vattenfall som ingår i Niagarafallen är Amerikanska fallen (American Falls), Hästskofallen (Horseshoe Falls, även känt som Canadian Falls) och Brudslöjefallen (Bridal Veil Falls). Amerikanska fallen och Hästskofallen är de största, med en bredd på 325 respektive 920 meter, medan Brudslöjefallen är betydligt mindre. Hästskofallen ligger till två tredjedelar i Kanada och till en tredjedel i USA. De andra två fallen ligger i USA.

Vattenfallen[redigera | redigera wikitext]

Niagarafallen har en fallhöjd på cirka 54 meter och hör inte till världens högsta vattenfall, men de är breda och har en extremt hög vattengenomströmning. Fallen är en stor turistattraktion och miljontals besökare kommer varje år för att se dem, framför allt under sommaren.

Fartyg på Niagarafloden undgår Niagarafallen genom att ta Wellandkanalen, en del av Saint Lawrence Seaway. En del av floden (50 till 75 %) rinner inte genom fallen, utan leds istället genom turbiner som förser närliggande områden i USA och Kanada med elektricitet. Man ser dock till att minst 2 000 kubikmeter/sekund passerar fallen.

Vid fallen finns ett minnesmärke över Nikola Tesla, vilken var den förste att utvinna elektrisk energi från Niagarafallen.

På grund av erosion räknar man med att fallen en dag ska tömma hela Eriesjön, då dess botten befinner sig över fallen. Arbete sker dock för att förhindra detta.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Niagarafallen upptäcktes på 1600-talet för Europa av upptäcktsresanden Louis Hennepin, som även upptäckte Saint Anthonyfallen åt européerna.

I oktober 1829 blev Sam Patch den förste att överleva ett fall nedför Hästskofallen, och han startade därmed en lång tradition av äventyrslystna personer som försökt sig på att åka över fallet. Många har byggt olika sorters anordningar för att skydda sig, exempelvis tunnor, och några har överlevt medan andra har omkommit. Bland de mer berömda märks Annie Taylor och Bobby Leach. Numera är det förbjudet att utan särskilt tillstånd försöka sig på sådana övningar.

Den 29 mars 1848 bildades en ispropp som stoppade nästan allt vatten från att komma fram till fallen.

Den 2 januari 1929 kom USA och Kanada överens om en plan för att bevara fallen för framtiden.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]