Erosion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även tanderosion.
Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA.

Erosion (från latin ero´sio nötning) är den nednötning och transport av jord, berg eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk påverkan. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor, glaciärer,[1] gravitationsrörelser, levande organismer, men även genom massrörelsernas materialtransport nedför sluttningar. Till skillnad från vittring så förutsätter begreppet erosion att det även sker en bortförsel.

Erosion är en naturlig process. Den har tillsammans med de tektoniska processerna format jordytan. På många ställen har människan påverkat den (jordbruk, avskogning, överbetning, väg- och järnvägsbygge), vilket oftast inneburit en högre erosionstakt, speciellt ökad vinderosion.

Jorderosion kan leda till igenslamning av vattendrag vilket skadar fisk och korallrev, att odlingsytan och näringsämnen försvinner och risk för översvämningar ökar.

Erosion är en utjämnande kraft (en exogen kraft), som "strävar" efter att jämna ut markytan, med ett peneplan som ett slutstadium.

Ett av de allvarligaste problemen när det gäller erosion som orsakas av rinnande vatten finns i Kina på de centrala delarna av Gula floden samt i Yangtzeflodens övre lopp. 1,6 miljarder ton sediment flödar varje år från Gula floden ut i havet. Sedimenten kommer ursprungligen från vattenerosion i löss-platå regionen i nordvästra Kina.

Kina var förut ett lövskogrikt land, men nu är det mesta av skogen är skövlad för åkermarkens skull. Man försöker dock återplantera skog för att motverka jorderosion.

Erosionsprocesser[redigera | redigera wikitext]

Vattenerosion[redigera | redigera wikitext]

Vattenerosion förekommer såväl i bäckar och floder som i sluttningar. En form av vattenerosion är floderosion som innebär erosion av strandbrinkar eller djuperosion.

Vinderosion[redigera | redigera wikitext]

Vinderosion omfattar material med ett sandkorns storlek eller mindre. Vinderosionen har i många områden förstärkts kraftigt genom mänsklig påverkan, bland annat i Mellanvästern i USA. Den sand som vinden för med sig kan sedan forma klippor. Avlagringar från vinderosion benämns ofta lössjord.

Massrörelser[redigera | redigera wikitext]

Makhtesh Ramon, Israel.

Massrörelser omfattar bergras, jordskred, jordkrypning, slamströmmar, och laviner med transport av jord eller berg. Gemensamt för massrörelser är att det är snabba förlopp.

Vågerosion[redigera | redigera wikitext]

Eroderande kust på Krim.

Vågerosion, även kallad abrasion, sker vid strandlinjer, speciellt i samband med stormar och höga vattenstånd.

Glacialerosion[redigera | redigera wikitext]

Glacialerosion är all nötning, slipning, lossbrytning och upplockning av berg- och jordmaterial som sker genom inverkan av en glaciär eller inlandsis. En viktig form av den glaciala erosionen är glacial abrasion, som uppstår i samband med att en glaciär glider över sitt underlag. Fastfrusna stenar och gruskorn i botten av glaciären fungerar som slipmaterial. Hällytorna slipas jämna, ofta med tydliga slipspår i form av grunda, parallella repor, s.k. isräfflor. Landskapet får mjukt rundade former, rundhällar. I kraftigt kuperade berglandskap, där glacialerosionen utförs av dal- och nischglaciärer, uppstår skarpkantade bergsryggar (arêtes), spetsiga bergstoppar (horn), djupa glaciärnischer (cirques) och U-formade dalar.

Åtgärder för att förhindra oönskad erosion[redigera | redigera wikitext]

För att skydda områden och anläggningar mot erosion kan flera åtgärder vidtas.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/erosion/164124 & http://www.ne.se/erosion/164128 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013