Uppslagsverk
Wikipedia
Ett uppslagsverk eller en encyklopedi är en skriven sammanfattning av mänsklig kunskap. Termen kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning", i betydelsen "allmänbildning". Uppslagsverk kan vara allomfattande, innehållande artiklar om ämnen inom alla områden, (Encyclopædia Britannica är ett välkänt exempel), eller vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk. Det finns också uppslagsverk som täcker alla möjliga ämnen från exempelvis ett land, till exempel den svenska Nationalencyklopedin.
Någon skillnad mellan synonymerna encyklopedi och uppslagsverk föreligger egentligen inte, även om den förra termen oftare synes användas om mer omfattande och vetenskapligt upplagda verk, medan uppslagsverk eller uppslagsbok ofta används för mer populärt skrivna framställningar. Man vill däremot ofta skilja en encyklopedi från en ordbok som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning. Skillnaden upprätthålls dock inte i praktiken eftersom det inte går att göra någon fullständig distinktion mellan begreppen. Konversationslexikon är ett annat namn för uppslagsverk. Undertiteln på Nordisk Familjebok var exempelvis Konversationslexikon och realencyklopedi. Tanken var att man under saklig diskussion skulle ha konversationslexikonet till hands, och snabbt kunna ta reda på fakta i vilken fråga som helst.
Termen "encyklopedi" användes för dylika kunskapssamlingar först under 1700-talet.
Innehåll |
[redigera] Tidiga uppslagsverk
Många klassiska författare från antiken, som Aristoteles försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer. Den kanske mest berömda encyklopedin är den franska Encyclopédie, skriven av Jean Baptiste le Rond d'Alembert och Denis Diderot och slutfördes 1772 (28 volymer, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).
[redigera] Uppslagsverkets egenskaper
Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt CD-ROM-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar.
Uppslagsverk på nätverk, till exempel Internet, har även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform.
Informationen i en tryckt encyklopedi behöver vara organiserad, (kanin) och av tradition används metoden med alfabetiskt ordnade artiklar. Med de nya, dynamiska, elektroniska formaten behövs inte en förutbestämd struktur. De flesta elektroniska encyklopedierna organiserar ändå artiklarna på något eller några olika sätt, till exempel alfabetiskt eller genom ämnesområden.
[redigera] Kända encyklopedister före 1700
- Isidor av Sevilla Etymologiarum sive origium libri XX (600-talet)
- Suidas (1000-talet)
- Vincent av Beauvais (1200-talet)
- Bartholomeus de Glanvilla (Bartholomew of England)
- John Henry Alsted
- Louis Moréri
- John Jacob Hoffman
- Pierre Bayle För online-utgåvor se http://www.lett.unipmn.it/~mori/bayle/antho.html
- Vincenzo Coronelli - Biblioteca universale sacro-profana
- Johann Heinrich Zedler Hans ordbok och lexikon finns on-line på tyska http://mdz.bib-bvb.de/digbib/lexika/zedler/ (68 volymer, 62 571 sidor, ungefär 750 000 artiklar)
- Theodor Zwinger (1533-1588)
- Plinius den äldre
[redigera] Se även
Se även ordet "uppslagsverk" på svenskspråkiga Wiktionary.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Uppslagsverk
- Encyclopædia Britannica (avgiftsbelagd för full tillgång; fria test tillgängliga)
- Microsoft Encarta (delvis fri tillgång)
- Nationalencyklopedin på Internet (avgiftsbelagd, men fritt sökbar, varvid den visar den första meningen för ett uppslagsord)
- Wikipedia
- Svenska encyklopediska sällskapet


