Nuri as-Sa'id

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nuri as-Said

Ämbetsperiod
23 mars 193027 oktober 1932
Företrädare Naji as-Suwaidi
Efterträdare Naji Shawkat
Ämbetsperiod
25 december 193821 mars 1940
Företrädare Jamil al-Midfai
Efterträdare Hamdi Pachachi
Ämbetsperiod
9 oktober 19413 juni 1944
Företrädare Jamil al-Midfai
Efterträdare Salih Jabr
Ämbetsperiod
21 november 194611 mars 1947
Företrädare Arshad al-Umari
Efterträdare Ali Jawdat al-Aiyubi
Ämbetsperiod
6 januari 194910 december 1949
Företrädare Muzahim Pachachi
Efterträdare Mustafa al-Umari
Ämbetsperiod
15 september 195010 juli 1952
Företrädare Tawfiq al-Suwaidi
Efterträdare Ali Jawdat al-Aiyubi
Ämbetsperiod
2 augusti 19548 juni 1957
Företrädare Arshad al-Umari
Efterträdare Ahmed Mukhtar Baban
Ämbetsperiod
3 mars 195814 juli 1958
Företrädare Abdul Wahab Mirjan
Efterträdare Abd al-Karim Qasim

Född 1888
Kirkuk, Osmanska riket (Nuvarande Irak)
Död 15 juli 1958
Bagdad, Irak
Politiskt parti Fördragspartiet (1930-1932), Konstitutionella Unionspartiet (1949-1954)

Nuri Pasha as-Sa'id (arabiska: نوري باشا السعيد), född 1888, död 15 juli 1958, var en irakisk militär och politiker. Han var den ledande statsmannen i Irak större delen av perioden efter frigörelsen från det Osmanska riket 1920 fram till den republikanska revolutionen 1958, då han var Iraks premiärminister i åtta omgångar. Han var en av den moderna irakiska statens grundare, och tillskrivs även som grundaren av Iraks armé och byråkrati.

Nuri deltog i många av de beslut som kom att prägla utformningen av den moderna Irak. Under sin första mandatperiod undertecknade han Angloirakiska avtalet, som i ett led mot ökad irakisk självständighet, gav mandatmakten Storbritannien oinskränkt rätt att använda Iraks territorium för förläggning och transport av brittisk militär. Avtalet legitimerade även att Iraks oljeindustri skulle förbli under brittisk kontroll, fastän det rent formellt minskade den brittiska rollen i Iraks inre angelägenheter så länge dessa inte kom i strid med brittiska ekonomiska och militära intressen.

Då Nuri slog in på en väg av repression, gynnade systematiskt överklassens intressen, misslyckades med att bekämpa fattigdomen, samt förde en för honom utmärkande starkt probrittisk politik, gjorde han sig djupt impopulär. Den mindre bemedlade majoriteten av irakierna såg honom som den feodala eliten personifierad, och hans enorma eftergiftspolitik gentemot britterna som fann motstånd i alla delar av samhället, och vilket så småningom skulle kulminera i den hashemitiska monarkins elimination samt hans eget fall.

Nuri, som den djupt kontroversiella figur han var, hade många fiender och fick fly Irak två gånger i sviterna av de ständiga statskupper som präglade Iraks politiska liv i självständighet. Vokala motståndare till Nuris politik återfanns ofta bland nationalister inom officerskåren, vilket ledde till en ständig maktkamp mellan valda och militära ledare, något som skulle vara utmärkande för Iraks politiska historia för lång tid framöver. 15 juli 1958, dagen efter den irakiska republikanska revolutionen, blev Nuri brutalt mördad när han försökte fly landet utklädd till kvinna.