Obsidian

Från Wikipedia
Version från den 10 september 2014 kl. 13.18 av Mxyzptlk (Diskussion | Bidrag) (→‎Användning: Nedsänkt siffra i kiseldioxid)
Obsidian
Obsidian från Lake County, Oregon.
KategoriVulkaniskt glas
Kemisk formel70 – 75 % SiO2, plus MgO, Fe3O4
FärgSvart
BrottConchoidalt
Hårdhet (Mohs)5 - 6
GlansGlaskropp
TransparensOgenomskinlig
Densitet~2,4


Föremål av obsidian, Museo de Arte Popular, Mexico City

Obsidian är en bergart som bildas av lava som stelnat så hastigt att någon kristallin struktur inte hunnit bildas. Ämnet har därför amorf struktur, och stenarten är ett ogenomskinligt, vanligen mörkgrönt, mörkbrunt eller svart glas.

Egenskaper

Med hänsyn till strukturen kan man skilja mellan ren obsidian, som bildar en kompakt glasmassa, porfyraktig obsidian, där utfällda kristaller av mineraler som sanidin, fältspat med mera ingår, sfärolitisk obsidian med strålig struktur, och blåsig obsidian, som utgör en övergång till pimpsten.

Obsidianens sammansättning kan variera beroende på de lavor som den bildats av, men den innehåller alltid mycket SiO2 (kiseldioxid) (oftast runt 70% eller högre) och en stor mängd alkalier, mest när den består av ryolit och mindre då den är bildad av.

Förekomst

Obsidian har hittats på många platser som haft ryolitiska utbrott och förekommer bland annat i Yellowstone National Park, i Mexiko och Ungern med flera platser. Sin största utbredning i Norden har bergarten på Island.

Nära obsidian står så kallad pärlsten eller perlit, som är klotformigt (sfäroidiskt) utsöndrad. Hit räknas även en sten som förekommer vid floden Marekanka i Sibirien och som kallas marekanit.

Användning

Obsidian användes från stenåldern till vapen och verktyg, i modern tid[när?] till skalpeller. Eggen på nyslagna bitar är nämligen mycket vassa och endast ca tre nanometer tjock.

I Mexiko används den än idag för att tillverka dödsmasker, knivar och allehanda prydnadsföremål. Den svarta obsidianen som skimrar i regnbågsfärgerna är den mest eftertraktade.

En variant, som förekommer vid Moldau i Tjeckien och kallas moldauit, används till halsband, broscher och dylikt. Den är vackert grön och genomskinlig, och kallas även falsk krysolit eller buteljsten.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar