Paleognata fåglar
Från Wikipedia
| Paleognaths Stratigrafisk utbredning: Paleocen – Nutid |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neornithes |
| Infraklass | Palaeognathae Pycraft, 1900 |
| Ordningar | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Paleognathae eller paleognata fåglar är en infraklass av fåglar som omfattar strutsfåglarna och stubbstjärthönsen. Alla övriga nu levande fåglar placeras i infraklassen Neognathae.
Ordet Paleognath härleds från gammalgrekiskans ord för "gammal käke". Det syftar på att dessa fåglars käkben beskrivs som mer primitivt och reptillikt än hos de andra fåglarna.[1] Det råder konsensus om att paleognata fåglar är den mest basala gruppen av dagens fåglar, men det rådern oenighet kring deras evolution och hur de är besläktade med de övriga fåglarna.[2]
Idag delas paleognata fåglar upp i tre ordningar:
- Stubbstjärthöns (Tinamiformes) - omfattar nio idag förekommande släkten och 39 arter
- Strutsfåglar (Struthioniformes) - omfattar kivier, kasuarer, nanduer, emuer och strutsar
- Lithornithiformes - utdöd ordning
Noter [redigera]
- ^ Houde, Peter W. (1988). Paleognathous Birds from the Early Tertiary of the Northern Hemisphere. Publications of the Nuttall Ornithological Club, no. 22. Cambridge Massachusetts, USA: Nuttall Ornithological Club
- ^ Leonard, Leona (2005). ”A new specimen of the fossil palaeognath Lithornis from the Lower Eocene of Denmark”. American Museum Novitates 491 (3491): ss. 1–11. doi:.
