Paul Valéry
| Paul Valéry | |
 | |
| Född | 30 oktober 1871 Cette, Frankrike |
|---|---|
| Död | 20 juli 1945 (73 år) Paris, Frankrike |
| Yrke/uppdrag | Poet |
Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry (franska IPA: /pɔl valeˈʁi/), född 30 oktober 1871, död 20 juli 1945, var en fransk poet, essäist, filosof och litteraturkritiker. Hans intressen var tillräckligt breda för att klassificera honom som ett universalgeni. Utöver hans fiktion (poesi, drama och dialoger) skrev han också många essäer och aforismer angående konst, historia, brev, musik och aktuella händelser.
Biografi
Valérys fader var från Korsika och hans mor från Sète, en stad vid Hérault, men han växte upp i Montpellier, en större stad i närheten. Efter en traditionell romersk-katolsk utbildning studerade han juridik och bodde sedan i Paris i större delen av sitt liv, där han under en tid var en del av Stéphane Mallarmés cirkel.
Valéry blev författare på heltid sent i sitt liv, vid cirka 50 års ålder, när mannen han arbetade för som privatsekreterare, en före detta chef vid L'agence Havas, Edouard Lebey, dog av Parkinsons sjukdom 1920. Till dess hade Valéry tjänat sitt uppehälle på Krigsministeriet som assistent till den allt mer förhindrade Lebey, ett jobb han höll i cirka 20 år.
Efter han blev vald till Académie française 1925 blev Valéry en aktiv talare och intellektuell figur i det franska samhället. Han turnerade i Europa och gav föreläsningar angående kulturella och sociala frågor och höll även ett antal officiella positioner som den franska nationen erbjöd honom. Han representerade Frankrike i kulturella sammanhang vid nationernas förbund, och var medlem i flera av dess kommittéer.
Valéry var även en känd litteraturkritiker, och sade flera gånger öppet att han var "icke-läsare", det vill säga, att han knappt aldrig läste över huvud taget, men menade att han kunde skaffa sig en åsikt om böcker i alla fall. Det visar han exempelvis i sitt lovtal till den då nyligen avlidne Marcel Proust:
| ” | Även om jag knappt har läst en enda volym av Marcel Prousts stora verk, och även om själva konsten av novellförfattaren är en konst som jag finner obegriplig, är jag icke desto mindre mycket väl medveten om, från det lilla av Recherche du temps perdu som jag har funnit tid att läsa, vilken extremt stor förlust litteraturen just har erfarit; och inte bara litteraturen utan ännu mer det hemliga sällskap bestående av de som i varje given ålder ger åldern dess riktiga värde. | „ |
| – Paul Valéry, Masters and Friends, 1968, s. 295.[1] | ||
Paul Valéry blev nominerad till Nobelpriset i litteratur 12 gånger mellan 1930 och 1945, men avled just som Svenska Akademien hade för avsikt att tilldela honom priset.[2][3]
Politik lär han ha kallat "konsten att hindra människor från att lägga sig i vad som angår dem".
Svenska översättningar
- Prosastycken (valda och översatta av Elsa Thulin och Ivar Harrie, Geber, 1934)
- En afton med herr Teste (La soirée avec monsieur Teste) (svensk tolkning med kommentar av Kjell Strömberg, Geber, 1935)
- Degas (Degas, danse, dessin) (översättning Teddy Brunius, Wahlström & Widstrand, 1946)
- Själen och dansen (L'âme et la danse) (översättning Elsa Thulin, Wahlström & Widstrand,1949)
- Aforismer (översättning Jane Lundblad, Almqvist & Wiksell/Geber, 1954)
- Introduktion till Leonardo da Vincis metod ; Kvällen med herr Teste (Introduction à la méthode de Léonard de Vinci och La soirée avec M. Teste) (översättning Jan Hannerz & Lars Axel Söderberg, Errata, 2005)
Referenser
- ^ Bayard, Pierre (2007). How to Talk About Books You Haven't Read. Les Editions de Minuit. sid. 19. ISBN 978-1-59691-469-8
- ^ www.svenskaakademien.se-Nobelpriset i litteratur, nomineringar och utlåtanden Arkiverad 25 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Den svenska litteraturen IV, Bonniers 1989, sid 150
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Paul Valéry.- Paul Valéry i Libris
|