Peder Carl Lasson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Peder Carl Lasson, född den 14 november 1798 i Bærum (Akershus amt), död den 5 juni 1873 i Kristiania, var en norsk jurist.

Lasson blev højesteretsadvokat 1828, assessor i Højesteret 1837, sorenskriver i Aker 1848 och justitiarius i Højesteret 1855. Under Oskar I:s sjukdom 1852-53 var Lasson tillföordnat statsråd, men avslog senare anbud att inträda i statsrådet som chef för justitiedepartementet.

Han var en skarpsinnig jurist och deltog med utmärkelse i flera kungliga lagkommissioner. I förening med Claus Winter Hjelm och Bredo Henrik von Munthe af Morgenstierne utgav Lasson (1826-30) "Juridiske samlinger" och var en bland grundläggarna av "Norsk retstidende" (1836), som han ensam redigerade 1837-48.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Haandbog i den norske proces (1835-43)
  • Om eiendomsindgrebene (1842)
  • Geistlighedens lønning (1846)
  • Haandbog i criminalretten (1848-51, supplement 1858)
  • Fremstilling af lovgivningen om huusmænd (1850)
  • Om strafferetspleiens historie i ældre tider (1858)
  • Om appel i civile sager (1869)
  • En samling af bidrag til strafferetten (1871-72)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lasson, Peder Karl, 1904–1926.