1853
Från Wikipedia
| 1853 - MDCCCLIII 156 år sedan |
|
| År 1850 | 1851 | 1852 1853 1854 | 1855 | 1856 |
|
| Årtionde 1830-talet | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1853 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1853 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
9 – 10 |
| Buddhistisk kalender |
2397 |
| Judisk kalender |
5613 – 5614 |
| Muslimsk kalender |
1269 – 1270 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1231 – 1232 |
| Sakakalendern (Indien) |
1775 – 1776 |
| Thailändsk solkalender |
2396 |
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 28 mars - Krimkriget bryter ut.
- 15 maj - Då riksdagen har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
- Midsommartid - Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.
- 30 oktober - Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.
- 1 november - Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).
- November - Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.
- December - Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.
[redigera] Okänt datum
- Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms.
- Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.
- Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän.
- Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.
- En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericsson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.
- Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.
- Stockholms stadsmission grundas.
- En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin.
- En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.
- Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.
- Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.
[redigera] Födda
- 15 januari - Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895-1897.
- 19 januari - Stephen M. White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893-1899.
- 28 januari - José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
- 3 februari - George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
- 21 mars - Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
- 30 mars - Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
- 6 april - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 14 april - Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.
- 23 april - Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900-1903 och senator 1904-1913.
- 13 maj - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
- 28 maj - Carl Larsson, svensk konstnär.
- 5 juni - Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.
- 18 juli - Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
- 31 juli - Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
- 19 augusti - Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
- 4 september - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
- 25 september - Alexander S. Clay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897-1910.
- 13 oktober - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
- 20 oktober - Louise Abbéma, fransk målarinna.
- 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
- 24 november - Bat Masterson, amerikansk sheriff.
- 12 december - Henrik Menander, arbetardiktare.
- 14 december - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
- 17 december - Henric Westman, svensk godsägare, donator.
- 29 december - Horace Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891-1892 och 1895-1901.
- 31 december - Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
- December - Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
- Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.
- Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.
[redigera] Avlidna
- 17 mars - Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
- 20 mars - Robert James Graves, irländsk läkare.
- 28 april - Ludwig Tieck, tysk poet.
- 10 maj - Jacob Burnet, amerikansk jurist och politiker, senator 1828-1831.
- 11 maj - Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.
- 5 oktober - Mahlon Dickerson, amerikansk politiker, marinminister 1834-1838.
- 14 oktober - Elisha Mathewson, amerikansk politiker, senator 1807-1811.
- 6 november - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
- 15 december - Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.
- Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
- Leopold Gmelin, kemist
- Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.
