1853

1853 – MDCCCLIII 159 år sedan
År 1850 | 1851 | 1852 1853 1854 | 1855 | 1856
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1853
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Oscar I kung 1844-1859
Ärkebiskop: Hans Olov Holmström 1852-1855
Finland 1853
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj I storfurste 1825-1855
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: A.S. Mensjikov 1831-1855
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2606
Bahá'í- kalendern	9 – 10
Buddhistisk kalender	2397
Etiopisk kalender	1845 – 1846
Nengō (Japan)	Kaei 6
Judisk kalender	5613 – 5614
Muslimsk kalender	1269 – 1270
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1231 – 1232
Sakakalendern (Indien)	1775 – 1776
Thailändsk solkalender	2396

1853 (MDCCCLIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Händelser

Februari

• 12 februari - Staden Puerto Montt grundas vid Reloncavísundet i Chile.

Mars

• 11-13 mars - Amerikanska soldater landstiger i Nicaragua under politiska oroligheter .
• 18 mars - Mellan Bombay och Thana öppnas den första järnvägen i Indien .
• 28 mars - Krimkriget bryter ut.

April

• April - Amerikanska marinsoldater lämnar Buenos Aires, Argentina .

Maj

• 15 maj - Då Sveriges riksdag har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
• 12 maj-31 oktober - Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.

Juni

• Juni - Det tredje och sista liberala reformmötet i Örebro hålls.
• 24 juni - Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.

Juli

• 14 juli - Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA, öppnas. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms.

Japansk tavla föreställande Matthew Calbraith Perrys besök 1853.

• Juli - Matthew Calbraith Perry besöker Japan, som återigen börjar öppn sin ekonomi för handel med västerländska stater.

September

• 24 september - Nya Kaledonien blir en fransk koloni inom Franska Oceanien.

Oktober

• 30 oktober - Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.

November

• 1 november - Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).

Slaget om Sinop.

• 1 november - Slaget om Sinop.
• November - Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.

December

• December - Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.
• 9 december - Stockholms stadsmission grundas i Sverige .
• 30 december - Genom Gadsdenfördraget köper USA mark från Mexiko att använda för järnvägsbygge i sydväst.

Okänt datum

• Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän.
• Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.
• En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.
• Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.
• En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin.
• En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.
• Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.
• Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.

Födda

• 1 januari - Harry A. Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator 1907-1913.
• 15 januari - Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895-1897.
• 19 januari - Stephen M. White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893-1899.
• 28 januari - José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
• 3 februari - George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
• 16 februari - Charles J. Hughes, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909-1911.
• 21 mars
  • Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
  • William W. Stickney, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1900-1902.
• 30 mars - Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
• 6 april - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
• 14 april - Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.
• 23 april - Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900-1903 och senator 1904-1913.
• 13 maj - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
• 28 maj - Carl Larsson, svensk konstnär.
• 5 juni - Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.
• 18 juli - Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
• 31 juli - Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
• 19 augusti - Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
• 2 september - Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.
• 4 september - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
• 25 september
  • Alexander S. Clay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897-1910.
  • Allen M. Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1912-1915.
• 13 oktober - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
• 20 oktober - Louise Abbéma, fransk målare.
• 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
• 24 november - Bat Masterson, amerikansk sheriff.
• 12 december - Henrik Menander, arbetardiktare.
• 14 december
  • Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
  • William Henry Thompson, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933-1934.
• 17 december - Henric Westman, svensk godsägare, donator.
• 29 december - Horace Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891-1892 och 1895-1901.
• 31 december - Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
• December - Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
• Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.

Avlidna

• 17 mars - Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
• 20 mars - Robert James Graves, irländsk läkare.
• 13 april - James Iredell, Jr., amerikansk politiker, senator 1828-1831.
• 28 april - Ludwig Tieck, tysk poet.
• 10 maj - Jacob Burnet, amerikansk jurist och politiker, senator 1828-1831.
• 11 maj - Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.
• 21 augusti - Maria Quitéria, brasiliansk nationalhjältinna.
• 5 oktober - Mahlon Dickerson, amerikansk politiker, marinminister 1834-1838.
• 14 oktober - Elisha Mathewson, amerikansk politiker, senator 1807-1811.
• 6 november - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
• 15 december - Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.
• Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
• Leopold Gmelin, kemist
• Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1853.
  Bilder & media