Pelle Svanslös

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pelle Svanslös hus, nära slottet i Uppsala.
Pelle Svanslös hus, november 2008.

Pelle Svanslös är en skönlitterär barnboksserie skapad av Gösta Knutsson från 1939 till 1972. Persongalleriet består i huvudsak av katter. Pelle Svanslös är en godhjärtad och godtrogen katt som ständigt blir lurad och mobbad av Elaka Måns och hans eftersägare Bill och Bull. Det goda segrar dock alltid och Pelle får även uppleva kärleken tillsammans med Maja Gräddnos. I de första böckerna är Pelle familjekatt i en lägenhet på Åsgränd i Uppsala hos barnen Olle och Birgitta, men då han växer upp inleder han ett samboförhållande med Maja i en källarglugg. De flesta böckerna utspelar sig i Uppsala, och de ortsnamn som ingår i många katters namn ligger också i och omkring Uppsala.

Katterna i boken anses ofta ha verkliga förebilder. Knutsson studerade i Uppsala och var bland annat engagerad i Stockholms nation och studentkåren, och många av förebilderna kommer ur dessa sammanhang.[1] Böckerna avsågs också vara en protest mot det alltmer öppna stödet för nationalsocialismen i Sverige, och som sådan något av en satir över sin samtid. De har översatts till flera europeiska språk.

En barnopera, Pelle Svanslös, med musik av Erland von Koch presenterades 1949 på Kungliga Operan i Stockholm.

Pelle Svanslös gjordes som tecknad film 1981 där Ernst-Hugo Järegård gav röst åt Elaka Måns. Pelle Svanslös (julkalender) gick i teaterform i TV 1997, med Björn Kjellman i rollen som Pelle. Efter framgången med den gjordes en långfilm med titeln Pelle Svanslös och den stora skattjakten 2001. Pelle Svanslös har även funnits som bilderböcker, som tecknad serie i två versioner, och utkom i en egen serietidning 1965–1972. Serietidningen påbörjade reprisering under tidigt nittiotal men lades ganska snart ner.

Innehåll

[redigera] Persongalleri

Utöver Pelle figurerar många katter som representerar de stereotyper som finns i många småstäder:

Figur Beskrivning Fiktiv bostadsort Förebilderna i verkligheten
Pelle Svanslös Huvudperson Handlingen utspelar sig ofta vid Åsgränd och Övre Slottsgatan, som korsar varandra 250 meter sydväst om Domkyrkan. Gösta Knutsson själv.[2] Förstekurator (1934-36) vid Stockholms nation, ordförande för Uppsala studentkår, barnboksförfattare, barnprogramsledare.[3][4]
Maja Gräddnos Snäll och söt ung kattdam, något modersbunden. Efter boken ”Pelle Svanslös och Maja Gräddnos”, den bok där hon förekommer för första gången, är hon Pelles sambo. Erna Knutsson, född Eng, Göstas hustru. De träffades 1946, vilket förklarar att Maja Gräddnos finns med först i Pelle Svanslös och Maja Gräddnos från 1947.[2][5][6]
Maj, Muff och Murre Pelles och Majas trillingar. Maj har ingen svans, Muff har halvlång, och Murre har hel svans.
Måns Måns, Pelles antagonist, som alltid tänker ut elakheter. "En essens av plågoanden, med många drag av Hitler, Mussolini och deras anhängare under 40-talet." Namnet är hämtat från en latinlärare Gösta Knutsson ogillade.[2][7] Enligt en annan uppgift från språkvetaren Måns Dalsjö, som i Upsala Nya Tidning kritiserade Knutssons radioprogram.[8]
Bill och Bull Bill och Bull, korkade tvillingkatter, som alltid svansar i Måns släptåg och enbart yttrar komiskt förvrängda upprepningar av vad Måns sagt. Bill baseras på Bengt Lindberg, medlem av Stockholms nation, sedermera flygbolagsdirektör. Bull baseras på Olof Rydbeck, förstekurator (1937-38) vid Stockholms nation, sedermera chef för Sveriges Radio 1955-70, FN-ambassadör och generalkommissarie för UNRWA; eller Tord Hagen, sedermera ambassadör.[2][9] Två andra källor anger omvänt Bill som Olof Rydbeck och Bull som Bengt Lindberg. De tillhörde ett konkurrerande studentmatlag och Knutsson upplevde att Lindberg för det mesta sade samma saker som Rydbeck.[10][11]
Alice Jams Karlsson Alice "Jams" Karlsson, sångerska som sjunger Swing it Pelle! och har tydliga drag av Alice Babs. Alice Babs.[2]
Bulldoggen Berntsson Bulldogg bosatt på Kyrkogårdsgatan. Omdöpt till Pettersson i julkalendern.
Tjocka Trisse En storväxt katt med god aptit och ett gott hjärta. Gallie Åkerhielms tjocka katt.[2]Knutssons svärfars nya frus tjocka katt.[12]
Fritz Fritz och Frida, grannarna, med nya vildbasare till ungar varje år (fyra allesammans). Fritz med tassarna stadigt på jorden, Frida något vimsig och lättledd. Axel Liljencrantz, förstekurator (1938-39) och bibliotekarie vid Stockholms nation, sedermera överbibliotekarie på Carolina Rediviva.[2][13][14]
Frida Birgitta Liljencrantz, bibliotekarie, gift med Axel.[2][15] Fritz och Frida avsåg inte från början att avbilda makarna Liljencrantz, men när de påtalade likheterna för Knutsson, blev likheterna efter hand fler.[16]
Gammel-Maja i Domkyrkotornet Gammel-Maja i Domkyrkotornet, bestämd äldre kattdam. Stendöv efter åratal av klockringning. Uppsala domkyrka Anna Söderblom, ärkebiskopen Nathan Söderbloms hustru.[2][17] Alternativt ärkebiskopen Gunnar Hultgrens mor Maria, som kallades Gammel-Maja.[18]
Gangstergänget – GG En samling skurkaktiga katter som gör livet surt för Pelle under hans Amerikabesök. Drag av Maffian.
Gullan från Arkadien Sällskapets blondin. Innan Pelle träffade Maja hyste han på avstånd vissa romantiska känslor för Gullan. Arkadien är troligen det då toppmoderna studenthem inom Södermanlands-Nerikes nation som invigts 1936. Arkadien ligger i korsningen Sankt Lars- och Sankt Johannesgatorna, 250 meter nordväst om Domkyrkan.[19] Maj Odelberg, född Gullbring, medlem av Stockholms nation, sedermera intendent vid Historiska museet, gift med Ville med Sillen (Vilhelm Odelberg).[2][20][21]
Ville med Sillen Vilhelm Odelberg, förstekurator (1941-42) och bibliotekarie vid Stockholms nation, sedermera överbibliotekarie Stockholms universitet, gift med Gullan.[2][22]
Hilda och Hulda Beskäftiga systrar och gammelpigor.
Hilda på hörnet Snäll gammal kattdam som förestår en affär.
Kanal-Kalle Måns kusin. Bor på en kanalbåt som trafikerar Göta kanal dit han bjöd Måns, Bill, Bull och Pelle en gång. Göta Kanal finns inte i Uppsala, utan går genom Söderköping och Motala i Östergötland och genom Karlsborg, Töreboda och Sjötorp i Västergötland. Carl Fredrik Thulin, andrekurator (1935-36) vid Stockholms nation, sedermera bankdirektör.[2][23][24] Han och Knutsson gjorde verkligen en kanalresa tillsammans.[25]
Laban från Observatorieparken Musikalisk kattsnobb, missar inte ett tillfälle att påtala att någonting är falskt. Observatorieparken är ett parkområde kring Uppsala universitets Gamla observatorium, en halv kilometer väster om Domkyrkan. Universitetsinstitutionen Musicum finns i parken sedan 1930.[26] Sven E. Svensson, director musices - Musicum.[2][27] Svensson bad själv att få vara med i berättelsen enligt Knutsson.[28]
Lillkryssen från Erikslund Erikslund är en stadsdel som då låg kring S:t Eriks Lervarufabriker (1888-1962) där idag Tiundaskolan ligger, en dryg kilometer väster om Domkyrkan. Stadsdelen hade länge egen spårvägslinje som var skyltad "Erikslund" (1912-47). Louis Chrysander, journalist.[2]
Murre från Skogstibble Lantisen, som luktar ladugård lång väg. (Eftersom han bor i en.) Skogstibble är en by och kyrksocken två mil väster om Uppsala. Ejnar Haglund, spexare på Stockholms nation, men medlem av Östgöta. Radioman, skådespelare, konsertpianist, filosofie hedersdoktor och "allvetare".[2][29][30]
Präktiga Märta Märta Tallroth gift med ambassadören Tore Tallroth.[2] Enligt en annan uppgift Märta Thulin, född Hellner, utställningsvärdinna på världsutställningen i New York, som Knutsson besökte tillsammans med studenternas folkdanslag Philochoros.[31]
Rickard från Rickomberga Bullrig och företagsam kattfarbror. Rickomberga är ett område då strax utanför stadsbebyggelsen i Erikslund, på 1990-talet bebyggt, knappt två kilometer väster om Domkyrkan. Rickard Engländer, docent.[2]
Taxen Max Hund som förekommer i några böcker. Han mobbas också av sina kompisar, för han saknar ett öra, och blir god vän med Pelle, vilket kattsamhället finner fullständigt chockerande. Gösta Knutsson hade en egen tax, Sofie.
Teaterkatten Sissi Agneta Prytz[2]
Katternas Allmänna Sångförening[32] Sjunger bland annat Glad såsom katten vid middagsmjölken på Vårfestdagen. Studentkören Allmänna Sången som på Valborgskvällen sjunger Glad såsom fågeln.
Ragge på Backen Ragnar Edenman, landshövding. (Pelle Svanslös ger sig inte 1972)[33]

[redigera] Böckerna

  1. Pelle Svanslös på äventyr 1939
  2. Pelle Svanslös på nya äventyr 1940
  3. Pelle Svanslös i Amerika 1941
  4. Pelle Svanslös Klarar sig 1942
  5. Hur ska det gå för Pelle Svanslös? 1943
  6. Pelle Svanslös och Taxen Max 1944
  7. Pelle Svanslös i skolan 1945
  8. Heja Pelle Svanslös 1946
  9. Pelle Svanslös och Maja Gräddnos 1947
  10. Trillingarna Svanslös 1948
  11. Alla tiders Pelle Svanslös 1951
  12. Pelle Svanslös ger sig inte 1972

Alla böcker undantaget den sista illustrerades av Lucie Lundberg

[redigera] Filmatiseringar

[redigera] Externa länkar

[redigera] Källor

  1. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Torell, Unn (2008). Karl för sin katt: Gösta Knutsson som vi inte minns honom. Uppsala: Uppsala Publishing House. Libris 10689446. ISBN 978-91-7005-364-1 (inb.) 
  3. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  4. ^ Skagegård 1995, s. 43
  5. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  6. ^ Skagegård 1995, s. 43
  7. ^ Skagegård 1995, s. 43
  8. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  9. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  10. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  11. ^ Skagegård 1995, s. 43
  12. ^ Skagegård 1995, s. 44
  13. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  14. ^ Skagegård 1995, s. 44
  15. ^ Skagegård 1995, s. 44
  16. ^ Skagegård 1995, s. 44
  17. ^ Skagegård 1995, s. 44
  18. ^ Skagegård 1995, s. 44
  19. ^ Södermanland-Nerikes nation: Arkadien
  20. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  21. ^ Skagegård 1995, s. 44
  22. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  23. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  24. ^ Skagegård 1995, s. 45
  25. ^ Skagegård 1995, s. 45
  26. ^ Uppsala Universitet: Akademiska kapellet: Musicum
  27. ^ Skagegård 1995, s. 44
  28. ^ Skagegård 1995, s. 44
  29. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16-18, läst 5 feb 2012
  30. ^ Skagegård 1995, s. 44
  31. ^ Skagegård 1995, s. 45
  32. ^ Pelle Svanslös på Nya Äventyr, kap. 3.
  33. ^ Skagegård 1995, s. 45
  • Lundmark, Aili (2004). Ensamma Pelle och elaka Måns: Gösta Knutsson beskriver en antihjälte, en skurk och deras medhjälpare. Uppsala: Institutionen för nordiska språk. Libris 9840754 
  • Skagegård, Lars-Åke (1995). Författaren, Musikern, Radiomannen Gösta Knutsson. Uppsala: Konsultförl.. Libris 7589172. ISBN 91-7005-066-X (korr.) (inb.) 
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pelle_Svansl%C3%B6s&oldid=15914305"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk