Katt

Wikipedia

?Tamkatt Status i världen: Husdjur

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Kattdjur Felidae
Släkte:	Felis
Art:	Tamkatt F. catus
Vetenskapligt namn
§Felis catus Auktor: Linnaeus, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Denna artikel handlar om tamkatten. För andra betydelser, se Cat (förgreningssida)

Katten (Felis silvestris catus), även känd som tamkatt eller huskatt, är ett ganska litet, smygjagande rovdjur. Vildkatten blev tidigt domesticerad av människan för att hålla efter skadedjur eller som husdjur.

[redigera] Härstamning

Tamkatten skiljer sig från vildkatten, Felis silvestris, i temperament, päls, tasstorlek och tandplaceringar och är inte lika resistent mot vissa blodcancersjukdomar som sprids via virus. Tamkatten står dock genetiskt tillräckligt nära vissa asiatiska vildkattarter för att de vid korsning kan producera åtminstone delvis fertil avkomma. Sådan korsning sker dock inte i naturen, men bland annat bengalkatt har framställts på sådant sätt.

Ofta kallas förvildade tamkatter felaktigt för "vildkatter". "Riktiga" vildkatter, som europeisk vildkatt Felis silvestris ssp. silvestris och skotsk vildkatt Felis silvestris ssp. grampia kan dock inte tämjas. Däremot går en utefödd förvildad tamkatt ofta att få tam.

Katten anses ha uppstått ur den nordafrikanska vildkattrasen falbkatt Felis silvestris ssp. lybica, som är ganska lätt att tämja, eventuellt parad med europeisk vildkatt. DNA-analyser (2007) bekräftar att tamkatterna härstammar från falbkatten, som än i dag finns i vild form i bland annat Israel och Egypten. Hur länge den levt nära människan är ännu oklart, men det rör sig om mellan 9 000 och 15 000 år^[1]. En studie av National Cancer Institute pekar mot att alla världens tamkatter härstammar från en grupp vildkatter som levde i Främre Orienten för omkring 10000 år sedan.^[2] Egyptierna är bland dem som längst haft katten som tamdjur.

[redigera] Taxonomi

Tamkatten kallades tidigare Felis domesticus, ett namn som först skall ha angetts av Johann Christian Polycarp Erxleben. Detta namn används fortfarande tillsammans med formerna Felis catus domesticus och Felis silvestris domesticus, men de är inte längre korrekta vetenskapliga namn efter International Commission on Zoological Nomenclatures beslut 2003. Då fastslog man de vetenskapliga namnen för 17 vilda arter, däribland Felis silvestris, som var associerade med namn på närstående tamformer.^[3]

[redigera] Skillnad mellan katter och större kattarter

Utöver storleken så är det inte mycket som skiljer en katt från till exempel en tiger. Ett par skillnader är att tigrar är lite mer aggressiva och proportionerligt mer muskulösa till storleken.

De små katterna är mer opportunistiska jägare i den meningen att de kan döda och äta fler arter (flera tusen), medan stora kattdjur endast tar ungefär hundra olika arter. Detta beror på att det finns färre olika arter i de större storleksklasser som de stora kattdjuren kan utnyttja. Rent teoretiskt sett, skulle de större kattdjuren också kunna döda flera tusen olika arter, men anledningen till att de inte gör detta, är på grund av att det inte är tillräckligt mättande att äta till exempel en mus, samt att det är slöseri på energi, med tanke på hur lite näring som de får tillbaka på mindre byten. Undantaget är leoparder, som i regel har en stark böjelse för att även jaga mindre djur.

Andra aspekter är att katter inte kan ryta, och att de kan spinna både när de andas in och ut.

[redigera] Kommunikation

[redigera] Vokalt

Det vanligaste sättet för katten att kommunicera med människor är att jama. ( Lyssna (info)) Hur mycket eller lite en katt jamar varierar från katt till katt. En katt kan jama på olika sätt och därigenom förmedla olika budskap. En vanlig orsak till att en tamkatt jamar är att den ber om något, till exempel att få mat eller att få gå ut. Den kan också jama när den så att säga vill hälsa på någon. Det är ofta relativt enkelt, åtminstone för en kattägare, att särskilja kattens olika sätt att jama och förstå vilket budskap den vill förmedla.

[redigera] Med feromoner

På sidan av kattens huvud finns körtlar som utsöndrar feromoner och när katten stryker körtlarna mot ett objekt, exempelvis en människa, en annan katt eller ett föremål betyder det: Det här är mitt, det hör till mitt revir.

[redigera] Med svansen

Katten använder sin svans till att hålla balansen. Svansen kan också förmedla kattens sinnesstämning; en svans som pekar rakt upp innebär i allmänhet att katten känner sig tillfreds eller glad, medan en svans som häftigt piskar fram och tillbaka indikerar att katten är arg eller spänd inför ett förestående anfall mot något byte. Om svansen pendlar långsammare betyder det att katten är ambivalent, det vill säga pendlar mellan två olika starka känslor - till exempel kelsjuka och önskan att vara ifred. Då bör man akta fingrarna och avvakta tills katten bestämt sig. (Källa Conrad Lorenz)

[redigera] Med öronen

Kattens öron sänder också ut signaler till andra djur och till oss människor. Tätt bakåtstrukna öron tyder på stark aggression, särskilt om katten fräser. Uppåtriktade tyder på uppmärksamhet åt det håll de är riktade med ett undantag: Om man smeker katten över huvudet och den gillar det så viker den undan öronen för att man ska komma åt ordentligt.

[redigera] Med spinnandet

Beträffande kattens spinnande råder tveksamhet, hittills har man inte lyckats beskriva hur det fungerar. En teori är att katten "säger": Jag är ofarlig. Katten kan nämligen spinna även när den mår riktigt dåligt, till exempel hos veterinären när den har riktigt ont, inte bara när den är lycklig. Katten kan använda spinnandet för att lugna sig själv, som en slags besvärjelse.

[redigera] Andra förmågor

Katten ser sex gånger bättre än en människa i mörker, men är liksom vi blinda i totalmörker. En huskatt sover ca 16 timmar per dygn. Den kan springa upp till 50 kilometer i timmen, men bara under korta spurter. En katt kan ofta göra vertikala hopp, från stillasittande, på upp till 2 meter.

[redigera] Anatomi

Katten har 32 muskler i vardera öra, som hjälper katterna att vinkla och vrida dem, t ex för att lokalisera byte eller rovdjur.

[redigera] Dräktighet

Katter blir könsmogna vid omkring 9–10 månaders ålder. Detta varierar dock kraftigt, bland annat beroende på ras och kön. Honorna blir normalt könsmogna tidigare än hanarna, och till exempel en siameshona kan bli könsmogen redan vid 6 månaders ålder. Honorna löper normalt under tidig vår och sensommar, men särskilt innekatter kan löpa när som helst på året. Ägglossning sker först under parningen. Dräktigheten varar 63 till 68 dygn, med 65 dygn som medelvärde.^[4]^[5]

[redigera] Genetik

En katt med blå ögon.

Vita katter har en högre genetisk risk att födas döva, i synnerhet om ögonfärgen är blå. Man räknar med att ungefär 80% av alla vita blåögda katter är döva, och ungefär 20% av alla vita gulögda. Vita raser som exempelvis Foreign white omfattas inte av denna defekt. Detta har att göra med den dominanta W-genen som ger den vita pälsfärgen. ^[6]

[redigera] Kattsport och raser

Sedan katten blev domesticerad har en mängd kattraser uppstått. De kan delas in i tre kategorier: naturliga, korsade och muterade.

De naturliga kattraserna är sådana som utvecklats naturligt i olika delar av världen, genom urval beroende på tex under vilka klimatförhållanden katterna levde, eller via naturligt förekommande mutationer. Några exempel är turkisk angora, europé och maine coon. Korsade kattraser är sådana som är resultaten av människans medvetna avel för att bevara, förstärka eller utveckla vissa särdrag eller egenskaper. Exempel: ocicat och bengal. Muterade kattraser är sådana kattraser som uppstått genom att en mutation har tillvaratagits av människor och avlats vidare på. Exempel på sådana kattraser är manx, de olika typerna av rex-katter, munchkin och american curl.

En katt som tvättar sig.

En katt som vilar sig.

En katt av rasen Chartreux

Av dagens kattraser är de flesta ganska nya. Tills för bara ungefär hundra år sedan fanns endast de olika typer av katter som ingår i den naturliga kategorin ovan (inklusive ett fåtal som uppstått via naturliga mutationer).

Rasrena katter kallas raskatter. Vilka raser som skall godkännas och vilken standard som skall gälla för dessa bestäms av kattförbunden, vars riktlinjer kan skilja sig ganska kraftigt åt. Samma katt kan därför anses tillhöra olika raser beroende på kattförbund. Den organisation som erkänner flest raser är The International Cat Association, TICA. Ett förbund som är ganska sparsamma med att godkänna raser är The Cats Fanciers' Association, CFA. De godkänner idag (enligt hemsidan) 37 olika kattraser, medan TICA (på sin hemsida) listar 62 olika raser och varianter. Andra betydelsefulla förbund är Storbritanniens Governing Council of the Cat Fancy, och det internationella förbundet Federation Internationale Féline, FIFe. I Sverige organiseras de av bland annat Sveriges Kattklubbars Riksförbund, SVERAK, som är kopplat till FIFe. Det finns även ett flertal fristående IDP- (independent) klubbar.

Några populära raser är:

För en mer komplett lista, se lista över kattraser.

[redigera] Tamkatten i Sverige

Mellan åren 1998 till 2006 ökade antal katter i svenska hushåll från 1,2 miljoner till 1,6 miljoner.^[7]

[redigera] Sommarkatter

En sommarkatt eller semesterkatt är en vanlig benämning på en katt som en familj skaffar sig inför en semestervistelse på landsbygden om sommaren, men ofta överger då hösten kommer och familjen skall åka hem till staden/tätorten. Fenomenet är i allmänhet ett resultat av barnens "tjat" om ett sällskapsdjur. Den sålunda övergivna katten dör ofta, vanligen med en utdragen plågsam död av svält och skador, så småningom även kyla. Ganska många katter överlever dock som hemlösa. Ibland kan den förr eller senare bli omhändertagen av välvilliga människor - privat eller i katthem - och förhoppningsvis få ett riktigt hem till slut. Djurvänner har kritiserat förfarandet, och det är sannolikt att det under senare år blivit mycket mindre vanligt i takt med större insikt om djurs behov bland både barn och vuxna, bland annat genom att informera barnen i förskolorna och skolorna.

[redigera] Tamkatten som jägare

Dam med katt (träsnitt av Kuniyoshi Utagawa)

I en brittisk undersökning från 1998 utförd av The Mammal Society studerade man 964 katter i 600 olika hushåll under en fem-månaders-period. De siffror man fick fram extrapolerade man på antalet katter i Storbritannien vilket är cirka 9 miljoner katter och kom då fram till följande siffror: Tillsammans dödar de brittiska katterna 200 miljoner däggdjur, 55 miljoner fåglar och 10 miljoner ödlor och ormar varje år.^[8]

En svensk omräkning av dessa siffror ger i runda tal 22 miljoner däggdjur, 6 miljoner fåglar och 1 miljon ödlor och ormar varje år.

Katten jagar gärna också när den får gott om foder hemma. Detta innebär att den gamla sedvänjan att undanhålla gårdskatterna tillräckligt med mat, i avsikt att de istället skall jaga skadedjur är missriktad.

Människans införande av katter till olika världsdelar, öar och biotoper har medfört en stor förändring i djurlivet på många platser. Speciellt djurlivet på mindre öar där det tidigare inte funnits rovdjur har skadan varit stor inte minst på fågelpopulationer. Ett fall där katten visserligen bara var med i slutfasen av utrotningen skedde när en fyrvaktare 1894 tog med sig sin katt till en obebodd ö i sundet mellan Nya Zeelands huvudöar. Under loppet av några månader lyckade katten Tibblet utrota den sista spillran av en tidigare okänd, flygoförmögen, klippsmyg som döptes till Stephen Islands klippsmyg (Traversia lyalli)^[9] På Marion Island skapade katter liknande problem. Där planterade man in katter i ett försök att utrota de möss som oavsiktligt förts in till ön. Men katterna nöjde sig inte med att jaga möss utan gav sig även på andra djur.

Kattgudinnan Bast, Louvren i Paris

Kattmosaik från Pompeji

Katten Felix med Charles Chaplin i Felix in Hollywood (1923)

[redigera] Berömda katter i konst och mytologi

[redigera] Egypten

I den gamla Egypten var katten ett heligt djur. En av deras största gudinnor var Bast, kärleksgudinnan, som avbildades antingen som en katt eller som en kvinna med katthuvud. Om en katt dog visade ägarna sorg geom att raka av sig ögonbrynen. Likt de Egyptiska kungarna mumifierades även katter.

Se även Schrödingers katt.

^{Detta korta avsnitt behöver utökas.}

[redigera] Noter

^ DN (2007-06-29), Karin Bojs om DNA-analyser
^ The Near Eastern Origin of Cat Domestication, läst 30 juni 2007
^ ICZN:s utlåtande
^ Marjatta Knutson 1981 Katthandboken ISBN 91-36-01211-4
^ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000 Katt
^ http://www.katt.nu/kattgenetik6.htm
^ Agria Djurförsäkring - Antalet sällskapsdjur ökar i Sverige
^ SOF - Huskatten, en jägare att räkna med!
^ BibDiverse, från centrum för Biologisk mångfald, nr 1, 2006 - Finns det onödiga djur?.

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som berör Katt

[redigera] Länkar till raskattorganisationer

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt