Peroryctinae
| Peroryctinae | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Grävlingpungdjur Peramelemorphia |
| Familj | Punggrävlingar Peramelidae |
| Underfamilj | Peroryctinae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Peroryctinae | |
| Auktor | Groves & Flannery 1990 |
| Släkten | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Peroryctinae är en underfamilj i familjen punggrävlingar med cirka 12 arter fördelade på fyra släkten.
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
De flesta arterna förekommer på Nya Guinea samt på mindre öar i samma region, bland annat på Bismarckarkipelagen och Moluckerna. En art lever dessutom på Kap Yorkhalvön vid Australiens norra udde.[1]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Dessa punggrävlingar har ett typiskt utseende som kännetecknar hela familjen, till exempel en långdragen spetsig nos, långa bakre extremiteter och klor vid framfötterna för att gräva i marken. Angående storleken finns däremot stora variationer. Medlemmar i släktet muspunggrävlingar har bara en kroppslängd mellan 15 och 18 centimeter (utan svans) medan arter i släktet Peroryctes når 55 centimeters längd och en vikt upp till 5 kilogram.
Jämförd med underfamiljen Peramelinae är skallen inte lika avplattad.[1]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
I motsats till arter i underfamiljen Peramelinae vistas dessa punggrävlingar främst i tropiska regnskogar upp till 4 500 meter över havet. Individerna lever utanför parningstiden ensamma och är ofta aggressiva mot artfränder av samma kön. De är aktiva på natten och vilar på dagen i lövansamlingar, håligheter i träd eller andra gömställen.
Arterna är allätare som livnär sig av bland annat frukter, insekter och deras larver samt mindre ryggradsdjur. Vissa arter är specialiserade på insekter.[1]
Det är nästan ingenting känt om deras fortplantningssätt. Det antas att parningen och födseln sker liksom hos underfamiljen Peramelinae.
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Djurgruppens systematiska position är delvis omstridd. De är närmare släkt med arterna i underfamiljen Peramelinae än med andra medlemmar i ordningen grävlingpungdjur (kaninpunggrävlingar, svinfotad punggrävling). Ibland får djurgruppen familjstatus, Peroryctidae.
Släkten[redigera | redigera wikitext]
- Taggpunggrävlingar (Echymipera) har en hård päls som påminner om taggar.
- Muspunggrävlingar (Microperoryctes) tillhör de minsta medlemmarna i ordningen grävlingpungdjur.
- Släkte Peroryctes med två till fyra arter, lever på Nya Guinea, är påfallande stora.
- Indonesisk punggrävling (Rhynchomeles prattorum) är endemisk för ön Seram som tillhör Moluckerna. Arten iakttogs 1920 för sista gången och den är kanske utdöd.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia. med följande källor:
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
- Wilson, D. E., and D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0-8018-8221-4
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Peroryctinae” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. 11 maj 2002. http://animaldiversity.org/accounts/Peroryctinae/. Läst 4 april 2017.