Regnskog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flod vid Amazonas regnskog.

Regnskog är skog med hög årlig nederbörd, åtminstone 1500 millimeter, utspridd över minst 9 månader av året.[1] "Riktig" regnskog finns bara i tropikerna och kallas tropisk regnskog. Annan regnskog kallas tempererad regnskog. Tropisk regnskog är den man oftast benämner regnskog. Tempererad regnskog finns i vissa tempererade områden med fuktiga västvindar som till exempel Nordamerikas nordvästra kust, södra Chile, Australiens sydöstra kust och Nya Zeeland. I regnskogar är nederbörden hög men om det regnar för mycket sköljs myllan bort vilket leder till problem för människorna i trakten som brukar jorden.

Kännetecknande för regnskogen är dess artrikedom, både vad gäller växter och djur. Den tropiska regnskogen, som utgör ungefär sju procent av jordens landyta, innehåller hälften av alla växt- och djurarter.[2] Det beräknas också att det fortfarande finns flera miljoner arter av växter, insekter och mikroorganismer som fortfarande är oupptäckta.[3]

Regnskogarna på jorden ligger som ett sporadiskt, brett bälte kring ekvatorn. De finns främst i Centralamerika och Västindien, norra halvan av Sydamerika, Centralafrika samt Sydostasien. De minskar dock hela tiden i storlek på grund av människans skövling. Varje år avverkas ca 150 000 kvadratkilometer regnskog.[4] Regnskogen täckte en gång i historien 14 procent av jordens yta, men på grund av människans skövling täcker regnskogen nu bara drygt 6 procent av ytan.[5]

Typer[redigera | redigera wikitext]

Generell spridning av tropisk och subtropisk regnskog
Generell spridning av tempererad regnskog.

Tropisk regnskog[redigera | redigera wikitext]

Tropisk regnskog är en naturtyp som förekommer i tropikerna, det vill säga området kring ekvatorn, mellan Kräftans vändkrets och Stenbockens vändkrets. Tropiskt regnskogsklimat kännetecknas av att nederbörden är jämnt fördelad över året, till skillnad från tropiskt monsunklimat med dess årliga regnperioder. Vattnets kretslopp är snabbt i tropisk regnskog, i stort sett omsätts vattnet i atmosfären på en dag. På förmiddagen avdunstar stora vattenmängder som återbördas på eftermiddagen i form av regn.[6] Årets medeltemperatur ligger över 18 grader celsius. Årstidernas växlingar är inte märkbara.

Träden växer tätt, är höga och har stora kronor som bildar som ett tak över marken. Vid marken är växtligheten relativt gles. Marken som är ofruktbar, nås bara av ljus på de få platser där kronorna inte berör varandra. På marken är det vindstilla med en lukt av mögel och förruttnelse. Vinden påverkar endast trädkronorna. På marken är det ovanligt med stora djur och den tropiska regnskogens fauna kännetecknas av att de krälar, klättrar eller flyger. Tropisk regnskog finns mestadels i mellersta Afrika, norra Sydamerika samt sydöstra Asien.

Subtropisk regnskog[redigera | redigera wikitext]

En subtropisk regnskog är en regnskog med varierande klimat och mindre fuktighet än i den tropiska regnskogen. Sådana skogar uppstår där nederbörden är lägre och mer ojämn fördelad än vad den är längs ekvatorn p.g.a. den lägre värmen och avdunstningen. Klimatet växlar mellan varma regnperioder och korta kalla torrperioder. Även skogarnas fauna och flora skiljer sig ifrån den tropiska regnskogen. De subtropiska regnskogarna finns mest på den asiatiska kontinenten.

Tempererad regnskog[redigera | redigera wikitext]

Tempererad regnskog finns i tempererat klimat, bland annat på Nordamerikas nordvästkust i Olympic nationalpark, i Chile, på Brittiska öarna och i norra Östasien.

Regnskogens skikt[redigera | redigera wikitext]

Regnskogen kan delas in i fyra olika skikt, eller nivåer, men med olika växter och djur anpassade för just det området.

Högsta skiktet[redigera | redigera wikitext]

Denna nivå består av få, mycket höga träd som sträcker sig över det övriga lövvalvet, upp till 45-55 m, även om det finns vissa få arter som kan växa sig 70 m eller 80 m höga.[7][8] De måste kunna klara höga temperaturer och kraftiga vindar. Örnar, fjärilar, fladdermöss och vissa apor lever på denna nivå.

Krontaket[redigera | redigera wikitext]

Krontaket vid Forest Research Institute Malaysia.

Krontaket innehåller majoriteten av skogens större träd, oftast runt 30-45 meter långa. I detta lager finns den största biologiska mångfalden. En tänkbar förklaring till det är att de söker ljuset i trädtopparna.

Mellanskiktet[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett utrymme mellan krontaket och regnskogens golv, som oftast benämns mellanskiktet. Där finns ett stort antal fåglar, ormar och ödlor, såväl som rovdjur som jaguarer, boaormar och leoparder. Löven på denna nivå är mycket större än vanligt, och det finns ett överflöd av insekter. Många plantor som växter i mellanlagret återfinns även i det undre lagret. Till det undre lagret når endast fem procent av solljuset.

Marken[redigera | redigera wikitext]

Denna del får bara två procent av regnskogens solljus, och är följaktligen endast bebodd av speciella skugganpassade växter. Förutom vid flodbanker, träsk och gläntor med tät undervegetation så är regnskogens golv relativt obeväxt, då mängden solljus som tränger ned dit är så pass begränsad. På golvet återfinns också förruttnande växt- och djurkroppar samt avföring, som försvinner fort av den fuktiga värmen. Det finns även många former av svampar som hjälper till att bryta ned den ruttna materian.

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Mer än hälften av världens arter av växter och djur finns i regnskogen.[9] Regnskogen understöder ett väldigt brett spektra av fauna vilket inkluderar däggdjur, reptiler, fåglar samt ryggradslösa djur . Däggdjur kan inkludera primater, kattdjur såväl som andra familjer. Reptiler inkluderar ormar, sköldpaddor, kameleonter och andra familjer medan fåglar inkluderar sådana familjer såsom gökar. Dussintals familjer av ryggradslösa djur återfinns i regnskogen. Svampar är också väldigt vanliga i regnskogenområden då de kan livnära sig på att bryta ned återstoden av växt- och djurlivet. Som ett resultat av allt nedbrytbart material på skogsmarken har regnskogen utvecklat en hög grad av organisk materia i jorden, vilket gör den väldigt näringsrik för växt- och djurliv. Denna humus är en avgörande faktor till att regnskogen har ett sådant aktivt ekosystem, med upp till 80 procent av Jordens arter där.[10] Detta uppgår till över 20 miljoner arter av växter och djur.[11] Dessa arter minskar nu snabbt på grund av avskogning, förlust av habitat, samt av biokemiska utsläpp i atmosfären.[12]

Avskogning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Avskogning
Regnskog i södra Mexiko som bränts för att bereda plats åt jordbruk.

Tropisk och tempererad regnskog har under hela 1900-talet varit utsatt för omfattande avverkning och röjts undan för att bereda plats för jordbruk. Området i världen som täcks av regnskog krymper [13]. Biologer har uppskattat att ett mycket stort antal arter håller på att utrotas (möjligen fler än 50 000 om året). E. O. Wilson från Harvard University säger att med den hastigheten skulle en fjärdedel eller fler av alla arter på jorden kunna vara utrotade inom 50 år [14], eftersom habitat försvinner på grund av förstörelsen av regnskog.

En annan orsak till förlust av regnskog är expanderande städer. Litoral regnskog som växer längs med kustområden i östra Australien är numera sällsynt på grund av ribbon development (hur översätts detta?) för att tillfredsställa behovet av att bo nära kusten [15].

Skogarna förstörs i snabb takt [16][17][18]. Nästan 90 procent av Västafrikas regnskogar har förstörts [19]. Sedan människornas ankomst för 2000 år sedan har Madagaskar förlorat två tredjedelar av sin ursprungliga regnskog [20]. Med nuvarande hastighet kommer Indonesiens tropiska regnskog att ha avverkats inom 10 år och Papua Nya Guineas på 13 till 16 år [21].

Flera länder, [22] bland annat Brasilien, har slagit fast att deras avskogning är en nationell kris [23]. Avverkningen i Amazonas ökade kraftigt med 69 procent 2008 jämfört med 2007 års 12 månader enligt officiella regeringsdata [24]. Avskogning skulle kunna utplåna eller allvarligt skada nästan 60 procent av Amazonas regnskog 2030 enligt en ny rapport från WWF.[25]

Emellertid hävdar en artikel i New York Times från 30 januari 2009 att "Enligt en uppskattning så växer det för varje acre regnskog som huggs ner varje år upp mer än 50 acre ny skog i tropikerna ...". Den nya skogen inbegriper sekundär skog på tidigare jordbruksmark och på så kallad nedbruten skog [26].

Nya möjligheter för att man skulle kunna rädda regnskogen har börjat upptäckas enligt en rapport i september 2009. I Brasilien har miljöministern Carlos Minc stolt meddelat att takten i skövlingen av Amazonas minskat med 46 procent det senaste året. Det innebär den lägsta avverkningsnivån sedan landet började föra årlig statistik för 21 år sedan. Fast inte bara Brasilien har minskat skövlingen. Även som helhet bromsas förlusterna av skog ned. Den årliga minskningen är nu under två promille. Skogsavverkningen minskar i ett land i takt med att det blir rikare och mer industrialiserat. Därför finns det undantag i en grupp länder där skogsavverkningen blivit så lönsam att den är en viktig del i välståndsutvecklingen. Nya mål är inte bara att sluta avverka skog, utan också i att sköta skogen långsiktigt, vilket sker i större skala. Fler poliser vaktar regnskogen och stryper den illegala avverkningen. [27].

Avverkningens effekter[redigera | redigera wikitext]

Den stora avverkningen av regnskogar kan påverka jordens klimat på olika sätt. Regnskogen fungerar som en värmeregulator. Regnskogen transporterar värme från ekvatorn till jordens subtropiska områden, vilket gör att det blir svalare längs ekvatorn.

Regnskogen gör även att stora vattenmängder omsätts och ger nederbörd. Man kan säga att regnskogen till stor del alstrar sitt eget vattentillskott. En minskad regnskog leder emellertid till minskande nederbördsmängder, vilket i sin tur kan påverka "värmeregulatorn" och vindarna. Detta kan därefter påverka vattenströmmarna vilket leder till klimatförändringar över hela jordklotet.

En utbredd missuppfattning är att regnskogarna är världens största syreproducenter eftersom de omvandlar stora mängder koldioxid till syre. I verkligheten är regnskogens upptag och avgivande av syre ungefär i balans. Vid omvandling av koldioxid till syre bildas ett överskott av kol i organismen. Om detta fortgår bildas avlagringar av dött organiskt material som sakta omvandlas till petroleum eller kolsten. Så sker inte i regnskogen; dess jordmån är påfallande fattig på humus. En betydande mängd kol finns bunden i de fungerande organismerna, framför allt i trädstammarna. Men denna mängd är i stort sett konstant.

Folkslag som lever i regnskog[redigera | redigera wikitext]

Den 18 januari 2007 rapporterade den brasilianska indianfonden Fundação Nacional do Índio att de hade bekräftat existensen av 67 olika isolerade folkslag i Brasilien, jämfört med 40 2005. Med detta tillägg har Brasilien nu tagit över rollen från ön Nya Guinea som det land som har det största antalet isolerade stammar.[28] Provinsen Irian Jaya på ön Nya Guinea är hem för ungefär 44 isolerade folkslag.[29][förtydliga]

Den centralafrikanska regnskogen är hem för Mbutipygméerna, en av jägar- och samlarfolken som lever vid ekvatorns regnskogar, utmärker sig genom deras korta kroppslängd (under en och en halv meter i genomsnitt). De har studerats av Colin Turnbull, The Forest People, 1962.[30] Pygméer som lever i sydostasien kallas "negriter".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppslagsordet regnskog från Nationalencyklopedins internettjänst. Läst 2008-04-02.
  2. ^ Uppslagsordet regnskog från Vad varje svensk bör veta (1988), Bonnier Alba AB, Borås 2001, ISBN 91-34-51690-5
  3. ^ Butler, Tina (17 maj 2005). ”Somewhere Out There, Millions of Species Await Discovery”. Mongabay. Arkiverad från originalet den 8 januari 2010. http://www.webcitation.org/5md8oTjEv. Läst 8 januari 2010. 
  4. ^ ”RAINFORESTS…WHAT YOU NEED TO KNOW” (pdf). The Rainforest Foundation. sid. s. 19. Arkiverad från originalet den 8 januari 2010. http://www.webcitation.org/5md9CxuL5. Läst 8 januari 2010. ”Around 150,000 sq km of the tropical rainforest, equivalent to the size of England and Wales, is destroyed every year.” 
  5. ^ ”RAINFORESTS…WHAT YOU NEED TO KNOW” (pdf). The Rainforest Foundation. sid. s. 19. Arkiverad från originalet den 8 januari 2010. http://www.webcitation.org/5md9CxuL5. Läst 8 januari 2010. ”Rainforests once covered 14% of the earth’s land surface; now they cover about 7%.” 
  6. ^ Hjorth, Ingemar (2003). Ekologi - för miljöns skull. Stockholm: Liber. Libris 8870077. ISBN 91-47-05104-3 (inb.) 
  7. ^ Bourgeron, Patrick S.. ”Spatial Aspects of Vegetation Structure”. Tropical Rain Forest Ecosystems. Structure and Function. Ecosystems of the World (14A). Elsevier Scientific. sid. 29-47. ISBN 0444419861 
  8. ^ ”Sabah”. Eastern Native Tree Society. http://www.nativetreesociety.org/worldtrees/sea_ei/malaysia/sabah2005.htm. Läst 14 november 2007. 
  9. ^ Rainforest Facts
  10. ^ U.N. calls on Asian nations to end deforestation, Reuters
  11. ^ Tropical rainforests - a forgotten pursuit?
  12. ^ Impact of Deforestation—Extinction
  13. ^ Entire rainforests set to disappear in next decade, The Independent
  14. ^ Talks Seek to Prevent Huge Loss of Species, New York Times
  15. ^ Littoral Rainforest-Why is it threatened?
  16. ^ Thomas Marent: Out of the woods, The Independent
  17. ^ Brazil: Amazon Forest Destruction Rate Has Tripled, FOXNews.com, September 29, 2008
  18. ^ Papua New Guinea's rainforests disappearing faster than thought
  19. ^ Rainforests & Agriculture
  20. ^ Science: Satellite monitors Madagascar's shrinking rainforest, 19 May 1990, New Scientist
  21. ^ China is black hole of Asia's deforestation, Asia News, 24 March, 2008
  22. ^ Amazon deforestation rises sharply in 2007, USATODAY.com, January 24, 2008
  23. ^ Rainforest loss shocks Brazil
  24. ^ Brazil: Amazon deforestation worsens, msnbc.com, August 30, 2008
  25. ^ More than half of Amazon will be lost by 2030, report warns, guardian.co.uk, December 6, 2007
  26. ^ New Jungles Prompt a Debate on Rain Forests, The New York Times, January 30, 2009
  27. ^ Anders Bolling (2 september 2009). ”Skövlingen av Brasiliens regnskog minskar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/skovlingen-av-brasiliens-regnskog-minskar-1.943929. Läst 6 december 2009. 
  28. ^ Brazil sees traces of more isolated Amazon tribes
  29. ^ BBC: First contact with isolated tribes?
  30. ^ The Tribal Peoples, thinkquest.org/library

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]