Kalmar Verkstad

Kalmar Verkstad var ett verkstadsindustriföretag i Kalmar, bildat 1902 och avvecklat 2005. Företaget tillverkade olika järnvägsfordon, en del andra produkter som dragtraktorer och parkeringshissar samt bilen Tjorven.

Historia

Redan 1874 byggdes den första reparationsverkstaden för tåg på Kalmar-Emmaboda järnväg, intill Kalmar Central, men denna blev snart för trång och inklämd och därför inköptes ett större markområde utanför staden, och en helt ny fabrik anlades 1902. Den drevs som det särskilda bolaget Kalmar Verkstadsaktiebolag, KVAB, och var Kalmarbanornas verkstad med huvudägarna Kalmar nya järnvägsaktiebolag, Nybro-Sävsjöströms järnvägsaktiebolag, Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag och Kalmar-Torsås järnvägsaktiebolag samt Kalmar stad. Bolaget fick redan från starten stora beställningar, särskilt på nya järnvägsvagnar. Under 1906 levererades 74 godsvagnar och under de följande åren steg tillverkningen än mer och sortimentet breddades. Bolaget tillverkade alla typer av järnvägsfordon – från bensindrivna spårvagnar, till godsvagnar och lok. Export startades tidigt till bland annat Turkiet, Kina med flera länder. Dressiner och specialfordon för underhåll längs järnvägen av alla typer tillverkades också.

Andra produkter

Under 1950-talet undersöktes vilka ytterligare produkter som kunde vara lämpliga att tillverka. Man övertog tillverkningen av små dragtraktorer, som till exempel Statens Järnvägar (SJ) använde som perrongtraktorer, SAS använde för att dra bagagevagnar, m.fl. Flytande parkeringsdäck, som kunde angöras vid kaj, samt parkeringshissar av Pater Nostertyp, tillverkades också. Man gav sig även på tillverkning av diverse militärmateriel.

Biltillverkning

I slutet av 1960-talet gav sig Kalmar Verkstad in i tillverkningen av bilar. Detta i samband med att KVAB var generalagent för nederländska DAF. Postverket behövde en ny brevbärarbil och Kalmar Verkstad utvecklade en helt ny bil, som hade drivlina och vissa chassidelar från DAF. Bilen hade från början inget namn, den kallades bara KVD, men den brevbärare som var med och provade bilen, tyckte att den hade samma truligt knubbiga charm som en flicka i tv-serien Saltkråkan och därmed fick bilen heta Tjorven. Karossen tillverkades i det då hypermoderna materialet glasfiber och man tillverkade även första omgången av karosser till SAAB:s sportbil Sonett.

Ett annat bilprojekt Kalmar Verkstad gav sig in i tillsammans med Svelast (då helägt av SJ) var lastbilen Kalmar terminal som egentligen var ett lastbärarsystem. Det bestod av en dragbil med ett baktill monterat lyftaggregat så att dragbilen kunde fungera som gaffeltruck. Släpvagnarna eller lastbärarna kunde dels fungera som semitrailer och kopplas till dragbilens vändskiva, dels fälla ned framhjul och fungera som släpvagn. Lastbilen hade endast en dörr till hytten, och denna var monteras mitt fram, för att man skulle kunna kliva ur även om man parkerat nära en vägg eller annat fordon. Vändskivan var konstruerad för helautomatisk koppling, där både luft och elanslutningar anslöts utan manuellt arbete.

Kris och återhämtning

Många av de projekt som KVAB arbetade med var inte lönsamma och staten gick in för att utreda framtiden. Beslut togs om att KVAB endast skulle arbeta med tåg och att allt annat skulle avslutas. År 1971 beslutade staten om nedläggning av KVAB 1974. Som kompensation för de omkring tusen arbetstillfällen som förlorades, togs beslut om byggandet av en fabrik för tillverkning av Volvo personbilar, Volvoverken i Kalmar. Denna öppnade 1974.

Istället för nedläggning av KVAB erhölls flera stora order från SJ och KVAB fick ett nytt uppsving. Under augusti 1986 fick KVAB, tillsammans med ASEA, en beställning på 20 stycken X2000-tåg (X2) utöver tillverkning av andra järnvägsfordon. År 1990 såldes KVAB av Statsföretag till ABB, och 1996 bildades ADtranz efter en sammanslagning av tågtillverkning hos ABB och Daimler-Benz. Fabriken i Kalmar tillverkade under denna tid bland annat X2, flera tåg till Norge som Flytoget, 271 nya tunnelbanevagnar C20 (vagn 2000) till SL i Stockholm, Öresundståg (X31 och X32) och Regina. År 1999 köpte Daimler-Chrysler ut ABB ur ADtranz, och blev därmed ensam ägare.

Avveckling

År 2001 såldes Adtranz till kanadensiska Bombardier och blev Bombardier Transportation. Kalmar Verkstad hade då omkring 800 anställda.

Bombardier misslyckades med att sälja fler tåg. Produktionen minskade och Bombardier valde att flytta verksamheten från fabriken i Kalmar till två av företagets fabriker i Tyskland. I december 2005 rullade det sista järnvägsfordonet, den 67:e X31, ut från fabriken. Den 31 december 2005 avvecklades fabriken, vilket innebar att tillverkning av järnvägsfordon upphörde i Sverige.

Arbetsorganisation

År 1993 infördes målstyrda grupper, där de anställda fick ta mycket större ansvar för planering av arbetet, logistik och kvalitet. Detta följdes snart av fri planering av arbetstiden; stämpelklockorna skrotades och tiden rapporterades av de anställda direkt i datorerna. Detta var något helt nytt inom svensk industri och väckte stor uppmärksamhet. Alla farhågor om detta kom på skam och fabriken blev den mest produktiva inom koncernen, samtidigt som personalen hade rekordlåg frånvaro. Arbetssättet kallades "Best practice" och var normgivande för all annan produktion inom Adtranz.

Vidare läsning

• Ljunggren, Malte; Jansson Anders (2002). 100 år på spår - Kalmar: från Kalmar verkstad till Bombardier Transportation. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 75. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8849859. ISBN 91-85098-94-9 (inb.) 

Externa länkar

• Kalmar Terminal