Kalmar Verkstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kalmar Verkstad var ett verkstadsindustriföretag i Kalmar, bildat 1902 som verkstad för järnvägarna kring Kalmar. Företaget såldes 1990 till ABB och bedrev då huvudsakligen tillverkning av järnvägsfordon och truckar. Trucktillverkningen, som senare tog namnet Kalmar Industries, lever fortfarande kvar och ägs sedan 2005 av finländska Cargotec. Tillverkningen av järnvägsfordon som tagits över av kanadensiska Bombardier lades ned 2005. Kalmar Verkstad är även känt för tillverkning av postbilen Tjorven.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kalmars första järnväg öppnades 1874 till Emmaboda och för denna byggdes en reparationsverkstad intill stationen i Kalmar (senare Kalmar C). För att kunna expandera verksamheten köptes senare ett större markområde utanför staden, och en helt ny verkstad och fabrik anlades 1902. Den drevs som det särskilda bolaget Kalmar Verkstadsaktiebolag AB, KVAB, och var Kalmarbanornas verkstad med huvudägarna Kalmar nya järnvägsaktiebolag, Nybro-Sävsjöströms järnvägsaktiebolag, Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag och Kalmar-Torsås järnvägsaktiebolag samt Kalmar stad.

Bolaget fick redan från starten stora beställningar, särskilt på nya järnvägsvagnar. Under 1906 levererades 74 godsvagnar och under de följande åren steg tillverkningen än mer och sortimentet breddades.[1] Bolaget tillverkade alla typer av järnvägsfordon – från bensindrivna spårvagnar, till godsvagnar och lok. Export startades tidigt till bland annat Turkiet, Kina med flera länder. Dressiner och specialfordon för underhåll längs järnvägen av alla typer tillverkades också.

Andra produkter[redigera | redigera wikitext]

Under 1950-talet undersöktes vilka ytterligare produkter som kunde vara lämpliga att tillverka. Man övertog tillverkningen av små dragtraktorer, som till exempel Statens Järnvägar (SJ) använde som perrongtraktorer, SAS använde för att dra bagagevagnar, m.fl. Flytande parkeringsdäck, som kunde angöras vid kaj, samt parkeringshissar av Pater Nostertyp, tillverkades också. Man gav sig även på tillverkning av diverse militärmateriel.

Biltillverkning[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1960-talet gav sig Kalmar Verkstad in i tillverkningen av bilar. Detta i samband med att KVAB var generalagent för nederländska DAF. Postverket behövde en ny brevbärarbil och Kalmar Verkstad utvecklade en helt ny bil, som hade drivlina och vissa chassidelar från DAF. Bilen hade från början inget namn, den kallades bara KVD, men den brevbärare som var med och provade bilen, tyckte att den hade samma truligt knubbiga charm som en flicka i tv-serien Saltkråkan och därmed fick bilen heta Tjorven. Karossen tillverkades i det då hypermoderna materialet glasfiber och man tillverkade även första omgången av karosser till SAAB:s sportbil Sonett.

Ett annat bilprojekt Kalmar Verkstad gav sig in i tillsammans med Svelast (då helägt av SJ) var lastbilen Kalmar terminal som egentligen var ett lastbärarsystem. Det bestod av en dragbil med ett baktill monterat lyftaggregat så att dragbilen kunde fungera som gaffeltruck. Släpvagnarna eller lastbärarna kunde dels fungera som semitrailer och kopplas till dragbilens vändskiva, dels fälla ned framhjul och fungera som släpvagn. Lastbilen hade endast en dörr till hytten, och denna var monteras mitt fram, för att man skulle kunna kliva ur även om man parkerat nära en vägg eller annat fordon. Vändskivan var konstruerad för helautomatisk koppling, där både luft och elanslutningar anslöts utan manuellt arbete.

Kris och återhämtning[redigera | redigera wikitext]

Många av de projekt som KVAB arbetade med var inte lönsamma och staten gick in för att utreda framtiden. Beslut togs om att KVAB endast skulle arbeta med tåg och att allt annat skulle avslutas. År 1971 beslutade staten om nedläggning av KVAB 1974. Som kompensation för de omkring tusen arbetstillfällen som förlorades, togs beslut om byggandet av en fabrik för tillverkning av Volvo personbilar, Volvoverken i Kalmar. Denna öppnade 1974.

Istället för nedläggning av KVAB erhölls flera stora order från SJ och KVAB fick ett nytt uppsving. Under augusti 1986 fick KVAB, tillsammans med ASEA, en beställning på 20 stycken X2000-tåg (X2) utöver tillverkning av andra järnvägsfordon. År 1990 såldes KVAB av Statsföretag till ABB, och 1996 bildades ADtranz efter en sammanslagning av tågtillverkning hos ABB (ABB Traction AB) och Daimler-Benz. Fabriken i Kalmar tillverkade under denna tid bland annat X2, flera tåg till Norge som Flytoget, 271 nya tunnelbanevagnar C20 (vagn 2000) till SL i Stockholm, Öresundståg (X31 och X32) och Regina. År 1999 köpte Daimler-Chrysler ut ABB ur ADtranz, och blev därmed ensam ägare.

Avveckling[redigera | redigera wikitext]

År 2001 såldes Adtranz till kanadensiska Bombardier och blev Bombardier Transportation. Kalmar Verkstad hade då omkring 800 anställda.

Bombardier misslyckades med att sälja fler tåg. Produktionen minskade och Bombardier valde att flytta verksamheten från fabriken i Kalmar till två av företagets fabriker i Tyskland. I december 2005 rullade det sista järnvägsfordonet, den 67:e X31, ut från fabriken. Den 31 december 2005 avvecklades fabriken, vilket innebar att tillverkning av järnvägsfordon upphörde i Sverige.

Arbetsorganisation[redigera | redigera wikitext]

År 1993 infördes målstyrda grupper, där de anställda fick ta mycket större ansvar för planering av arbetet, logistik och kvalitet. Detta följdes snart av fri planering av arbetstiden; stämpelklockorna skrotades och tiden rapporterades av de anställda direkt i datorerna. Detta var något helt nytt inom svensk industri och väckte stor uppmärksamhet. Alla farhågor om detta kom på skam och fabriken blev den mest produktiva inom koncernen, samtidigt som personalen hade rekordlåg frånvaro. Arbetssättet kallades "Best practice" och var normgivande för all annan produktion inom Adtranz.

Kalmar Industries[redigera | redigera wikitext]

Kalmar Verkstad blev 1975 ägare till trucktillverkaren Ljungby truck i Ljungby. Efter att ABB blivit ägare till Kalmar Verkstad 1990 fick trucktillverkningen överta namnet och bli Kalmar Industries. Verksamheten såldes 1997 till finländska Partek, vilket i sin tur blev uppköpt av Kone 2002. Kone-koncernen delades i sin tur i två delar 2005 och Kalmar Industries blev en del av den nya koncernen Cargotec. Företagsnamnet Kalmar Industries avvecklades 2007 och istället är Kalmar ett varumärke på de truckar som tillverkas. Tillverkningen lades ned i Ljungby 2009 då den flyttades till Lidhult.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. Libris 8205760  S. 91-94.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ljunggren, Malte; Jansson Anders (2002). 100 år på spår - Kalmar: från Kalmar verkstad till Bombardier Transportation. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 75. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8849859. ISBN 91-85098-94-9 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]