Praemium Imperiale

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Praemium Imperiale, Världspriset till minne av hans höghet prins Takamatsu, är ett japanskt kulturpris, som instiftades 1988 av den japanska mediakoncernen Fujisankei Communications.

Praemium Imperial utdelas till minne av prins Takamatsu (1905–87), som var yngre bror till Shōwakejsaren, det postuma namnet för kejsar Hirohito. Det är avsett att vara en motsvarighet till Nobelpriset i litteratur för konstarterna måleri, skulptur, arkitektur, musik och film/teater. Det administreras av Japan Art Association.

Pristagarna får en guldmedalj och ett pris på 15 miljoner yen, cirka en miljon kronor. Prisutdelningen sker i Meiji Memorial Hall i Meiji jingū i Tokyo i närvaro av prins Hitachi och prinsessan Hitako.[1]


Pristagare[redigera | redigera wikitext]

År Måleri Skulptur Arkitektur Musik Film/teater
2014 Martial Raysee Guiseppe Penone Steven Holl Arvo Pärt Athol Fugard
2013 Michelangelo Pistoletti Antony Gormley David Chipperfield Plácido Domingo Francis Ford Coppola
2012 Cai Guo-Qiang Cecco Bonanotte Henning Larsen Philip Glass Yoko Morishita
2011 Bill Viola Anish Kapoor Ricardo Legorreta Seiji Ozawa Judi Dench
2010 Enrico Castellani Rebecca Horn Toyo Ito Maurizio Pollini Sophia Loren
2009 Hiroshi Sugimoto Richard Long Zaha Hadid Alfred Brendel Tom Stoppard
2008 Richard Hamilton Emilia och Ilja Kabakow Peter Zumthor Zubin Mehta Sakata Tojuro
2007 Daniel Buren Tony Cragg Herzog & de Meuron Daniel Barenboim Ellen Stewart
2006 Yayoi Kusama Christian Boltanski Frei Otto Steve Reich Maja Plisetskaja
2005 Robert Ryman Issey Miyake Yoshio Taniguchi Martha Argerich Merce Cunningham
2004 Georg Baselitz Bruce Nauman Oscar Niemeyer Krzysztof Penderecki Abbas Kiarostami
2003 Bridget Riley Mario Merz Rem Koolhaas Claudio Abbado Ken Loach
2002 Sigmar Polke Giuliano Vangi Norman Foster Dietrich Fischer-Dieskau Jean-Luc Godard
2001 Lee Ufan Marta Pan Jean Nouvel Ornette Coleman Arthur Miller
2000 Ellsworth Kelly Niki de Saint Phalle Richard Rogers Hans Werner Henze Stephen Sondheim
1999 Anselm Kiefer Louise Bourgeois Fumihiko Maki Oscar Peterson Pina Bausch
1998 Robert Rauschenberg Dani Karavan Álvaro Siza Sofija Gubajdulina Richard Attenborough
1997 Gerhard Richter George Segal Richard Meier Ravi Shankar Peter Brook
1996 Cy Twombly César Baldaccini Tadao Ando Luciano Berio Andrzej Wajda
1995 Roberto Matta Christo och Jeanne-Claude Renzo Piano Andrew Lloyd Webber Nakamura Utaemon VI
1994 Zao Wou-ki Richard Serra Charles Correa Henri Dutilleux John Gielgud
1993 Jasper Johns Max Bill Kenzo Tange Mstislav Rostropovitj Maurice Béjart
1992 Pierre Soulages Anthony Caro Frank Gehry Alfred Schnittke Akira Kurosawa
1991 Balthus Eduardo Chillida Gae Aulenti György Ligeti Ingmar Bergman
1990 Antoni Tàpies Arnaldo Pomodoro James Stirling Leonard Bernstein Federico Fellini
1989 Willem de Kooning
och David Hockney
Umberto Mastroianni I.M. Pei Pierre Boulez Marcel Carné

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ New York Times 1994-10-27, läst 2011-07-17

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]