Plácido Domingo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Plácido Domingo
Plácido Domingo, 2008.jpg
Födelsenamn José Plácido Domingo Embil
Född 21 januari 1941 (73 år)
Spanien Madrid, Spanien
Genre(r) opera
Roll tenor
År som aktiv 1957–idag
Artistsamarbeten José Carreras
Luciano Pavarotti
Webbplats Officiell webbplats

Plácido Domingo, född 21 januari 1941 i Madrid, är en spansk operasångare (tenor). Han anses vara en av de mest begåvade och hårdast arbetande musikerna med 140 roller i repertoaren (februari 2013), fler än någon annan tenor. Han är också beundrad för sin skådespelarförmåga, sin musikalitet och skarpa musikaliska intellekt, och det imponerande antalet och varierande rollerna som han behärskat.[1] Hans namn betyder ungefär fridfull söndag.

Domingos föräldrar var zarzuelasångare. När han var åtta år flyttade de till Mexiko där han studerade sång, piano och dirigering. 1957 debuterade han i en barytonroll i en zarzuela men han lade snart om rösten och sjöng 1961 Alfredo i Verdis La traviata i Monterrey i Mexiko. Första gången han väckte uppmärksamhet var då han samma år gjorde rollen som Arturo tillsammans med Joan Sutherland i Lucia di Lammermoor av Donizetti i Dallas i USA. Efter att ha sjungit några år på operan i Tel Aviv i Israel kom han 1966 till New York City Opera där han deltog i invigningsföreställningen i Lincoln Center. 1968 sjöng han för första gången på Staatsoper i Hamburg i Tyskland och på Metropolitan i New York i USA där han ryckte in för Franco Corelli i Cileas Adriana Lecouvreur och togs emot med sådant jubel att hans stjärnkarriär tog fart.

På 1970-talet etablerade han sig över hela världen som den ledande tenoren (jämsides med Luciano Pavarotti) i det italienska facket som Otello i operan med samma namn, Manrico i Trubaduren och Radamès i Aida, alla av Verdi, Andrea Chénier av Umberto Giordano och många andra partier. Han har även sjungit Lohengrin, Tannhäuser och Walther i Mästersångarna i Nürnberg av Wagner. 1985 avbröt han sin karriär i ett år efter den stora jordbävningen i Mexiko men återvände med oförminskad kraft.

Tillsammans med José Carreras och Luciano Pavarotti blev Domingo känd som en av de ”tre tenorerna”. Tillsammans framträdde och marknadsfördes de intensivt under 1990-talet.[1]

Domingo är även verksam som dirigent och chef över två operahus (Los Angeles-operan och Washington Opera i USA).[1]

Domingo blev 20 februari 2009 den förste mottagaren av Birgit Nilsson-priset på 1 miljon amerikanska dollar.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln grundar sig där inget annat anges på:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Artikeln om Domingo på engelska Wikipedia
  2. ^ ”The Winner”, The Birgit Nilsson prize, läst 19 februari 2009