Tokyo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Tokyo (olika betydelser).
Den här artikeln handlar om Tokyo innerstadsområde. Se även Tokyo prefektur.
Koordinater: 35°42′2″N 139°42′54″Ö / 35.70056°N 139.71500°Ö / 35.70056; 139.71500
Tokyo (東京)
Huvudstad
Från topp vänster:  Shinjuku, Tokyo Tower, Regnbågsbron, Shibuya, Japans parlament.
Flag of Tokyo Prefecture.svg
Flagga
PrefSymbol-Tokyo.svg
Stadsvapen
Etymologi: Bet. östra huvudstaden
Land  Japan
Prefektur Tokyo
Region Kanto
Distrikt 23
Koordinater 35°42′2″N 139°42′54″Ö / 35.70056°N 139.71500°Ö / 35.70056; 139.71500
Area 618,19 km²[1]
 - storstadsområde 13 572,29 km²[2]
Folkmängd 8 996 073 (1 oktober 2012)[1]
 - storstadsområde 35 682 460 (1 oktober 2005)[2]
Befolkningstäthet 14 552 invånare/km²
 - storstadsområde 2 629 invånare/km²
Grundad ca 1200
Guvernör Shintaro Ishihara
Tidszon JST (UTC+9)
Träd Ginkgo (Ginkgo biloba)
Blomma Japanskt körsbär
Fågel Skrattmås
Tokyo markerat på kartan över Japan.
Red pog.svg
Tokyo markerat på kartan över Japan.
Webbplats: Tokyo-23city.or.jp

Tokyo (japanska: 東京?, Tōkyō , [to:kjo:]) ligger i Tokyoprefekturen i Kantōregionen på östra Honshū och är Japans huvudstad. Tokyoområdet, Stortokyo, är med sina 35,7 miljoner invånare världens folkrikaste storstadsområde (folkräkning år 2005).[2] Administrativt försvann staden Tokyo redan 1943, men begreppet Tokyo används ofta om de 23 särskilda innerstadskommunerna (engelska: special wards) med sammanlagt cirka 9 miljoner invånare. Detta är Japans de facto-huvudstad.

Namnet Tokyo betyder bokstavligen östra huvudstaden. Tokio är en äldre stavning som fortfarande används i vissa språk. I Tokyo finns Japans parlament och kejsarpalatset där den kejserliga familjen bor. Staden är även hemvist för landets samtliga största medieföretag med tidningar och TV-kanaler men även internationellt aktiva japanska företag som Sony, Mitsubishi och Honda.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tokyos historia
Kronprins Hirohito inspekterar förödelsen efter den stora jordbävningen.
Brandbomber över Tokyo.

Staden, som tidigare hette Edo, började växa på allvar i samband med att det byggdes ett slott där 1457, även om det fanns viss bebyggelse tidigare. När Tokugawashogunatet skapades 1603 blev Edo dess regeringsstad, även om kejsaren bodde kvar i Kyoto, som fortsatte att vara den formella huvudstaden. När shogunatet föll 1868 beordrade kejsaren att staden skulle byta namn till Tokyo, som betyder östra huvudstaden (den västra huvudstaden var Kyoto), samtidigt som staden nu även blev formell huvudstad. Tokyo har allmänt varit accepterad som Japans huvudstad sedan 1869. Den 1 september 1923 drabbades staden av en stor jordbävning där uppemot 143 000 människor miste livet. Trots denna katastrof byggde man upp staden igen och befolkningen växte stadigt fram till andra världskrigets utbrott.

De första bomberna över Tokyo släpptes 18 april 1942, och fram tills krigsslutet 1945 mer än halverades Tokyos befolkning (se även Bombningarna av Tokyo 9-10 mars 1945). Efter krigets slut placerade de allierade sitt ockupationskontor i den sönderbombade staden, och återuppbyggnaden kom igång snabbt tack vare amerikansk hjälp. År 1964 var Tokyo värd för Olympiska sommarspelen. Under 1970-talet ökade befolkningen drastiskt då många arbetare lämnade landsbygden för att flytta in till staden. Detta tillsammans med den snabbt växande ekonomin gjorde Tokyo till en världsstad, men lade även grunden för den ekonomiska bubbla som skulle spricka i slutet av åttiotalet.

Tokyo stad[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1889 och 1943 fanns en stad vid namn Tokyo (japanska: 東京市?, Tokyo-shi) som i stort sett motsvarande dagens 23 särskilda innerstadskommuner. Staden Tokyo var indelad i 35 självstyrande områden som omvandlades till nuvarande 23 efter andra världskrigets slut.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tokyo ligger i Tokyo prefektur, vid Sumidaflodens mynning i Tokyobukten.

Inom de administrativa gränserna för Tokyo prefektur finns, förutom de 23 innerstadskommunerna, också 26 städer (japanska: ?, shi), ett distrikt (japanska: ?, gun), fyra "subprefekturer" (japanska: 支庁?, shichō) på två ögrupper i Stilla havet direkt söder om staden: Izuöarna (som ligger nästan parallellt med Izuhalvön) och Ogasawaraöarna som sträcker sig mer än 1000 km från fastlandsdelen av Japan. Dessutom finns fem "köpingar" (japanska: ?, machi) och åtta byar (japanska: ?, mura). De 23 innerstadsdistrikten ligger i östra delen av prefekturen, de städer och byar som ligger i västra delen brukar sägas ligga i Tamaområdet.

Tokyos innerstadskommuner[redigera | redigera wikitext]

Tokyos uppdelning i distrikt.

Tokyo är uppdelat i 23 innerstadskommuner (特別区, tokubetsu-ku; engelska: special ward), alla med sina egna borgmästare och församlingar, som dock lyder under länsstyrelsen för Tokyo, Tokyo-to-cho, på engelska "Tokyo Metropolitan Government". Varje innerstadskommun är i sig uppdelad i flera distrikt.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Tokyo har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta, fuktiga somrar och milda vintrar. Stadens läge vid Stilla havet ger den ett mildare klimat än övriga länder på samma latitud. Den genomsnittliga nederbörden är 1 380 mm per år, av vilket det mesta faller på sommaren. Vintrarna är relativt milda, snö är ovanligt men något snöfall inträffar nästan varje år. Den lägsta medeltemperaturen är mellan 5 och 6 °C i januari och februari. Å andra sidan är somrarna varma (medel 26 °C, men ofta över 30 °C) och mycket fuktiga. Två årliga regnperioder (tsuyu) präglas av tyfoner som medför stora regnmängder och hårda vindar. Man har uppmätt vindar på nästan 40 m/s och 70 mm regn på en timme.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Som en världsstad, med cirka 9 miljoner invånare inom de 23 distrikten, ökar befolkningen under dagarna med 2,5 miljoner människor när människor pendlar in till staden från omgivande områden. Extra tydligt är detta i de mest centrala distrikten, Chiyoda, Chuo och Minato, vars sammanlagda befolkning är mindre än 300 000 nattetid men är över 2 miljoner under dagarna.

Befolkning i Tokyo prefektur
Efter område1

Tokyo prefektur
Innerstadsdistrikt
Tama-området
Öar

12,6 miljoner
8,64 miljoner
4 miljoner
27 000

Efter ålder²

Unga (0-14 år)
Arbetande (15-64 år)
Pensionärer (mer än 65 år)

1,433 miljoner (12%)
8,507 miljoner (71,4%)
2,057 miljoner (16,6%)

Efter tidpunkt³

Dag
Natt

14,667 miljoner
12,017 miljoner

Efter nationalitet

Utländska medborgare

353 8264

1 1 juni 2007.
² 1 januari 2003.
³ 2000.
4 1 januari 2005.

2005 var de fem vanligaste utländska nationaliterna bosatta i Tokyo kineser (123 661), koreaner (106 697), filippiner (31 077), amerikaner (18 848) och britter (7 696).

Folkräkningen 1889 visade att 1 389 600 bodde i Tokyo stad, Japans största stad vid den tiden.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Neonskyltar på Yasukuni-dori i Shinjuku, Tokyo.

Tokyo är Japans samt världens största ekonomiska center [3]. De flesta av Japans bank-, försäkrings-, finans-, medie- och telekommunikationsföretag har sina huvudkontor här. Trots att Japan fortfarande inte helt återhämtat sig efter bankkrisen i slutet av åttiotalet är Tokyo en av de ledande ekonomiska motorerna i Asien.

Företag med huvudkontor i Tokyo[redigera | redigera wikitext]

Universitet[redigera | redigera wikitext]

Se även Tokyo prefektur

Staden har ett stort antal olika universitet och högskolor. Till elituniversiteten hör Tokyos universitet, Wasedauniversitetet, Meijiuniversitetet, Keiō universitet och Rikkyouniversitetet.

Stadsbild och turism[redigera | redigera wikitext]

Skyskrapor i Shinjuku med Mt. Fuji i bakgrunden.

Staden har många skyskrapor som till antalet är fler än i New York men som till skillnad från Manhattan inte är samlade på ett ställe utan sporadiskt utspridda över staden. Under 2011/2012 kommer världens nästa högsta byggnad stå färdig i Tokyo när nya TV-tornet Tokyo Sky Tree invigs. Tornet får bland annat ett utkiksdäck som spås bli stadens största besöksmål bland turister. Bland övriga skyskrapor kan nämnas Tokyo Metropolitan Government Building med för allmänheten gratis utkiksplatser i toppen, Sunshine 60 i Ikebukuro och Roppongi Hills. Rainbow Bridge, till de av människor byggda öarna Odaiba, är stadens kanske mest kända bro. Tokyo har flera parker, bland andra Ueno Park och Shinjuku Gyoen som på vårkanten är populäraplatser att beskåda körsbärsträdens blomning på. Tokyo Tower, på 332 meter är stadens gamla TV-torn, vars utformning liknar Eiffeltornet i Paris men som faktiskt slår sin föregångare i höjd. Tornet byggdes 1958 och är Tokyos högsta byggnad fram till att Tokyo Sky Tree står färdigt.

Kända områden i Tokyo[redigera | redigera wikitext]

Till Tokyos mer kända stadsdelar hör shoppingdistriktet Ginza i Chuo, teknikstaden Akihabara och Asakusa i Taito. Det senare området präglas av små, smala gatustumpar. Här finns mycket av den låga stadsbebyggelsen från det äldre Tokyos inre, fattigare delar (shitamachi) fortfarande kvar. För mode och ungdomskultur är Shibuya, Harajuku och Shinjuku intressanta områden. Andra kända stadsdelar och områden i Tokyo är Roppongi, Ikebukuro, Akasaka, Odaiba, Ebisu och Daikinyama.

Skyskrapor[redigera | redigera wikitext]

Rank Byggnad Höjd (m) Våningar Byggd
1 Tokyo Tower 332,6 6 1958
2 Tokyo Midtown 248.1 54 2007
3 Tokyo Metropolitan Government Building 242,9 48 1991
4 NTT DoCoMo Yoyogi Building 239,9 27 2000
5 Sunshine 60 239,7 60 1978


Högsta byggnadsverk i Tokyo är det 634 meter höga Tokyo Sky Tree. TV-tornet var färdigställt 2012 och är världens näst högsta (efter Burj Khalifa).
I Tokyo finns det även många shintohelgedomar, jinja och buddhisttempel, bland annat Meiji, Sensoji (buddhistiskt), Kōkyo, Yasukuni Jinja och Tsukiji Hongan-ji (buddhistiskt).

Sport[redigera | redigera wikitext]

Tokyo var värd för olympiska sommarspelen 1964 och försökte även få olympiska sommarspelen 2016. Sumobrottning är en känd sport. Den största arenan heter Ryōgoku Kokugikan. Den öppnades i januari 1985. Kapaciteten ligger på 13 000 åskådare.

Idrottslag[redigera | redigera wikitext]

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Baseball[redigera | redigera wikitext]

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Basket[redigera | redigera wikitext]

Volleyboll[redigera | redigera wikitext]

Rugby[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ett pendeltåg på Yamanote-ringlinjen.
Se även Tokyo prefektur

Lokal- och regionaltrafik[redigera | redigera wikitext]

Allmänna kommunikationer inom Tokyo domineras av ett väl utbyggt nät av tåg och tunnelbanor, som drivs av en mängd olika trafikhuvudmän. Bussar, monorail och spårvagnar spelar en sekundär matarroll till de tidigare. Stora stationer är Tokyo station och Shinjuku station, världens största, sett till antal resande.[4] Tokyos tunnelbana består av två konkurrerande nät. Tillsammans bildar de ett av världens största tunnelbanenät. Många av tunnelbanelinjerna är sammanbyggda med tåglinjer och har trafik även på dessa.

Interregional och internationell trafik[redigera | redigera wikitext]

Tokyo är navet för Japans inrikes- och utrikes trafik för tåg-, väg- och flygtransport. I Ōta finns Tokyos internationella flygplats ("Haneda") som främst har inrikesflyg. Utanför Tokyo ligger Naritas internationella flygplats, i Narita, Chiba prefektur, som är den största internationella flygplatsen.

Tre stationer i Tokyo trafikeras av Shinkansen. Tohoku, Joetsu, Hokuriku, Yamagata och Akita Shinkansen trafikerar Ueno station i Taito och terminerar på Tokyo station i Chiyoda medan Tokaido Shinkansen trafikerar Shinagawa station i Minato och terminerar på Tokyo station.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Masahiro Higashide Japansk sida med statistik över areal och folkmängd. Läst 16 januari 2013.
  2. ^ [a b c] Publikation 2005 Population Census of Japan, Overview Series No.9; Population of Major Metropolitan Areas, Statistics Bureau, Ministry of Internal Affairs and Communications, Japan; ISBN 978-4-8223-3577-9.
  3. ^ De 150 rikaste städerna år 2005 enligt BNP
  4. ^ ”Busiest station”. Guinness rekordbok. Guinness World Records. http://www.guinnessworldrecords.com/records-9000/busiest-station/. Läst 24 maj 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]