Prebende
Prebende (medeltidslat. præbenda "kosthåll", av lat. præbeo "erbjuda", "skänka". Uttalas [prebénnde]), var ett pastorat vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola som inte var kopplade till pastoratet självt..
Benämningen har uppkommit av att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker har för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra ecklesiastika ämbets- och tjänstemän, via Uppsala universitets privilegier. Så småningom fick även professorer utanför teologiska fakulteter prebenden som löneförbättring, om de först lät prästviga sig.
I senare tid har prebendepastoratens antal betydligt inskränkts, och från år 1910 fanns sådana förenade endast med biskopsämbetena (med undantag för Härnösand och Luleå), de teologiska professurerna i Uppsala och Lund (med ett undantag för vardera platsen) samt med fyra teologie lektorsbefattningar (i Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand). Dessa avskaffades successivt och slutligen 1941. Som längst levde prebendeinstitutionen kvar i Visby, där kyrkoherdetjänsten i domkyrkoförsamlingen ända fram till 1986 var biskopens prebende.
Källor [redigera]
- Prebende i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1915)
