Reichsmarine

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tysklands örlogsflagga under Weimarrepubliken

Reichsmarine var namnet på Tysklands flotta 1918 till 1935 då den bytte namn till Kriegsmarine under nazisttiden. Det var en del av riksvärnet, den tyska Weimarrepublikens krigsmakt.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

På grund av Versaillesfredens villkor efter första världskriget var Reichsmarines storlek starkt begränsad jämfört med andra stormakter. Mot slutet skedde dock en viss upprustning bland annat i och med sjösättningen av fickslagskeppen under det tidiga 1930-talet (innan Adolf Hitlers makttillträde).

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Under chefen för marinledningen lydde:

  • Flottans kommando under chefen för flottan. (Flaggskepp: Schleswig-Holstein) i Kiel
    • Chef för slagskeppen
      • Slagskeppen Hannover, Hessen, Schleswig-Holstein, Schlesien.
    • Chef för spaningsstridskrafterna
      • Lätta kryssarna Emden, Köln, Königsberg, Leipzig
      • I. Torpedbåtsflottiljen(Swinemünde)
      • II. Torpedbåtsflottiljen (Wilhelmshaven)
      • 1. Minröjningsflottiljen (Kiel)
  • Östersjöns örlogsstation (Kiel)
    • Östersjöns kustförsvar
      • Marinartilleribataljoner i Kiel, Swinemünde och Pillau
      • Kommendanturer i Swinemünde och Pillau
    • Östersjöns fartygsstammdivision
      • Östersjöns fartygsförband i Kiel
    • Östersjöns kustsignalväsende
    • Inspektionen för flottans undervisning
      • Marinskolor i Mürwik, Friedrichsort och Kiel- Wik.
      • Marinfackskolan
      • Marinarkivet (Berlin)
      • tidvis underställda skolfartyg
      • Övningsfartyget Niobe
    • Inspektionen för torped- och sjöminväsendet
      • Torpedförsöksanstalten i Eckernförde.
      • Torped- och signalskolan i Flensburg-Mürwik.
      • Torpedlaboratoriet i Kiel
      • Signalförsöksanstalen
      • Spärrförsökskommandot i Kiel
      • Spärravdelning i Kiel med spärrskola och spärrförband
  • Nordsjöns örlogsstation (Wilhelmshaven)
    • Nordsjöns kustförsvar
      • Marinartilleribataljon i Wilhelmshaven
    • Nordsjöns fartygstammdivision i Wilhelmshaven
      • Nordsjöns fartygsförband
    • Nordsjöns kustsignalväsende
    • Inspektionen för marinartilleriet
      • Fartygsartilleriförsöksanstalten i Wilhelmshaven
      • Fartygsartilleriskolan i Kiel
      • Kustartilleriskolan i Schillig och Wilhelmshaven.
    • Marindepåinspektionen i Wilhelmshaven
      • Marinartilleridepåer i Wilhelmshaven, Cuxhaven, Borkum , Pillau, Swinemünde och Kiel- Dietrichsdorf.
      • Marinspärrdepåer i Wilhelmshaven, Grauerort, Kiel-Dietrichsdorf
      • Marinskjutfältet i Altenwalde
  • Örlogsvarvet i Wilhelmshaven, samt marinarsenal, tekniskt institut, förvaltningsmyndigheter och marinlasarett.
  • Marina lokalmyndigheter i Hamburg, Bremen, Stettin och Königsberg.

Personal[redigera | redigera wikitext]

Grundläggande sjöofficersutbildning[redigera | redigera wikitext]

Utbildningssteg Längd i månader Genomförande Befordran efter stegets genomförande
Grundläggande infanteriutbildning
4
Stralsund eller Wilhelmshaven Gefreiter O.A.
Praktisk utbildning
5
Segelskolfartyg Seekadett
Praktisk utbildning
9
Skolkryssare Fähnrich z. See
Officerskurs
9
Sjökrigsskolan i Mürwik -
Praktisk fördjupningsutbildning
2
Torped-, artilleri-, infanteri-, spärr och förbindelsetjänst -
Fartygstjänst
10
Linjeskepp och kryssare Oberfähnrich z. See
Officerstjänst
6
.. Leutnant z. See

Källa:[1]

Grader och löner[redigera | redigera wikitext]

Lönegrad Grundlön i riksmark
utan bostadstillägg
Grad eller befattning
C1 24 000 Chefen för marinledningen
Amiral
C2 19 000 Viceamiral
Generalöverstabsläkare
C3 16 000 Konteramiral
Generalstabsläkare
C4 12 600 Kommendör
Generalläkare
C5 9 700 Fregattkapten
Generalöverläkare
C6 7 700 - 8 400 Korvettkapten
Överstabsläkare
C7 4 800 - 6 000 - 6 900 Kaptenlöjtnant
C8 2 400 -2 700 - 3 100 - 3 400 - 3 800 - 4 200 Löjtnant
Underlöjtnant
C9 3 400 - 3 800 - 4 200 Överläkare
Assistentläkare
C10 3 400 - 3 600 - 3 800 - 4 000 Övermusikmästare
C11 .. endast Reichsheer
C12 2 800 - 2 960 - 3 120 - 3 280 - 3 440 - 3 600 Däckofficer
C13 2 400 - 2 600 -3 000 Musikmästare
C14 2 200 - 2 400 - 2 600 - 2 800 Undervapenmästare
C15 2 400 Överfältväbel
Underläkare
C16 2 340 Fältväbel
C17 2 040 - 2 160 Underfältväbel
C18 1 920 Flaggkorpral (Maat)
Högbåtsman(Stabsgefreiter)
C19 1 680 - 1 740 - 1 800 Furir (Obergefreiter)
C20 1 410 Korpral (Gefreiter)
C21 1 260 Övermatros
C22 1 080 Matros

Källa:[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Källor[redigera | redigera wikitext]

Dirk Richhardt, Auswahl und Ausbildung junger Offiziere 1930-1945, Diss., Magdeburg 2002

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Richhardt 2002, sid. 277f.
  2. ^ Reichsgesetzblatt Teil I 1927, s. 391 f. 2015-03-13.