Kiel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°20′N 10°08′Ö / 54.333°N 10.133°Ö / 54.333; 10.133
Kiel
Kretsfri stad
Vy över centrala Kiel.
Vy över centrala Kiel.
Flagge der kreisfreien Stadt Kiel.svg
Flagga
Wappen Kiel.svg
Stadsvapen
Land  Tyskland
Delstat Schleswig-Holstein
Kretsfri stad Kiel
Koordinater 54°20′N 10°08′Ö / 54.333°N 10.133°Ö / 54.333; 10.133
Högsta punkt
 - höjdläge 74,2 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge m ö.h.
Area 118,65 km²[1]
 - storstadsområde 1 043,76 km²[1]
Folkmängd 238 281 (31 december 2009)[1]
 - storstadsområde 398 788 (31 december 2009)[1][2]
Befolkningstäthet 2 008 invånare/km²
 - storstadsområde 382 invånare/km²
Borgmästare Susanne Gaschke (SPD)
Postnummer 24000 - 24159
Riktnummer +49-(0)431
Kiels läge i Tyskland.
Kiels läge i Tyskland.
Webbplats: http://www.kiel.de/
Kiels hamn med bl.a. Stena Line färjan
Kiels hamn

Kiel är huvudstad i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein. Kiel är den största staden i Schleswig-Holstein och en traditionsrik universitets- och marinstad. Kiels hamn är en av de viktigaste i Östersjöområdet och har stor betydelse för fjärrtrafiken till och från Skandinavien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kiel anlades av Adolf IV av Schauenburg och erhöll lybsk statsrätt 1242. 1283 kom Kiel med i Hansan men uteslöts ur Hansaförbundet 1518, anklagade för sjöröveri. Staden hämmades starkt i sin utveckling av de närbelägna hansestäderna Lübeck och Hamburg. Den erhöll som residensstad för de Holsteinska grevarna viss lokal betydelse. Staden brändes dock ett flertal gånger under 30-åriga kriget av såväl svenska som kejserliga trupper.[3]


1665 grundades Kiels universitet Christian-Albrechts-Universität (CAU). 1773 hamnade Kiel under den danske kungen. Under Kosackvintern 1813 intogs Kiel av Sverige. 1814 hamnade Kiel åter under danskt styre. 1815 blev Kiel medlem i det tyska förbundet. 1806 hade det heliga tysk-romerska riket upphört att existera.

1865 flyttades Danzigs marinbas till Kiel och detta inledde stadens utveckling till storstad. Marinens närvaro ledde till en stark utveckling för mekaniska verkstäder och skeppsvarv som Krupp Germaniawerft och det som idag är HDW. I samband med grundandet av det Tyska riket 1871 blev Kiel en Reichskriegshafen. Mellan 1899 och 1910 fördubblades befolkningen från 100 000 till 200 000 då varvsindustrin blomstrade genom stora order från bl.a. den tyska marinen. 1895 öppnades Kielkanalen under namnet Kaiser-Wilhelm-Kanal vilket innebar Kiels uppgång till den tyska marinens huvudhamn.

1918 startades ett uppror av matroser i Kiel som blev startskottet för revolutionen som ledde fram till Weimarrepublikens grundade.

Efter första världskriget hamnade Kiel i en ekonomisk nedgång. Stadens stora industri för marinen försvann till stora delar som följd av Versaillesfördraget. Under 1930-talet startade nazistregimens en militär upprustning som ledde till att Kiel gick bättre ekonomiskt. Kiels viktiga läge för den tyska marinen och dess rustningsindustrier ledde till massiva bombningar av staden under andra världskriget.

1945 hamnade Kiel under brittisk ockupation och 1946 blev Kiel huvudstad i delstaten Schleswig-Holstein. Efter kriget kom många tyska flyktingar från Baltikum, Ost- und Västpreussen, Pommern och Mecklenburg till Kiel.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kiel har traditionellt präglats av varvsindustrin där man tillhört Europas stora, bl.a. genom Howaldtswerke Deutsche Werft AG. Idag finns delar av varvsindustrin kvar men Kiel är idag framförallt en stad knuten till tjänstesektorn. Kiel är en av Tysklands viktigaste hamnstäder och hit går färjor från bl.a. Norge och Sverige. Stena Line trafikerar dagligen mellan Göteborg och Kiel. Color Line trafikerar dagligen mellan Oslo och Kiel. Antingen åker man bara över till Kiel för att handla eller så tar med bilen och fortsätter ner i landet.

Marinen i Kiel[redigera | redigera wikitext]

Den tyska marinen har sedan mitten av 1800-talet spelat en viktig roll i staden och gör det fortfarande, trots att Tyskland under senare år minskat storleken på den tyska marinen. Kiel är hemmahamn för den tyska marinens skolfartyg Gorch Fock.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Kiels olympiahamn från 1936.

Den mest populära sporten i Kiel är handboll genom THW Kiel som under många år varit en av Tysklands bästa klubbar och som även är en av världens bästa klubbar genom att vinna Champions league 2007 och nå final i samma turnering 2008. Klubben har en mycket trogen fanskara från Kiel med omnejd samt tunga sponsorer som borgar för framgång. I klubben har flera svenska handbollsstjärnor spelat, bl.a. Staffan Olsson, Magnus Wislander och Stefan Lövgren.

Hamnstaden Kiel präglas också av segling och Kiel tillhör världens stora seglingscentra. Varje år arrangeras Kieler Woche som är världens största seglingstävling. Vid olympiska sommarspelen 1936 och olympiska sommarspelen 1972 hölls seglingstävlingarna i OS här. Den seglingshamn som användes 1936 ligger nära centrum medan den som stod klar inför spelen 1972, Schilksee, ligger längre ut i hamnen.

Holstein Kiel är staden mest framgångsrika fotbollslag. Laget har inte spelat i Bundesliga men 1912 blev man tyska mästare. Idag spelar man i division 3 (Regionalliga).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Kiels hamn
  • Oslokajen (Oslo-Kai)
  • Sverigekajen (Schwedenkai)
  • Marina minnesmonumentet i Laboe
  • U 995 vid marina minnesmonumentet i Laboe
  • Ubåtmonumentet i Möltenort
  • Olympiabyn i Olympiazentrum i Schilksee
  • Kielkanalens slussar vid Holtenau
  • Holtenaus fyr
  • Ostseehalle (Sparkassen Arena) THW Kiels hemmaarena

Museer[redigera | redigera wikitext]

  • Botaniska trädgården (Botanischer Garten)
  • Datormuseum (Computermuseum)
  • Konsthallen (Kunsthalle)
  • Maskinmuseum
  • Sjöfartsmuseet med museihamn (Schifffahrtsmuseum)
  • Stadsgalleri
  • Stadsmuseum i Warleberger Hof
  • Zoologiskt museum (Zoologisches Museum)

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Frankrike Brest (Frankrike), sedan 1964
Storbritannien Coventry (Storbritannien), sedan 1967
Finland Vasa (Finland), sedan 1967
Polen Gdynia (Polen), sedan 1985
Estland Tallinn (Estland), sedan 1986
Tyskland Stralsund (Mecklenburg-Vorpommern), sedan 1987
Ryssland Kaliningrad (Ryssland), sedan 1992
Ryssland Sovjetsk (Ryssland), sedan 1992
Panorama över Kiel
Panorama över Kiel


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Läst 30 november 2010.
  2. ^ Avser Kiel plus 81 andra städer och kommuner, vilka utgör Kiels centrala storstadsområde samt närmaste pendlingsorter. Kiels yttre pendlingsområde omfattar ytterligare 97 städer och kommuner (bland annat Neumünster), vilket gör att Kiels fulla pendlingsregion omfattar cirka 650 000 invånare, enligt 2008 års definitioner från Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung.
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 318 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]