Stralsund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°18′N 13°05′Ö / 54.300°N 13.083°Ö / 54.300; 13.083
Stralsund
Stad
Alter Markt med Nikolaikyrkan och rådhuset
Alter Markt med Nikolaikyrkan och rådhuset
Wappen Stralsund.svg
Land  Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Landkreis Vorpommern-Rügen
Koordinater 54°18′N 13°05′Ö / 54.300°N 13.083°Ö / 54.300; 13.083
Yta 39,07 km² (2011)[1]
Folkmängd 56 921 (2011)[2]
Befolkningstäthet 1 457 inv./km²
Borgmästare Alexander Badrow (CDU)
Postnummer 18435, 18437, 18439
Riktnummer 3831
Registreringsskylt HST
Kommunkod 13 0 73 088
Stralsund i Tyskland
Stralsund i Tyskland
Webbplats: http://www.stralsund.de www.stralsund.de
Stralsund sett från Altefähr
Stralsund sett från Mariakyrkans torn
Rügenbrücke Den nya förbindelsen mellan fastlandet och Rügen

Stralsund är en tysk hamnstad vid Östersjökusten och sedan år 2011 huvudort i den då nybildade Landkreis Vorpommern-Rügen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Staden hade 57 670 invånare år 2010. Genom sitt läge vid Östersjön och sin världsarvsmärkta historiska innerstad är Stralsund en av de viktigaste turistorterna i norra delen av Tyskland.

Stralsund anlades 1234, blev 1278 hansestad och har sedan dess alltid varit en betydande sjöfartsstad. Stralsund var i svensk ägo från den Westfaliska freden 1648 till 1815, då området avträddes till Preussen för en större summa pengar. Under perioden 1720-1815 var staden säte för den svenske guvernören i Pommern. Det finns talrika svenskminnen i Stralsund.

I Stralsund finns i dag skeppsvarv, den tyska marinens tekniska skola, bryggeri samt arbetsmarknadens försäkringsanstalt, som är den största arbetsgivaren. År 2002 togs den gamla stadskärnan i Stralsund upp på Unescos världsarvslista.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Stralsunds stadsvapen har medeltida ursprung. Under den svenska tiden på 1700-talet ändrades vapnet så att fältet blev blått och korset ersattes av en krona av guld, men på 1930-talet återgick man till nuvarande utseende. Tinkturerna rött och silver grundar sig på Hansans röd-vita färger.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Stralsund ligger i den nordöstra delen av det historiska landskapet Vorpommern i Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland. Stadens hamn ligger vid Strelasund i Östersjön, som skiljer det tyska fastlandet från ön Rügen och korsas av Rügenbron. I sundet utanför hamnen ligger den mindre ön Dänholm.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Stadens yta är 38,97 km² och med sina 58.027 invånare (2007) är den en av de tätast befolkade i Mecklenburg-Vorpommern. (1489 invånare per km²). Hansestaden Stralsund är indelad i följande stadsområden och stadsdelar:

Nr. Stadsområde Stadsdel Invånarantal
(2008[3])
01 Altstadt 4844
011 Altstadt Altstadt 4668
012 Altstadt Hafeninsel 24
013 Altstadt Bastionengürtel 152
02 Knieper 26.184
021 Knieper Kniepervorstadt 6071
022 Knieper Knieper Nord 6977
023 Knieper Knieper West 13.136
03 Tribseer 9418
031 Tribseer Tribseer Vorstadt 4939
032 Tribseer Tribseer Siedlung 3557
033 Tribseer Tribseer Wiesen 827
034 Tribseer Schrammsche Mühle 95
04 Franken 5869
041 Franken Frankenvorstadt 4642
042 Franken Dänholm 123
043 Franken Franken Mitte 338
044 Franken Frankensiedlung 766
05 Süd 3854
051 Süd Andershof 1345
052 Süd Devin 619
053 Süd Voigdehagen 90
06 Lüssower Berg 234
07 Langendorfer Berg 290
08 Grünhufe 6388
081 Grünhufe Stadtkoppel 292
082 Grünhufe Vogelsang 2545
083 Grünhufe Grünthal-Viermorgen 3471
084 Grünhufe Freienlande 80

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stralsund sett från Rügen.
Alter Markt (nordsidan)

Stralsund anlades 1234 av Wizlaw I, furste av Rügen. Trots att staden flera gånger blev härjad, växte den i betydenhet och var på 1300-talet, näst Lübeck, Hansaförbundets förnämsta stad och fick under de pommerska hertigarnas välde viktiga privilegier.

Staden slöt 24 juni 1628 förbund med Gustav II Adolf. Tidigare samma år hade den blivit hårt ansatt av de kejserliga trupperna under Wallenstein, för vars Östersjöplaner Stralsund var oundgänglig. Gustav II Adolf skickade trupper - 600 man Norrlandsknektar[4] - under Alexander Leslies överbefäl för att tillsammans med danska trupper hjälpa till med att försvara staden. Belägringshären tvingades att efter stora förluster bryta upp den 24 juli. Segern har firats årligen sedan dess. Stralsunds dåvarande befästningar utgjordes endast av en tornprydd ringmur samt av smala jordlinjer på och framför de dammar, som förenade den i övrigt, av en bred våt grav, omgivna staden med fastlandet. Sedan Gustaf Adolf i september 1630 kommit till Stralsund med större delen av sin armé och beslutat att göra Stralsund till sin operationsbas, förmåddes borgarna att förstärka försvarsverken med ett par bålverk samt raveliner och utanverk, allt palissaderat, vid Franken- och Knieperportarna ävensom befästningen på Dänholm.

Svensktiden[redigera | redigera wikitext]

Genom westfaliska freden (1648) kom Stralsund i svensk ägo och var, med vissa avbrott, under ett och ett halvt århundrade svenskarnas viktigaste förpost på kontinenten. I september 1678 anfölls staden av Otto Wilhelm Königsmarck med omkring 4 000 man. Staden försvarades av brandenburgare och danskar från batterier på Dänholm och på fastlandet. von Königsmark lät slutligen 157 grova kanoner spela mot staden, som råkade i brand. Borgarna gjorde myteri och 15 oktober 1678 måste Königsmarck dagtinga. Genom freden 1679 återgick Stralsund till Sverige och stadens illa medfarna försvarsverk återställdes och byggdes ut, bland annat med ett hornverk framför Knieperporten. → Under stora nordiska kriget blockerades Stralsund av de allierade (ryssar, sachsare, danskar) mellan 7 september 1711 och 7 januari 1712 samt hösten 1713. Den 11 november 1714 kom Karl XII till staden. I september, året därpå, belägrades den av de allierade (preussare, danskar, sachsare). Staden var då i tämligen gott försvarsstånd. Försvararna byggde dessutom, under belägringen, en mängd framskjutna verk, retrancherade Dänholm och Altefähr, iståndsatte Redewichskansen och byggde en reduttRuden. Försvaret leddes av kungen själv. Först 2 november 1715 öppnade fienden artillerield; i december 1715 började staden likna en grushög och redan 12 december 1715 var en bräsch skjuten. Natten till den 12 december 1715 lämnade Karl XII staden för att segla över till Skåne och följande dag tvingades staden kapitulera. Efter fredsslutet 1720 återlämnades Stralsund till svenskarna.

Under sjuåriga kriget blockerades Stralsund vintrarna 1757-1758 och 1758-1759 av preussarna. Enligt en av Virgin utarbetad plan arbetades "med force" på Stralsunds förstärkande från 1770 till 1776, varefter en av von Röök utarbetad förstärkningsplan följdes. I februari-mars 1807, under pommerska kriget 1805–07, var staden innesluten av fransmännen; de fördrevs ur Pommern, men återkom och började den 6 augusti 1807 belägra Stralsund, som redan den 20:e samma månad öppnade sina portar, sedan svenskarna natten innan övergått till Rügen. Fransmännen raserade en del av försvarsverken. Den 31 maj 1809 stormades, den av Schills friskara besatta, platsen av danskar och holländare. 1810 återfick Sverige Stralsund genom freden i Paris, men avträdde det jämte det övriga Pommern 1814 till Danmark, som 1815 överlät det till Preussen. 1873 upphörde Stralsund att vara fästning. Staden behöll länge sitt särskilda, under de katolska hertigarnas välde tillsatta, protestantiska stadskonsistorium. Stadens borgmästare, syndikus och rådsmedlemmar hade som sådana personligt adelskap, ett privilegium förlänat av Karl XII. Nicodemus Tessin d.ä. och Carl Wilhelm Scheele föddes och växte upp i Stralsund.

Efter första världskriget präglades staden av oroligheter tills en borgerlig stadsregering bildades 1919. Den upplöstes 1933 av nationalsocialisterna. Stralsund intogs av Röda armén den 1 maj 1945.

Efter 1945[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget blev staden 1945 en del av den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland, senare DDR. Under DDR-tiden byggdes ett flertal nya stadsdelar med elementhus, medan den gamla stadskärnan fick förfalla. Stadens näringsliv präglades framför allt av varvet Volkswerft, som byggde fartyg för Sovjetunionen.

Efter 1990[redigera | redigera wikitext]

Efter Tysklands återförening 1990 blev Stralsund modellstad för stadsplaneringen i de nya förbundsländerna. Den historiska stadskärnan sanerades grundligt och de kringliggande bostadsområdena renoverades och revs delvis.

Sedan 2002 utgör de två historiska stadskärnorna i Stralsund och Wismar tillsammans en del av Unescos världsarv, i egenskap av unikt välbevarade medeltida hansestäder.[5]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet har haft stora svårigheter efter återföreningen som ännu inte är övervunna. En stor arbetsgivare är varvsindustrin Volkswerft Stralsund. I staden finns även bryggeriet Störtebeker som bland annat producerar Störtebeker och Stralsunder Pils. Sommartid är orten ett viktigt turistmål i egenskap av världsarv och infartsport till semesterön Rügen.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Historiska minnesmärken[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta stadsdelen, med omkring 570 medeltida hus, ligger kring Alter Markt. Stralsund har tre medeltida kyrkor:

Därutöver finns rådhuset från 1200-talet, som har sitt nuvarande utseende efter arkitekten Nils Eosander och det 1250 grundade Katharinenklostret, som sedan 1924 är ett kulturhistoriskt museum. I staden finns även det forna Johannisklostret, numera stadsarkiv. Av nyare datum, ombyggt 1740, ligger vid rådhustorget det svenska kommendanthuset, där stadens högste militäre befälhavare bodde. Fortifikationsingenjören, överstelöjtnant Cornelius Loos. stod för ritningarna till guvernörspalatset för Svenska Pommern, som uppfördes under åren 1726-1730.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Akvarium på Ozeaneum
  • Det tyska havsmuseet, Deutsches Meeresmuseum, med Ozeaneum Stralsund, är det mest besökta museet i norra Tyskland.
    • Museets huvudbyggnad ligger i Katharinenkloster i Stralsund, och visar bland annat utställningar om sjöfart, fiske och liv i haven.
    • Ozeaneum i Stralsunds hamn utgör en modern filial till museet, öppnad 2008, och är ett akvariemuseum, med stora akvarier och utställningar omkring temat Östersjöns och de nordliga världshavens växt- och djurliv.
    • Nautineum på ön Dänholm utanför Stralsunds hamn utgör en filial som särskilt behandlar sjöfart och utforskning av haven, samt skeppsvarvet i Stralsund.
    • Natureum Darsser Ort är en filial belägen i Darsser Ort på norra delen av ön Darss, och behandlar särskilt öns landskap och växt- och djurliv.
Hiddenseesmycket, ett av de mest berömda konstföremålen på det kulturhistoriska museet.
  • Kulturhistorisches Museum har flera filialer i staden:
    • Huvudbyggnaden i Katharinenkloster innehåller utställningar om stadens historia och samlingar av porträtt, mynt, vetenskapliga instrument och konstföremål.
    • Museumsspeicher, beläget i en gammal lagerbyggnad på Böttcherstrasse, innehåller museets leksakssamlingar och etnografiska utställningar.
    • Museumshaus på Mönchstrasse visar det vardagliga livet i ett medeltida köpmannahus, i ett restaurerat historiskt hus.
    • Marinmuseum vid skansen på Dänholm visar Tysklands militära marinhistoria, från grundandet av Preussens flotta till nutid, och har även utställningar om undervattensarkeologi.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Stralsunds teater

Sedan 1995 utgör Stralsunds teater en av tre scener tillhörande Theater Vorpommern. De två andra scenerna är belägna i Greifswald och Putbus.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägtrafik[redigera | redigera wikitext]

Den närmaste motorvägen är den tyska östersjökustmotorvägen A20, med en avfart belägen omkring 30 km söder om Stralsund vid Grimmen.

Förbundsvägarna B 96 (norrut mot Sassnitz och söderut mot Berlin och Zittau) samt B 105 (Selmsdorf-Greifswald) passerar genom Stralsund. B 194 söderut mot Gross Plassten börjar i Stralsund.

Bundesstrasse 96 passerar vid Stralsunds hamn Rügenbron över Strelasund, mellan fastlandet och ön Rügen.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Stralsunds centralstation

Stralsunds centralstation har direkta fjärrtågs- och regionaltågsförbindelser västerut mot Rostock och Hamburg, mot Berlin över Prenzlau eller Neubrandenburg, mot städerna Sassnitz, Binz och Bergen auf Rügen, samt mot Świnoujście och ön Usedom.

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

Den mest kända personen med anknytning till staden idag är förbundskanslern Angela Merkel, som är direktvald förbundsdagsledamot i stadens valkrets och har sitt lokala kontor i staden.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ www.stralsund.de, läst 25 April 2009 (PDF)
  4. ^ Andersson, Ingvar (1950). ”Sverige blir en stormakt”. Sveriges historia. Stockholm: Natur och kultur. sid. 204. Libris 1498697 
  5. ^ http://whc.unesco.org/en/list/1067 UNESCO World Heritage List

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Stadspanorama sett från Marienkirche