Republiken Novgorod

Från Wikipedia
Version från den 16 mars 2017 kl. 21.41 av Hexmaster (Diskussion | Bidrag) (Tog bort ett långt och märkligt stycke i inledningen om att RN kallades "feodal republik" i Sovjet etc.)
Republiken Novgorod
Новгородская республика Novgorodskaya Zemlja

11361478


Vapen

Republiken Novgorod runt år 1400
Republiken Novgorod runt år 1400
Republiken Novgorod runt år 1400
Huvudstad Novgorod
Språk Officiellt:
Gammal Novgoroddialekt,
Gammalkyrkslaviska
Inofficiellt:
Germanska språk
Uraliska språk
Religion Ortodox kristendom
Bildades 1136


Upphörde 1478


Marknadsplats i Republiken Novgorod, målad 1909 av Appolinarij Vasnetsov (1856-1933).
Medeltida mur från Novgorods kreml

Republiken Novgorod (ryska: Новгородская Республика, Novgorodskaja Respublika) eller Novgorod-landet (ryska: Новгородская земля, Novgorodskaja zemlja) var en stor medeltida rysk stat som sträckte sig från Östersjön till Uralbergen mellan 1100- och 1400-talen.

Gränsen mot dåvarande Sverige reglerades i Nöteborgstraktaten 1323, en fred som följdes av kung Magnus Erikssons första korståg mot Novgorod 1348 och andra korståg 1350.

Städer som Staraja Russa, Staraja Ladoga, Torzjok och Nöteborg var också delar av det novogorodska landet.

Staden Pskov var från början en del av det novgorodska riket, men hade de facto självständighet sedan senast 1200-talet. Flera furstar, som Dovmont och Vsevolod Mstislavitj styrde i Pskov utan att lyda fursten eller andra makthavare i Novgorod. Pskovs självständighet bekräftades 1348 under Bolotovofördraget. Även efter detta styrde ärkebiskopen i Novgorod över kyrkan i Pskov dock, och behöll titeln "Ärkebiskop över Novgorod den store och Pskov" till 1589. Mellan 1100- och 1400-talen bredde Republiken Novgorod ut sig åt öst och nordöst. Novgorodborna utforskade områdena kring Onega, längs med Norra Dvina och Vita havets kustlinjer. I början av 1300-talet utforskade novgorodborna Norra ishavet, Barents hav, Karahavet och den västsibiriska floden Ob.

De ugriska stammarna, som befolkade norra Uralbergen, behövde betala skatt till Novgorod den store. Länderna norr om staden, som var rika på päls, havsfauna, salt, med mera, var av stor ekonomisk vikt för Novgorod och de slogs i ett långvarigt krig med Moskva som började i det sena 1300-talet för att kunna behålla området. Förlusten av dem betydde ekonomisk och kulturell tillbakagång för staden och dess invånare. Förlusten av dessa länder ledde till en kraftig nedgång för republiken.

Se även

Bibliografi

Källor

Översättning från engelska Wikipedia


Externa länkar