Pälsverk

Päls från opossum.

Päls eller pälsverk är ett material från pälsdjur, beredda skinn av pälsdjur för kläder. Den person som bereder råa hudar till skinn och läder kallas för garvare. Den person som av beredda pälsar tillverkar bland annat kläder kallas körsnär.

Att bära päls utgör ett av de tidigaste sätten att klä sig varmt; man laskade samman pälshudarna med senor eller skinnremsor. Pälsskinn var en begärlig handelsvara redan under vikingatiden. Så småningom blev päls en symbol för härskarklasser och absolut lyxvara, och så skulle det förbli långt in på 1900-talet.

En kortare period, under andra världskriget överproducerades pälsvaror och priserna föll så kraftigt att päls blev vardagsvara på 1950-talet.^{[källa behövs]}

I Sverige har pälsbranschen har krympt under flera decennier. Diskussionen om djurhållningen i pälsindustrin har tilltagit sedan 1980-talet, men flera faktorer har spelat in. Det finns få utbildade körsnärer och branschen kan inte konkurrera med utländska priser. Dessutom har nya moden och mildare vintrar påverkat efterfrågan.

Svensk pälsproduktionen består till största del av minkpälsar. Många av farmerna återfinns på Listerlandet i Blekinge. Som mest har det funnits 1500 farmar i Sverige. Kina och Ryssland dominerar både produktion och konsumtion i pälsbranschen.

Pälsverk efter djurart

Olika pälsverk.

Detta avsnitt bygger på uppgifter från 1900-talets början samt från 1960-talet och kan vara föråldrade samt inkludera numera hotade djurarter.

• Primater
  • Apor
    • Benapa ger ett ca 50 cm långt skinn med glänsande, långa svarta hår. I början av 1900-talet använde franska körsnärer apskinn som besats, men då dessa blev dyrare upphörde importen från Togo och Guldkusten där skinnen producerades.
  • Människor har ovanligt lite päls för att vara apdjur, främst för att kroppen började kylas ner när människorna började springa, och därför kyldes ner av vinden. Människans päls sprider sig över hela kroppen förutom handen och fotens undre del, men är vanligast på huvudet och vid fortplantingsorganen, och i mäns fall även på bröstet och på ansiktet.
• Kattdjur
  • Tamkatt och vildkatt ger goda och mjuka pälsverk i växlande färger. Brokiga och vita kattskinn används till pälsfoder. Kattskinn anses traditionellt vara ett gott medel mot reumatism och används även i samtiden (1999) av reumatiker.
  • Lejon, tiger, puma, jaguar ger sträva fällar som, enligt västerlänningar under tidigt 1900-tal, lämpade sig bäst till mattor och väggprydnader. Under 1960-talet hade detta enligt Fränkel kommit ur bruk främst på grund av att skinnen ansågs skräpa ned.
  • Lodjur ger ett mjukt och långhårigt skinn. Den bästa kvaliteten anses komma från Sibirien.
• Hunddjur
  • Tamhund ger ett grovt pälsverk som kan användas till fällar, pälsar, muffar och liknande.
  • Varg ger en tät, grov, långhårig och varm päls. Den bästa kvaliteten anses komma från Sibirien.
  • Rödräv ger en päls som är rödbrun med vit hals och buk. Rödräv brukar vanligens rundflås.
  • Polarräv
  • Blåräv
  • Silverräv, svart variant av rödräv med ljusa hår i pälsen. Förekommer även farmad, främst i Ryssland.
  • Svarträv
• Mårddjur
  • Sobel Nära släkting till mården. Lever idag nästan uteslutande i den ryska taigan där en begränsad jakt är tillåten. Pälsen är dyrbar, den mörka formen betingar högst pris.
  • Iller
  • Mink
  • Hermelin
  • Järv
  • Utter
• Viverrider
  • genetter
  • sibetkatt
• björn
• tvättbjörn förekommer både farmad och jagad. Pälsen kallas också sjubb
• gnagare
  • ekorre
  • bäver
  • hamster
  • kanin
  • chinchilla
• klövdjur
  • får
    • mufflon
    • persian
  • get
  • hjort
  • rådjur
  • älg
  • vildsvin
• säl
• mullvad

Kritik mot pälsindustrin

Idag ifrågasätter djurrättsgrupper, som exempelvis Djurens Rätt, PETA och Djurrättsalliansen det etiskt rätta med att bära päls.