Ringmaskar
| Ringmaskar | |
Europeisk daggmask
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djurriket Animalia |
| Stam | Ringmaskar Annelida |
| Vetenskapligt namn | |
| § Annelida | |
| Klasser | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ringmaskar (Annelida) är en stam inom djurriket med mer än 15 000 nu levande arter, mestadels levande i havet men en del även i sötvatten eller på land, till exempel daggmaskar. Ringmaskar är antingen nedbrytare, som daggmaskarna, eller parasiter, som iglar, och vissa havsborstmaskar är även rovlevande. Storleken varierar, de minsta arterna blir omkring en millimeter långa medan de största arterna kan bli upp till tre meter långa.
Ringmaskarnas kroppar är uppdelade i segment som liknar ringar och fungerar i viss mån som självständiga enheter. Varje ring har fyra borst som används när masken kryper fram i jorden. Kroppen är vanligen långsträckt, mjuk, tillplattad och vätskefylld. Tarmen sträcker sig genom hela kroppen, från mun till anus. Kroppshålan är vätskefylld, och genom sammandragning av muskler pressar vätskan kroppen i rörelse. Ringmaskar har en primitiv hjärna med enkla känselorgan som ögon och tentakler.
Daggmaskar är både hane och hona samtidigt, se hermafroditism. De byter spermier under parningen och befruktar varandras ägg.
Det finns cirka 700 arter av ringmaskar i Sverige.
