Robert Almström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Robert Almström (1834-1911)

Adolf Fredrik Robert Almström (i riksdagen kallad Almström i Stockholm), född 19 augusti 1834 i Åmåls stadsförsamling, död 17 september 1911 i S:t Matteus församling, Stockholm, industriidkare och politiker, direktör för Rörstrands porslinsfabrik 1893-1909.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Robert Almström var son till apotekaren Per Olof Almström och Sofia Charlotta Gjörcke. Han erhöll 1850 anställning vid Rörstrands porslinsfabrik. Efter studieresor i utlandet antogs han 1855 till förste verkmästare vid nämnda fabrik, blev 1863 delägare i densamma och dess tekniske disponent samt är sedan 1893 dess såväl tekniske som administrative ledare. Han införde där dels efter eget huvud, dels efter utländska förebilder flera nya tillverkningsmetoder och fabrikat, ombyggde hela fabriken, vars tillverkning mer än tiodubblades mellan 1855 och 1895.

Han ombildade också Rörstrandsarbetarnas sjuk- och begravningskassa samt inrättade deras pensionskassa. Anläggningen av porslinsfabriken Arabia i Helsingfors planlades av honom. I "Uppfinningarnas bok" (bd 4, 1873) författade han avdelningen "Lervarorna och deras tillverkning", varjämte han skrivit åtskilliga smärre tekniska uppsatser. Han var ledamot av Vetenskapsakademien från 1894.

Almström hade flera offentliga uppdrag. 1888–96 var han en av Stockholms stads valkrets representanter i riksdagens första kammare, och 1898–1910 representerade han Gävleborgs läns valkrets. Han var därunder ledamot av lagutskottet (1889), bevillningsutskottet (1892–96 och 1898–1903) samt av särskilda utskott (1890 för arbetareförsäkringsfrågan och 1901 för försvarsfrågan). I egenskap av utpräglat konservativ och en av den protektionistiska kammarmajoritetens främsta märkesmän, frambar han 1895 motionen om mellanrikslagens uppsägning och hade plats i partiets förtroenderåd 1894–96 och från 1899. I socialpolitiska och unionella frågor intog Almström i regel en ganska återhållande ställning. Vid rösträttsfrågans behandling 1902 anslöt han sig till Hugo Tamms skrivelseförslag. Särskilt vurmade han för försvarsväsendets utveckling, och knöt sitt namn vid förslagen (1895 och 1896) om upptagande av stora lån till ökande av flottan och fasta försvarets utveckling samt (1899) om väsentlig ökning av de av k. m:t begärda anslagen till nya gevär, krigsfartyg m. m.

Bland Almströms övriga offentliga uppdrag märkes hans ledamotskap i kommittén för Kommersekollegiums ombildning och inrättande av industri- och handelskamrar (1883–85), tullkommittén (1888–92), arbetareskyddskommittén (1891–92), kommittén för Stockholmsutställningen 1897 samt kommittéerna för Sveriges deltagande i världsutställningarna i Paris 1878, Chicago 1893 och Paris 1900. Han var även stadsfullmäktig i Stockholm 1875–1891 och ledamot av direktionen över undervisningsverken i Stockholm 1883–1891. Sedan 1895 var han riksbanksfullmäktig.

Partipolitiskt var Almström med i Första kammarens protektionistiska parti 1888 till 1896 och sedan från 1898 till 1909. 1910 var han med i Det förenade högerpartiet

Familj[redigera | redigera wikitext]

Almström gifte sig två gånger. Första gången gifte han sig med Eva Cecilia Teresia Påhlman (född 1845 i Skirö, död 1876 i Adolf Fredriks församling, Stockholm). 1882 gifte han sig med Eva Påhlmans systerdotter Eva Maria (Mia) Andersberg (född 1860 i Adolf Fredriks församling, död 1942 i Hedvig Eleonora församling).

Med sin första fru fick Robert Almström fem barn:

Med sin andra fru fick Almström fyra barn:

  • Maria Almström, född 1883
  • Ida Almström, född 1885
  • Karl Almström, född 1886
  • Märta Almström, född 1891

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 119
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Almström, Adolf Fredrik Robert, 1904–1926.