Rudolf Klinckowström

Från Wikipedia
Version från den 22 december 2017 kl. 04.40 av FranzGall (Diskussion | Bidrag) (Kategori.)
Rudolf Klinckowström
Född8 augusti 1816[1][2]
Sankt Nikolai församling, Sverige
Död20 november 1902[1][2] (86 år)
Hedvig Eleonora församling, Sverige
BegravdEkerö[3]
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, militär, politiker
Befattning
Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1878–1899)
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti ()[4]
Lantmannapartiets filial ()[4]
MakaMarie Klinckowström
BarnAxel Klinckowström (f. 1867)
FöräldrarAxel Leonhard Klinckowström
Redigera Wikidata

Rudolf Mauritz Klinckowström, född 8 augusti 1816 i Stockholm, död 20 november 1902, militär, politiker och författare. Han var ägare till godset StafsundEkerö.

Hans föräldrar var friherre Axel Leonhard Klinckowström och Kristina Charlotta Österberg. I sitt giftermål 1863 med Marie Françisca Emilia de Labensky (Marie Klinckowström) hade han sonen Axel Klinckowström. Det var genom äktenskapet han fick godset Stafsund och stora ägor på Ekerö.

Militär bana

Klinckowström erhöll sin grundutbildning på Karlberg där ha utexaminerades 1836 till Ingenjörstrupperna. 1844 blev han utnämnd till generalstabsofficer och tjänstgjorde 1849-50 såsom stabsadjutant hos högste befälhavaren för svensk-norska ockupationskårenFyn. 1851 blev han ledamot av krigsvetenskapsakademien och 1858 överstelöjtnant i armén samt utnämndes 1859 till militärattaché i Wien. 1865/1866 entedliages han på egen begäran från sina militära befattningar.

Sveriges riksdag

1844 intog Klinckowström sin plats på riddarhuset, i vars förhandlingar han deltog under alla riksdagar utom 1859-60 och 1862-63. Klinckowström, som oftast räknades till riddarhusets vänstra center, motarbetade representationsreformen. 1878 inträdde Klinckowström som Älvsborgs läns representant i första kammaren och var riksdagsman till och med 1899 års riksdag. I första kammaren anslöt sig Klinckowström till det då härskande lantmannapartiets politik, han blev en förkämpe för rundliga nedprutningar i statsverkspropositionen och höll ett vaket öga på byråkratin, samtidigt som han röstade för grundskatternas avskrivning.

Bibliografi

  • Historiska uppgifter rörande svenska generalstabens organisation. Stockholm. 1849. Libris 2095412 
  • Jordbrukets nöd och hjelp. Stockholm: förf. 1867. Libris 1586285 
  • Grundskatterna samt rustning och rotering : deras uppkomst och beskaffenhet m. m. Stockholm: Fritze. 1875. Libris 1582620 
  • Lediga stunders vittra tidsfördrif. Stockholm. 1883. Libris 1598113 

Redaktörskap

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Rudolf M Klinckowström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Rudolf Maurits Klinckowström, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Klinckowström, Rudolf Mauritz, Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 242, läst: 23 april 2024.[källa från Wikidata]

Vidare läsning