Söderlingska ängen
Söderlingska ängen är ett bostadsområde i stadsdelen Majornas 3:e rote i Göteborg. Området uppfördes under åren 1936–1939 efter en stadsplan upprättad av Uno Åhrén.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Under 1860-talet köptes fastigheten Hålekärr[1], som marken tillhörde, av orgelbyggaren Johan Nikolaus Söderling. Stadsdelarna Kungsladugård och Majorna byggdes ut strax före 1930-talet enligt stadsplan framtagen av Albert Lilienberg. Ännu i början av 1930-talet var området på Söderlingska ängen obebyggt.[2]
När Uno Åhrén efterträdde Lilienberg som förste stadsingenjör år 1932, omarbetade Gunnar Sundbärg och Åhrén år 1933 Lilienbergs stadsplan med kringbyggda kvarter. Den nya stadsplanen utgick från funktionalismens ideal med ljus, luft och grönska. Bebyggelsen kom att bestå av rader med landshövdingehuslameller med en park centralt placerad. Området placerades på den Söderlingska ängen och de omkringliggande bergen bebyggdes inte.[3] Bebyggelsen uppfördes under åren 1936–1939.[4] I en debattartikel kallades den av Åhrén omarbetade stadsplanen för Söderlingska ängen "en öppen, socialistisk stadsplan".[5]
Trafikmässigt lades Ekedalsgatan in som en huvudtrafikled och Såggatan anslöts till denna. Där dessa gator möttes drogs den nya Hålekärrsgatan upp mot Slottsskogens nordvästra entré. Söder om Hålekärrsgatan reserverades ett område för idrottsändamål, på vilket Majvallen kom att anläggas år 1944.[6] Söderlingsgatan, som är belägen i området, föreslogs först benämnas Brantingsgatan efter framlidne Hjalmar Branting.[1] Fastigheten Hålekärr nämns tidigast år 1779.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Baum 2001, s. 282.
- ^ Jonsson 2018, s. 9.
- ^ Jonsson 2018, s. 11.
- ^ Lönnroth 1999, s. 303.
- ^ Caldenby 2020, s. 317.
- ^ Jonsson 2018, s. 11–12.
- ^ Baum 2001, s. 138.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Caldenby, Claes (2020). ”1900-talets göteborgsarkitektur”. Göteborg: förr och nu. Göteborgs Hembygdsförbund. Libris hv56pp3df9ml82t4. ISBN 9789163908071
- Jonsson, Kristian (oktober 2018). ”Majvallen – Kulturmiljöunderlag” (pdf). Kulturmiljörapport 2018:05. Göteborgs Stadsmuseum. https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Majorna%20-%20%C3%84ndring%20av%20del%20av%20detaljplan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6renings%C3%A4ndam%C3%A5l%20vid%20Majvallen-Plan%20standardf%C3%B6rfarande%20-%20granskning-Kulturmilj%C3%B6underlag/$File/Kulturmiljounderlag%20Majvallen.pdf?OpenElement. Läst 18 februari 2023.
- Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 9189088042
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Söderlingska ängen.