Uno Åhrén
Uno Åhrén, född 6 augusti 1897 i Stockholm, död 8 oktober 1977 i Arvika, var en svensk arkitekt och framstående stadsplaneman[1]. Han blev känd som en av funktionalismens främsta företrädare i Sverige och ingick på 1930 och 1940-talen i den banbrytande Bostadssociala utredningen. Han var Sveriges förste professor i stadsbyggnad.[2]
Uno Åhrén var son till redaktör Emil Åhrén och Erika Österman.
Innehåll |
[redigera] Liv och verk
Som praktiserande arkitekt debuterade Uno Åhrén med en bostadsinredning på Hemutställningen 1917. Han ritade tillsammans med Sven Markelius KTH:s kårhus 1928-30 och medverkade med lägenheter och möbler vid Stockholmsutställningen 1930, på utställningens avdelning för människor med begränsade ekonomiska resurser. Uno Åhrén ingick även i den socialt engagerade funktionalismens programskrift "acceptera" som utgavs året efter Stockholmsutställningen. Han tog tidigt intryck av Le Corbusiers arkitektur och av Tysklands socialt inriktade bostadsbyggandet vid 1920-talets mitt med arkitekten Walter Gropius som förgrundsgestalt.
Uno Åhrén beskrev de funktionalistiska idéerna som en kritik av tradition och auktoritet tillhöriga ett försvinnande samhälle. Varje arkitektonisk stil är ett uttryck för ett visst samhälle, en särskild kultur, menade han. Sedan det moderna samhället redan var verklighet, var det bara att acceptera den stil som modernismen bar inom sig.
Foto: Holger Ellgaard 2007
Uno Åhrén hade ett starkt engagemang i samhällsplaneringen och deltog flitigt i den bostadspolitiska debatten med debattartiklar i bl a facktidskriften Byggmästaren. Till Uno Åhréns mest kända artiklar hör hans första, Brytningar från 1925, varifrån en av periodens mest citerade meningar hämtas: "Utseendet framstår snarare som den blotta yttre aspekten av själva arbetet, den rationella tekniken, den förnuftiga ekonomin."
Genom sina teoretiska insatser har Uno Åhrén kommit att räknas som funktionalismens främste introduktör på svensk mark. Han hade, liksom Gunnar Sundbärg och Sven Markelius kontakt med det funktionalisternas internationella arkitektnärverk CIAM redan från starten 1928.
Uno Åhrén var bland annat initiativtagare till stadsplanen för Årsta centrum, som ritades av Erik och Tore Ahlsén, ett av de första genomförda samhällscentrumen utifrån den från England inspirerade grannskapsplaneringen "community centre".
Han var också en av författarna till manifestet acceptera, som gavs ut 1931, samt ansvarig utgivare vid grundandet av tidskriften PLAN 1947.
Åhrén promoverades till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1974.[3] Som arkitekt under mellan och efterkrigstiden deltog Åhrén i hög grad till det normativa och standardiserade bostadsbyggande som präglade tiden, han ingick i kretsen kring Alva och Gunnar Myrdal och tidens sociala ingenjörskonst med en stark övertygelse att bostaden och stadsplanen bidrog till en mer delaktig och "demokratisk" medborgare.
[redigera] Övriga arbeten (urval)
- Villor i kvarteret Eldstaden i Stora Mossen 1927, del av utställningen Bygge och Bo
- Fordhuset för Ford Motor Company, Stockholms frihamn 1930-31 och 1947
- Biografen Flamman vid Hornstull 1930
- Radhus i Norra Ängby, Bromma 1931-40
- Stadsplanen för Johanneberg, Göteborg 1937
- Stadsplanen för Skår, Göteborg 1933
- Stadsplanen för Strömmensberg, Göteborg
[redigera] Befattningar
- Göteborgs stadsplanechef 1932-1943
- Chef för Riksbyggen 1943-1945
- Professor i stadsbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1947-1963
[redigera] Litteratur och källor
- ^ Yngve Larsson (1947). ”Regionplaneringens administrativa problem”. PLAN (Stockholm: Föreningen för Samhällsplanering) (1:47): sid. 4. ISSN 0032-0560. Libris 8258191
- ^ Nationalencyklopedin online, ne.se/uno-hren
- ^ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009
- Myrdal, Gunnar; Åhrén Uno (1933). Bostadsfrågan såsom socialt planläggningsproblem: under krisen och på längre sikt : en undersökning rörande behovet av en utvidgning av bostadsstatistiken. Stockholm: Kooperativa förbundet i distr.. Libris 1349470
- Åhrén, Uno (1942). Arkitektur och demokrati. Stockholm: Kooperativa förbundet. Libris 145716657166
- Fredric Bedoire och Henrik O. Andersson (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (utgåva 3:e upplagan). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91 518 1125 1
- Svensk Arkitektur, Byggförlaget 1986
- Eva Rudberg; Öberg Astrid, Reuterskiöld Barbro (1981). Uno Åhrén: arkitekt och planerare. Stockholm: Arkitekturmuseet. Libris 7749283. ISBN 91-85460-09-5
