Salome (opera)

Från Wikipedia

Salome är en tysk opera i en akt med musik av Richard Strauss. Libretto av Hedwig Lachmann baserat på Oscar Wildes skådespel med samma namn.

Historia

Operan tillhör till Richard Strauss tidigare kompositionsperiod och karakteriseras av briljant och extravagant tonalitet och avancerad harmonik, tillika ett starkt psykologiskt samspel mellan handlingen, librettot och musiken. Man ser tydligt samband till hans orkestrala tondikter med lika raffinerad orkestrering. Den sensuellt och erotiskt laddade stämningen i kombination med den "svåra" musiken chockerade samtida operabesökare och kritiker. I dag betraktar man verket som en av de absoluta höjdpunkterna i den senromantiska tyska operan och titelrollen är en utmaning för dramatiska sopraner, som förväntas även prestera ett förföriskt dansnummer. Rollen skulle enligt Strauss egen utsago spelas av en 16-åring med Isolderöst. Rollen kräver maximal röstkontroll, stor volym och bärkraft, uthållighet och skådespelartalang långt utöver det vanliga. De 7 slöjornas dans återfinns i operan.

Operan uruppfördes den 9 september 1905 vid Hovoperan i Dresden och alltjämt spelad över hela världen.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 14 april 1908 och den iscensattes åter med premiär den 25 februari 1954.[1] Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 19 oktober 1996.[2]


Roller

Salome — målning från 1906 av Franz von Stuck (1863-1928).
Salome — målning från 1906 av Franz von Stuck (1863-1928).

Handling

Operan bygger på bibelberättelsen om Johannes döparens död, och är förlagd till Galileen cirka år 30. Prinsessan Salome är fascinerad av den fängslade Jochanaan. Jochanaan blev fängslad av Herodes, efter att ha predikat mot honom och Herodias. Herodes som betraktar mannen som en Guds profet kan inte förmå sig att avrätta honom. Salome försöker närma sig Jochanaan, och vill kyssa hans läppar och smeka hans hår, men blir avvisad. Narroboth, som själv är förälskad i prinsessan, står inte ut med hennes skamlösa beteende och tar sitt liv. Salome utnyttjar manipulativt sin styvfar Herodes åtrå och utför en förförisk dans, De 7 slöjornas dans, mot att Herodes skall ge henne vad hon än önskar. Denna önskning blir dock att få Jochanaans huvud. Herodes vägrar först men ger efter för påtryckningar från Herodias. Jochanaan halshuggs och hans huvud bärs in. Salome kysser profetens läppar vilket får Herodes att i avsky låta sina soldater döda Salome.



Referenser

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  2. ^ GöteborgsOperan

Vidare läsning

  • Bengtsson, Johan (1997). Richard Strauss och hans opera Salome : en studie i antisemitiska undertoner. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap. Libris 2304117 
  • Johansson, Stefan (2005). ”Salome på Kungliga Operan : ensam och ocensurerad”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2005/06:8,: sid. 32-33.  Libris 10378661
  • Nordwall, Trygve (2005). ”Symfonisk dikt, musikdrama, opera?”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2005/06:8,: sid. 24-25.  Libris 10378650
  • Petersén, Gunilla (2005). ”Salome - provokativ och populär pjäs och opera”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2005/06:8,: sid. 12-14, 23.  Libris 10378644
  • Strauss, Richard; Wilde, Oscar (1911). Salome : drama i en akt efter Oscar Wilde's dikt med samma namn (öfversättning). Berlin: Adolph Fürstner. Libris 2096776 
  • Tillman, Joakim (1998). ”Introduktion till Salome”. OV-revyns årsbok (Stockholm : Operavännerna, 1989-1998) 1997/98,: sid. 128-131. 1100-8415. ISSN 1100-8415.  Libris 12550480