Dresden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 51°3′N 13°44′Ö / 51.050°N 13.733°Ö / 51.050; 13.733
Dresden
Ort
Altstadt Dresden.jpg
Dresden Stadtwappen.svg
Stadsvapen
Land  Tyskland
Förbundsland Sachsen
Kreis Kreisfri stad
Koordinater 51°3′N 13°44′Ö / 51.050°N 13.733°Ö / 51.050; 13.733
Yta 328.31
Folkmängd 522 736 (30 november 2010)[1]
Befolkningstäthet 1 592 inv./
Överborgmästarinna Helma Orosz (CDU)
Postnummer 01001–01328
Riktnummer 0351
Registreringsskylt DD
Webbplats: http://www.dresden.de
Centrala Dresden (2008)

Dresden (högsorbiska: Drježdźany) är en storstad i sydöstra delen av Tyskland och huvudstad för delstaten Sachsen. Staden är den 13:e största i Tyskland och den största i Sachsen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Läge[redigera | redigera wikitext]

Dresden ligger på båda sidorna av floden Elbe, till större delen i Dresden-Elbes floddal. Söderut ligger de östra delarna av bergskedjan Erzgebirge, norrut landskapet Lausitz och österut Elbsandsteingebirge på en höjd av cirka 113 meter. Den högsta punkten i Dresden ligger cirka 384 meter över havet.

Med sitt vackra läge och milda klimat vid Elbes stränder, sin barockarkitektur och sina museer och konstsamlingar kallas Dresden ofta för "Elbflorenz" (Florens vid Elbe).

Omgivningar[redigera | redigera wikitext]

De närmaste tyska städerna är Chemnitz (8 mil sydväst), Leipzig (10 mil nordväst) och Berlin (20 mil norrut). Den tjeckiska huvudstaden Prag ligger ca 15 mil söderut och den polska staden Wrocław ca 20 mil österut. Dresdenregionen, som inrymmer de närliggande distrikten Kamenz, Meissen, Riesa-Großenhain, Sächsische Schweiz, Weißeritzkreis och delar av distriktet Bautzen, har en befolkning på ca 1,25 miljoner invånare.[2]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Dresden anses vara en av Europas grönaste städer, med skog och grönområden på 63 % av sin yta. Dresdner Heide nordöst om staden är en skog om 50 km². Det finns fyra naturreservat, och dessutom naturskyddsområden på ca 18 km². De skyddade parkerna, trädgårdarna, parkvägarna och gamla kyrkogårdarna i staden inrymmer 110 naturliga monument. Elbes dalgång i Dresden är ett tidigare världsarv. En del av detta område är Elbes ängar, som går 20 km tvärs genom staden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dresdens grundande och tidiga historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1200-talet lät markgreven av Meissen bygga en borg vid fiskebyn Drezdzany (slaviska för "träskfolkets by") vid Elbe, och 1206 omnämns området som Dresdene. Byn och den skyddade marknadsplatsen nedanför borgen växte snabbt, Dresden ändrade karaktär från fiskeby till köpmarknad, och under 1200-talet byggdes en kyrka på platsen för dagens Frauenkirche och den första fasta bron över Elbe, som förenade andra sidan, Altdresden, med borgen.

Dresden nämns som stad med privilegier första gången 1216.

Albert och Ernst[redigera | redigera wikitext]

vy över Dresden

När kurfursten Fredrik den saktmodige dog 1464, och Sachsen 1485 delades mellan hans söner Albert och Ernst, valde den "Albertinska grenen" att flytta sitt residens till Dresden, som först nu fick en politisk roll i historien. Ätten Wettin förlorade för några generationer kurfurstetiteln, och först med Moritz av Sachsen blev Dresden 1547 residensstad i kurfurstendömet Sachsen.

1632 dog halva befolkningen i pesten, och 1685 förstördes Altdresden av en eldsvåda, bara 23 av 357 hus klarade sig, och dessa nämns som Neustadt 1732. Trots detta ökade befolkningen från 3 745 år 1396 till 21 298 år 1699.

August den starke[redigera | redigera wikitext]

Med kurfursten av Sachsen och kungen av Polen, Fredrik August I den starke av Sachsen, upplevde Dresden sin storhetsperiod. Hans rike var vid denna tid det näst största i Europa, och Dresden var huvudstad i denna polsk-sachsiska union. Bebyggelsen tillväxte än mer, och August den starke gjorde Dresden till ett glansfullt barockresidens med hjälp av Europas främsta arkitekter, och nu började Dresden jämföras med Wien, och kallas "Elbflorenz" (Florens vid Elbe). I skuggan av den politiska styrkan kom Dresden under denna tid att utvecklas till kulturstad, och berömda konstnärer som Canaletto (1720-1780) och Kuhl (1850-1915) har avbildat staden.

Under tiden kom Sachsens granne i norr Preussen att utvecklas som krigarstat, och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesseldorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt, och det sjuåriga kriget (1756-1763) fick katastrofala följder, och staden förstördes av preussiska och österrikiska styrkor.

Rhenförbundet[redigera | redigera wikitext]

Från 1763 regerades Sachsen av kurfurst Fredrik August III av Sachsen, vilken 1806 kröntes till kung Fredrik August I av Sachsen, ett nytt kungarike med Dresden som huvudstad som kom att ingå i Rhenförbundet. Mellan 1809 och 1829 förstördes fortifikationerna på uppdrag och order av Napoleon, och Dresden blev en öppen stad. Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant, och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen i Berlin.

Förluster till Preussen[redigera | redigera wikitext]

Han fick avträda tre femtedelar av sitt rike till Preussen under Wienkongressen 1815, och Sachsens politiska roll i Tyskland förlorade avsevärt i vikt.

Utveckling under 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Altstadt (gamla stan) i slutet av 1800-talet.

Under 1800-talet blomstrade ändå kultur och industri, och 1839 öppnades den första tyska tåglinjen mellan Dresden och Leipzig. 1850 beboddes Dresden av 100 000 människor, 1875 var folkmängden fördubblad, 1905 över en halv miljon. Efter grundandet av tyska kejsardömet 1871 genomgick Dresden en andra våg av byggande: Semperoper 1878, Albertinum 1887, polishuvudkvarteret 1899, fackverksbron "Blaues Wunder" 1893, konstakademin 1895, centralstationen 1898, parlamentsbyggnaden 1906, och nya rådhuset 1910.

13 november 1918 avgick den siste kungen av Sachsen, Fredrik August III av Sachsen, och Dresden blev huvudstad i fristaten Sachsen. Denna frihet kom att bestå i femton år, till Adolf Hitlers makttillträde, vilken i stor utsträckning ändrade Dresdens kulturarv.

Dresdens förstörelse[redigera | redigera wikitext]

Restaurering av Frauenkirche

Huvudartikel: Bombningen av Dresden

Under slutet av andra världskriget genomgick Dresden den största katastrofen i sin historia. Mellan den 7 oktober 1943 och 17 april 1945 bombades Dresden under åtta räder av c:a 2 500 bombplan. Dock var det endast under attacken mellan den 13 och 14 februari 1945, då staden bombades av 796 brittiska och 311 amerikanska bombplan med 4 500 ton i två räder, som staden fungerade som direkt mål. Alla tidigare bombattacker hade varit av flygplan vars mål varit dolt av moln, och därför inte av en koncentrerad och riktad styrka. Man använde den första generationen brandbomber av petroleum samt magnesium ihop med sprängbomber i storlek från 250-3 600 kg för att spränga sönder huskropparna så att elden fick rejält fäste.

Bränderna var så intensiva att personer och fordon stående ute på gatan sögs in i brinnande huskroppar. Utomhustemperaturen i de svårast drabbade delarna steg till 500 grader celsius och bombplansbesättningarna på 4 000 meters höjd kände av värmen i flygplanen. Folk som tog skydd i fontäner och dammar i stadsdelen Altmarkt blev bokstavligt talat kokade levande. Det beräknas att 25 000 människor omkom under bombanfallet. 6 865 kroppar kremerades på Altmarkt den 25 februari. SS-personal från koncentrationslägret Treblinka kallades till Dresden för att ge experthjälp i kremering. Uppskattningarna om antal dödsoffer är vida spridda: allt ifrån 25 000 människor till som allra mest 253 000 (Eberhard Matthes).

En yta av 15 kvadratkilometer i staden förstördes helt, däribland: 14 000 hem, 72 skolor, 22 sjukhus, 19 kyrkor, 5 teatrar, 50 bank- och försäkringsbyggnader, 31 affärer, 31 storhotell, och 62 administrationsbyggnader. Totalt var 36 kvadratkilometer av staden helt eller svårt sönderbombat.

Huruvida Dresden var ett legitimt mål har debatterats. Tiotusentals fördrivna tyskar, bl.a. från Schlesien i nuvarande Polen och Sudetenland i norra Böhmen, befann sig i Dresden i februari 1945. Detta då staden sysselsatte tusentals slavarbetare från hela Europa som tillverkade krigsmateriel av alla de slag. Krigsmateriel tillverkades såväl i stora fabriker kring järnvägsstationen som i källare i centrala stadsdelar.

Den åldrade författaren Gerhart Hauptmann som kallat Dresden "min ungdoms morgonstjärna" skrev efter förödelsen som han själv upplevt: "Vem som än har glömt hur man gråter, lärde sig det igen under Dresdens förstörelse".

Kurt Vonneguts bok Slakthus 5 handlar om bombningen av Dresden. Han var själv krigsfånge i Dresden i februari 1945.

Dresden efter 1945[redigera | redigera wikitext]

Dresden-Schloss.and.Dom.JPG

Efter andra världskriget blev Dresden ett stort industricentrum i kommunistiska Östtyskland, med stark infrastruktur runt forskning. Redan 1945 påbörjades försöket att rensa ruinerna, och 1946 presenterades den första återuppbyggnadsplanen. Många viktiga historiska byggnader återuppbyggdes, även om den kommunistiska ledningen valde att rekonstruera stora delar av staden i en "socialistisk modern" stil, dels av ekonomiska orsaker, dels för att frigöra sig från stadens historia som huvudstad i Sachsen och fäste för den tyska bourgeoisien.

Från 1985 till 1990 var Vladimir Putin, den kommande presidenten i Ryssland, stationerad i Dresden av KGB.

Efter omfattande restaureringsarbete kunde Frauenkirche återinvigas den 30 oktober 2005. Dresden blev den 3 oktober 1990 huvudstad i förbundslandet Sachsen. Samhället håller på att åter bli en av Tysklands viktigaste turiststäder.

Storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Många invånare runt Dresden pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i staden och dess närmaste omgivningar. Stadens huvudsakliga pendlingsområde omfattar 47 städer och kommuner, med nästan 0,9 miljoner invånare.

Områdestyp[3] Areal (km²)[3] Invånarantal 31 december 2006[3] Densitet (inv/km²)
Dresden 328,30 504 795 1 537,60
Dresdens närområde 291,57 214 245 734,80
Närliggande pendlingsområde 1 401,45 156 770 111,86
Totalt 2 021,32 875 810 433,29

Dresdenregionen, Regionalen Entwicklungskonzeptes Region Dresden (REK Region Dresden), är ett samarbetsområde runt staden, och består av staden Dresden samt distrikten Kamenz, Meissen, Riesa-Großenhain, Sächsische Schweiz, Weißeritzkreis och delar av distriktet Bautzen. Invånarantalet för regionen är ungefär 1,25 miljoner.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sport i Dresden[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsklubben 1. FC Dynamo Dresden tillhörde de bästa i det dåvarande Östtyskland och spelade i Bundesliga 1991-1995. Laget spelar idag i 2:e Bundesliga och har en stor supporterskara i hemstaden.

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bevölkerung des Freistaates Sachsen am 30. November 2010 nach Kreisfreien Städten und Landkreisen sowie Geschlecht” (på tyska) (PDF). Statistisches Landesamt des Freistaates Sachsen. http://www.statistik.sachsen.de/download/010_GB-Bev/Bev_Kreis.pdf. Läst 2011-04-27. 
  2. ^ Regionales Entwicklungskonzept Dresden: Map of Greater Dresden
  3. ^ [a b c] Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]