Schibbolet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Schibbolet eller shibbolet (hebreiska: שבולת, šibbōleth) är en språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig term med ursprung i Bibeln. En schibbolet är ett ord eller en fras som avslöjar var talaren kommer ifrån.

Termens ursprung[redigera | redigera wikitext]

Uttalet av ordet shibbolet, som betyder ’ax’ eller ’ström’, fick enligt Domarboken (12:5–6) avgöra om man var gileadit eller efraimit, vän eller fiende då de låg i fejd med varandra; till skillnad från gileaditerna saknade efraimiterna ett tonlös postalveolar frikativa (sj-ljud) i sin dialekt och uttalade ordet som sibbolet.

Schibbolet som språksociologisk markör[redigera | redigera wikitext]

Termen schibboletfunktion avser språkets förmåga att skilja mellan vänner och fiender, den egna gruppen från den andra. Allmänt handlar det om hur en språklig skillnad används för att fastställa den sociala tillhörigheten. En schibbolet är det som avses skilja grupper med språkliga detaljer, som uttalsvariationer av kex, med hårt k respektive tj-ljud.

Schibbolet som "tungvrickare"[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på en schibbolet är meningen "Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor på skeppet Shanghai“ som är ganska svårt att uttala för de flesta som inte har svenska som sitt modersmål.

Kulturella referenser[redigera | redigera wikitext]

Språkmannen och sedermera biskopen Jesper Swedberg utgav år 1716 en språklära med titeln Schibboleth. Swenska språkets rycht och richtighet. Filosofen Jacques Derridas verk från 1986 med titeln Schibboleth – pour Paul Celan är en kommentar till Celans diktning (svensk översättning: Schibboleth, 1990).