Schillerska gymnasiet
Schillerska gymnasiet Vasa högre allmänna läroverk 1939-1966 Göteborgs högre realläroverk 1868-1939 | |
Schillerska gymnasiet, september 2010 | |
Skoltyp | Gymnasieskola Läroverk före 1966 |
---|---|
Ort | Göteborg |
Län | Västra Götalands län |
Land | Sverige |
Grundad | 1866 |
Ägare | Göteborgs Stad |
Antal elever | 1200 |
Antal lärare | 50 |
Rektor | Stefan Wigren, Roger Engström och Kristina Bergman Alme |
Webbplats | Schillerska gymnasiet |
Schillerska är en gymnasieskola vid Vasagatan 19 i stadsdelen Vasastaden i centrala Göteborg. Idag har skolan cirka 1100 elever. Schillerska har sex gymnasieprogram och 12 olika inriktningar. [1]
På Schillerska gymnasiet finns estetiska programmet med inriktning bild och form, humanistiska programmet med inriktning språk och kultur samt samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Det finns även en lokal inriktning bestående av en fransk sektion. Sedan 2015 finns även naturprogrammet och ekonomiprogrammet på Schillerska gymnasiet.
Rektor för samhällvetenskaps-och ekonomiprogrammet är Roger Engström, rektor för humanist-och naturvetenskapsprogrammet är Stefan Wigren och rektor för estetiska programmet är Kristina Bergman Alme.
Schillerska har också sin egen skoltidning som heter Schilldringar och kommer ut en gång per månad. De som gör denna tidning är frivilliga elever på skolan. Skolan har olika föreningar, allt från Filmklubb och Skolgårdsförening till Schillerska Pinketts.
Schillerska är även känd för sina kulturdagar som arrangeras av den elevdrivna gruppen kulturkommittén. Kulturdagarna är två dagar per år då elever på skolan ställer ut sina alster, uppträder eller arrangerar temarum. Även utomstående akter och lärare deltar.
Historik
Göteborgs högre realläroverk som skolan hette vid starten började sin verksamhet 24 januari 1868 och höll till på olika platser i Göteborg. Den 21 oktober 1880 beslöt Göteborgs stadsfullmäktige att en skolbyggnad skulle få uppföras på tomterna 143-158 i 13:e roten "intill och söder om Stora Alléegatan, mellan nämnda gata, Landala- och Brantdalagatorna." Tomterna utgjorde cirka 8 900 kvadratmeter, varav byggnaden krävde närmare 2 000 kvadratmeter. Kostnaden beräknades till 423 600 kronor.[1]
Den nuvarande skolbyggnaden ritades av arkitekten Hans Hedlund och kunde tas i bruk under hösten 1886, men invigdes först den 6 juni 1887. Skolan kallades senare Vasa Högre Allmänna Läroverk innan den 1966 fick sitt nuvarande namn Schillerska gymnasiet. Namnet minner om skolans förste (1886-1907) föreståndare, filosofie doktor Axel Lewton Schiller (1829-1907)[2]. Som inspektor fungerade under många år konsul Oscar Ekman.
Vid verksamhetsstarten 24 januari 1868 hade läroverket 13 elever under ledning av rektor Blomquist. (1869 53 elever, 1870 66 elever). Skolan blev det första elementarläroverket i riket med endast en reallinje. Under de första 10 åren fanns tre läsavdelningar och undervisningen sköttes av rektor och två kollegor. Studentexamen gavs från 1885 till 1968 och realexamen från 1907 till 1965.[3]
Elevdemokratifrågor har länge engagerat gymnasiets elever. Under en stor del av 80- och 90-talen var Schillerska gymnasiets elevkår (= underavdelning till Elevorganisationen) en av landets största och mest aktiva elevkårer.
Skolan har fyra våningar, inklusive ett källarplan. I skolan finnes ett fint nyrenoverat bibliotek, liksom en stor och vacker aula, som är kulturminnesmärkt. Denna lokal kan även hyras av allmänheten. Aulan har funnits sedan skolan byggdes på 1800-talet och påminner mycket om en kyrka. Aulan har en scen, samt kyrkliknande bänkar och en orgel. Vid varje terminsstart och slut samlas skolans elever i aulan för att avsluta eller påbörja en ny termin.
Schillerska gymnasiet blev omskrivet i och med de polisinsatser som gjordes i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001 och Göteborgskravallerna.
Kända personer som gått på Schillerska eller dess föregångare
- Sture Allén (född 1928), språkvetare
- Joel Alme (född 1980), musiker
- Bernt Andersson (född 1950), musiker
- Lars-Gunnar Andersson (född 1949), språkvetare
- Mattias Andersson (född 1969), dramatiker och regissör
- Bad Cash Quartet (född 1980), musiker
- Olivia Bergdahl (född 1989), estradpoet
- Jenny Berggren (född 1972), musiker
- Malin Berggren (född 1970), musiker
- Marcus Birro (född 1972), författare
- Peter Birro (född 1966), författare
- Tommy Blom (född 1947), musiker
- Elin Boardy (född 1979), författare
- Reine Brynolfsson (född 1953), skådespelare
- Lars O. Carlsson (född 1957), författare
- Stewe Claeson (född 1942), författare
- Daniel da Silva (född 1981), dansare
- Olof Dreijer (född 1981), musiker
- Oscar Dronjak (född 1972), musiker
- Julia Dufvenius (född 1975), skådespelare
- Jonas Frisén (född 1966), forskare
- Anton Glanzelius (född 1974), skådespelare
- Bengt Hallberg (1932–2013), musiker
- Linn Hansén (född 1983), författare
- Einar Hansson (född 1947), arkitekt, författare
- Jan Hjärpe (född 1942), religionshistoriker
- Anneli Hulthén (född 1960), politiker
- Pär Arne Jigenius (född 1942), pressombudsman
- Micke "Ulke" Johansson – gitarr, sång (samt låtskrivare)
- Ilja Karilampi (född 1983), konstnär
- Lars Kromsten (född 1946), lärare och författare
- Emrik Larsson (född 1965), musiker
- Jens Lekman (född 1981), musiker
- Eric Lemming (1880–1930), idrottsman
- Tomas “Tompa” Lindberg (född 1972), musiker
- Sixten Lundbohm (1895–1982), konstnär
- Ferdinand Lärn (1900–1985), journalist, chefredaktör
- Hubert Lärn (1907–1985), journalist och tecknare
- Cecilia Malmström (född 1968), politiker
- Birger Möller (född 1934), nationalekonom
- Bo Sigvard Nilsson (född 1942), författare
- Kay Pollak (född 1938), regissör
- Tina Reuterberg (född 1967), keramiker
- Caroline Salzinger (född 1975), utrikeskorrespondent
- Gideon Ståhlberg (1908–1967), schackspelare
- Arne Thorén (1927–2003), journalist
- Ulf Thorén (1929–1978), journalist
- Arne Tiselius (1902–1971), biokemist, nobelpristagare i kemi 1948
- Brynolf Wendt (född 1925), åklagare
- Sven Westerberg (född 1945), författare
- Sven Wollter (född 1934), skådespelare
- Ruben Östlund (född 1974), regissör
Referenser
Noter
- ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1881, N:o 1 - 67, [: jemte innehållsförtekning och sakregister, äfvensom bihang, innefattande sammandrag af stadsfullmäktiges heslut 1881 med sakregister till protokollen under sagda år], Göteborgs Stadsfullmäktige, Göteborg 1881, N:o 36.
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ ”Vasa högre allmänna Läroverkets arkiv”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=Relevans&Sokord=Vasa+läroverk+arkiv&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3Ar. Läst 4 april 2016.
- ^ Göteborgs Stad, Schillerska Gymnasiet
- ^ Schillerska-Vasa-Real : Gamla elever, [5:e rev. upplagan, juni 2011], Lena Wallin, Schillerska gymnasiet, Göteborg 2011.
Tryckta källor
- Wallinder, Jan. ”Schillerska gymnasiet: anteckningar om byggnadens historia”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1996 (26),: 5-16 : ill.. ISSN 0348-2189.
Bernt Andersson(1950) musiker
Vidare läsning
- Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 78-79. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Schillerska gymnasiet.
- goteborg.se/schillerska