Schweiziska mittlandet

Schweiziska mittlandet (de: Schweizer Mittelland. fr: plateau suisse) är en kuperad platå som sträcker sig från Genève till Bodensjön. Mittlandet är Schweiz ekonomiskt rikaste och mest tätbefolkade del.

Mauensee vid Sursee

Satellitbild

Kulturlandskap vid Grenchen

Mittlandet i snäv betydelse, utan föralperna

Luzern sett från Pilatus

Geografi

I nordväst begränsas Mittlandet av Jurabergen. Den sydostliga gränsen mot Alperna är något oklar: I en snäv mening är (lägre) Mittlandet enbart det plana till kulliga landskapet mellan 400 och 800 m ö.h. I vidare mening hör även föralpina områden som Napf och Toggenburg med berg upp till 1500 meter, till Mittlandet. Mittlandets bredd är då 40-60km, smalare längs Genèvesjön. Längden är cirka 300 km.

Geologi

Mittlandet utgörs av ungtertiära bildningar avsatta i hav och insjöar, huvudsakligen molass. Dessa bildningar fortsätter utanför Schweiz gränser: Söder om Genevesjön i Savoyen till Chambéry och öster om Bodensjön i den bayerska slätten.
Under istiderna täcktes landet av bördiga morän och smältvattenavlagringar..

Kulturgeografi

Genom att under 18- och 1900-talen kanalisera floder och sänka sjöar vanns nya jordbruksmarker. I Mittlandet bor huvuddelen av Schweiz befolkning. De största städerna är Zürich, Genève, Bern, Lausanne och Winterthur. Här finns mycket verkstads- och elektronikindustri men många arbetar i tjänsteföretag.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Schweiziska mittlandet.
  Bilder & media