Genève

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Genève (kanton).
Genève
tyskaGenf
franskaCommune de Genève-Ville
italienskaGinevra
rätoromanskaGenevra
Kommun
Coat of Arms of Geneva.svg
Heraldiskt vapen
Land  Schweiz
Kanton Genève
Yta 15,93 km²[1]
Folkmängd 185 958 (2009-12-31)[2]
Befolkningstäthet 11 673,4 invånare/km²
Kommunkod 6621
Officiellt språk franska
Karte Gemeinde Genève.png
Webbplats: www.geneve-ville.ch

Genève (franska) (tyska: Genf, italienska: Ginevra, rätoromanska: Genevra) är en stad i sydvästra Schweiz. Den är huvudstad i kantonen Genève och är, näst efter Zürich, den största staden i landet med 196 257 invånare inom stadsgränsen (2014). Den utbreder sig på bägge sidor av den sydvästra delen av Genèvesjön (Lac Léman). Det lokala huvudspråket är franska.

Genève förknippas med Genèvekonventionen samt är känd som Jean-Jacques Rousseaus födelsestad och Jean Calvins hemstad. Staden är även känd för att vara den plats där Henri Dunant grundade Röda korset.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Genève 1860.

Genève var ursprungligen en keltisk stad, som omkring 120 före Kristus kom under romerskt välde. Staden tillföll 443 Burgunderna, blev 534 frankisk, och kom 888 att ingå i transjuriska Burgund, som en tid hade sin huvudstad här. Genève blev det 1032 en del av det tysk-romerska riket och kom 1156 under furstbiskopen av Genève. Under striderna med traktens feodala herrar, hertigarna av Savojen, sökte Genève anslutning till Schweiziska edsförbundet och förmådde gentemot dem att hävda sin självständighet. 1536 genomfördes reformationen i Genève. Samma år i juli kom Jean Calvin till staden, men fördrevs 1538 på grund av sin härsklystnad men återvände 1541 och införde den hela livet omgestaltande teokrati, som han endast med ett skräckvälde kunde upprätthålla gentemot "libertinernas" frihetsparti. Hans efterträdare som föreståndare för Genèvekyrkan blev Theodor Beza 1564. Natten 11-12 december 1602 tillbakaslog Genèves invånare lyckligt Karl Emanuel I av Savoyens försök att överrumpla staden. Minnet av denna händelse firas ännu årligen i Genève med Escalade de Genève.[3]

Efter reformationen utbildades en aristokrati i staden. Borgerskapet blev uppdelat i citoyens som fick, och bourgeois, som inte fick ta del i styrelsen. Därtil kom invandrare från stadens underlydande landsbygdsområden, sujets. Flera resningar gjordes för att återställa folkstyret men alla slogs ned. Först med inspiration från franska revolutionen gjorde borgerskapet i december 1792 en revolution, som 1794 fick sin framgång i införandet av en demokratisk konstitution. Frankrike annekterade 1798 stadsrepubliken och gjorde den och dess omgivande landsbygd till departementet Léman. Sedan Napoleon I besegrats återvann republiken Genève sin självständighet, nästa år kom staden att knytas till schweiziska edförbundet i den nybildade kantonen med samma namn.[3]

I samband med detta årterinfördes en aristokratisk författning 1814. Ett folkupplopp 1841 framtvingade en ny författning varigenom allmän rösträtt infördes. Nya oroligheter följde 1843 och 1846, och resulterade i författningen av 1847. James Fazy styrde nu Genève fram till 1864, då han störtades. I samband med detta utbröt på nytt oroligheter, och Genève besattes med trupper från schweiziska edsförbundet.[3]

1864 blev Genève säte för Internationella röda kors-kommittén och 1873 ombildades den 1559 grundade akademin i Genève till universitet. 1920-1946 var Genève säte för Nationernas förbund. Varje år firas Savojens misslyckade erövring av Genève 1602 med Escalade de Genève.

Internationella organisationer[redigera | redigera wikitext]

World Intellectual Property Organization

Genève är hemvist för ett stort antal internationella organisationers huvudkontor. Några av dem är:

Många av dessa organisationer finns samlade inom ett ganska snävt område, och till tjänst för alla organisationernas många konferenser har staden Genève byggt ett stort komplex CICG, Centre international de conférences de Genève. Detta komplex innehåller plenisal för tusenhövdade skaror samt mängder av större och mindre sammanträdesrum för arbetsgrupper. Ett särskilt presscentrum, kommunikationscentral, eget bankkontor, restaurang, anläggningar för simultantolkning korsvis för de sex officiella FN-språken: Engelska, franska, spanska, ryska, kinesiska, arabiska.

Väster om Genève är CERN beläget, en europeisk organisation för forskning inom partikelfysik. Dess kilometerlånga underjordiska anläggningar sträcker sig samtidigt under såväl schweizisk som fransk mark. CERN:s personal bor lika ofta i Frankrike som i Schweiz. Gränstrafiken löper med ett minimum av byråkrati, särskilt efter 2008, då Schweiz gick med i Schengensamarbetet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild över Genèveregionen.
Karta över Genèveregionen.
Flygbild.

I nordväst ser man Jurabergen, som ligger Frankrike, i sydost ser man stadens "eget" berg, Mont Salève, som också ligger i Frankrike, men är ett kärt utflyktsmål för genèveborna. Så gott som dagligen kan man från schweiziskt område se oförvägna personer, som tränar bergsklättring på brantare delar av Mont Salève. Berget utmärker sig också för s.k. hangvindar, som är fördelaktigt för drakflygning, som drar till sig mången genèvebo. Populärt utflyktsmål för genèveborna är att ta sig till restaurangen på toppen av Mont Salève, dit man på kort stund kan komma med linbana (téléférique), med bil längs åtskilliga km slingrande vägar (vintertid snökedjor obligatoriskt!), eller till fots på branta stigar, som ginar över bilvägens slingor.

Stora klimatskillnader råder även vid kortare förflyttningar. En vanlig syn på vårvintern är personer med skidor på axeln gående på torra gator på väg mot skidåkning på Mont Salève samtidigt som vårblommorna är utslagna i stadens parker. En nästan lika vanlig syn tidig vår är personer linkande genom staden med kryckor och ett ben i "paket" = benbrott vid skidåkning!

Genom staden flyter Rhône via Genèvesjön. Nedströms tar Rhône emot Arve. Vid tillräckligt klart väder, som dock inträffar ganska sällan, ser man söderut Europas näst högsta berg, Mont Blanc med ständigt snötäckt topp.

Området söder om Rhöne kallas Rive Gauche ("vänster om floden") och området norr om floden Rive Droite (höger om floden).

Mitt i staden, alldeles väster om den lilla ön Isle Rosseau vid Genèvesjöns utflöde till Rhône, finns det numera musealt vattenkraftverket La machine.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Precis som i många andra städer har man i Genève trafikproblem. För att i någon mån avhjälpa bristen på parkeringsplatser har man på senare tid byggt ett stort underjordsgarage, som inte bara ligger under markytan, utan sträcker sig under vattnet i Genèvesjön. Staden har ett väl utbyggt nät av busslinjer och spårvagnslinjer. Bussar och vagnar körs med enmansbetjäning, och avgiften erläggs genom att den resande själv betalar i automaterna som finns tillgängliga, antingen kontant, via betalkort eller via förköpta kort laddade med resor. Utöver detta finns det också månadskort tillgängliga för obegränsat resande på tåg, bus, spårvagn och båt dygnet runt i en månad.

Genèves flygplats Cointrin ligger i stadsdelen Meyrin i norr, och den är unik så till vida att den har en utgång som leder till Schweiz med schweizisk pass- och tullkontroll, samtidigt som en annan utgång leder direkt till Frankrike med fransk pass- och tullkontroll.

Genèvesjön trafikeras av ett antal veteranfartyg, hjulångare. Dessa har en förmåga som Waxholmsbolagets klassiker saknar: De kan "vända på en femöring" genom att gå framåt med det ena hjulet samtidigt som man kör back med det andra hjulet. Med hjulångarna kan man ta sig ända till filmens Montreux vid sjöns nordöstra ände.

Tvärs över nedre delen av Genèvesjön finns ett antal linjer med småbåtar (La Mouette, Fiskmåsen), som ger en i många fall snabbare transport mellan stränderna än med buss via en lång omväg över en bro. Många fritidsbåtar har hamn vid sjöns södra strand, och vackra sommardagar är sjön alldeles full av segelbåtar.

Hotell[redigera | redigera wikitext]

På grund av de många internationella organisationer, som håller till i Genève, är den också en konferensernas stad, vilket gör att det finns ett stort antal hotell. Därvid finns en speciell möjlighet, som inte är så vanlig. Den som ska delta en längre tid i en konferens hyr lämpligen per vecka "utan betjäning", vilket innebär att man får bädda sängen och sopa golvet själv, och förväntas också att lämna rummet välstädat, när man flyttar ut. Annars debiteras man extra för slutstädning. Förenat med detta är möjligheten att hyra in sig i rum med "kitchinette", vilket innebär tillgång till ett minimalt kök med spis, kylskåp och diskbänk samt en enkel grunduppsättning av kastruller, porslin och bestick för självhushåll.

Flera av de stora flerstjärniga internationella hotellkedjorna finns också representerade, där priserna ligger långt över vad "kitchinette-hotellen" betingar sig.

Turistattraktioner[redigera | redigera wikitext]

Jet d'Eau

Mitt i Genèvsjön finns sommartid en enorm fontän, Jet d'Eau, som skickar upp sjövattnet i en grov vattenstråle mer än 100 m högt. Pumpmaskineriet har dimensioner därefter: flera hundra kW går åt, och munstycket slits så hårt av vattnet att det måste förnyas varje år.

Centralt i staden Genève finns en badplats på en udde i sjön. Staden har många intressanta museer; bland dessa naturligtvis även ett klockmuseum i detta land som är känt för sin klocktillverkning.

Många restauranger av alla klasser. Värt att nämna är Café de Paris, som alltså inte ligger i Frankrike. Enda varmrätt på den stående matsedeln är Entre côte med den berömda sås, som heter just Café de Paris.

På söndagarna öppnar en jättestor utomhusloppmarknad vid Plaine de Plainpalais med en del krims-krams, men där även fynd kan göras av den som söker något antikt eller annat speciellt.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Servette FC var tidigare ett av Schweiz bästa fotbollslag. Stade de Genève var en av arenorna under EM i fotboll 2008 som Schweiz arrangerade tillsammans med Österrike. Genève-Servette HC spelar i högsta ligan för ishockey i Schweiz.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010. 
  2. ^ ”Bilan de la population résidante permanente (total) selon les districts et les communes, en 2009” (på franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/01/02/blank/data/01.Document.67224.xls. Läst 2010-09-01. 
  3. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 46°12′N 6°09′Ö / 46.200°N 6.150°Ö / 46.200; 6.150